Jul-09

Har kommit och gått förbi.
Definitivt inte obemärkt iallafall. Själva julafton startade med ett ryck med gröt frukost å gäster. Mina föräldrar svärmor å småbarnens morfar.

Dom små var ju överlyckliga för dom fick ju öppna julklappar tre gånger under dagens gång...kalle tittades på runt matsalsbordet så det är nog en tradition vi fortsätter med!

Synd bara att min dotter bestämt sig för att åka ner till sina kusiner å sonen min följde med min mor å far ut till landet. Men hela famlijen var samlad under ett tak innan kl hann slå 24...så alla var ju hemma i år...å att vi fick en vit jul för första gången på många år!

Tror att alla är nöjda med vad dom fick i sina paket...jag köpte en skärmaskin till sambon, godis å rakhyvlar. Jag fick en bok, pengar å jätte fina kökshandukar.
Men det bästa är nog det att allt har flytit på så bra. Å tror nog att vi släppte av tre väldigt lyckliga ungar idag...
Sambon är väldigt nöjd över att ha fått fira jul på riktigt för första gången på flera år.

Så jag tror att jag hjälpte till att ge han det ända han ville ha i julklapp...en riktig familje jul.

23/12-09

Dagen före julafton...jag har sovit ca 4 timmar det senaste dygnet. Jag har ingen lust att fira jul.

Tappade lusten första gången när min dotter envisades att fira hemma hos sina kusiner på sin fars sida.

Andra andan trilla på mig när jag insåg att min julklapps skörd blir ekande tom.

Tredje andan när alla mina hopp om en en riktig familj bara är en hägring i en snustorr öken.

Var ska jag hitta lusten å orken denna gång?

Rutinerat!

Att vakna kl 04.30 å inte kunna somna om...

Skulle ha jobbar i natt men är hemma för jag har en sambo som har nån magsjuka å då får jag inte gå och jobba...så fick snällt ringa å säga att man blev hemma.

Inte direkt så att jag grät men kommer nog att göra när lönen kommer!

Har varit på ett ur uselt humör dom senaste dagarna. Så där så jag bara har lust att dra till närmaset butik å lensa godis hyllorna sätta mig i soffan å glo på ett par meningslösa filmer. Å fräsa å dom som kommer nära fjärrkontrollen.

Men har ju idag å tisdag på mig att va grinig sen kommer småbarnen hem å firar jul. För att åka tillbaka till mamma ett par dagar komma hem igen sen åka tillbaka å fira nyår hemma hos sin mor.
Det är så att jag å sambon faktiskt har ett nyår ledigt utan jobb å barn framför oss. Vad vi ska gör har vi inte bestämt oss för än...jag va inne på att ta in på hotell över natten å bara ha oss själva att bry oss om.
För min dotter ska ner till sin far. Sonen min får besök av sin flickvän från G-borg så han ska nog visa Örebro från sina bästa sida. Men han sa nåt som fick mig att le i smyg...ja inte kan vi supa till för det är väl inget kul för henne att åka hela vägen hit för att se mig full. Han är smart han sonen min :)
Den största drumeln han har vi ingen aning om vad han ska hitta på å tror inte han kommer att tala om det för oss heller. Han har ju en förmåga att göra massor med planer å inte tala om nåt för oss.

Julen blir nog i familjens tecken. Alla utom min virrvelvind till dotter kommer vara hemma så blir nog skoj värre.
Ser faktiskt framemot att fira jul i år. Konstigt nog. Är ju ingen stor fan av julen direkt men i år så har det faktiskt börja kittla i jul nerven.
Å är det någon som känner sig ensam eller så...

Dörren våran står alltid öppen för lösfolk å annat drägg :)

Dum

är jag inte!
Å inte direkt opraktisk heller...jag är fullt kapabel att skruva med bilen. Laga en trasig sko eller rensa ett avlopp. Jag kan köpa en möbel på ikea å får aldrig några skruvar över.

Jag kan sy gardiner,snickra å snida en ljusstake om jag får lust så kan jag laga ett par trasiga byxor och skulle det va något speciellt så kan jag säkert lura ut hur man ska göra för att laga det som gått sönder.

Men visst vissa gånger så är det trevligt att slippa greja å bara lämpa över sakerna till nån å säga LAGA!

Men något jag direkt bara tröttnar å lackar ur på är när nån som kommer å ska hjälpa till bara tar över å i stort bara idiotförklarar en. Eller ska förklara något å bara måste hävda att den vet bäst kan bäst å att det den säger bara är rätt! Det där att vara lite ödmjuk å låta någon greja å stötta den å pucha på så att man tillsammans hjälps åt så att man kan få en chans att lära sig inte finns då tröttnar jag bara å reser på mig å går. Varför ska jag ödsla energi på att bli arg sur å förbannad för att någon inte kan fatta att det finns mer än ett sätt att lösa ett problem på?

Eller när man ska hjälpas åt med något å man blir undanskuffad som ett barn så ser jag ingen anledning till att lägga mig ner å skrika som en 3 åring.


Men hade det varit för 5 år sen så hade jag exploderat å skrikit slagit näven i bordet å ställt till med ett jävla liv. Men sen efter fått en dal å krypt ner under täcket å grinat sönder ögonen.
Å inte blev det nåt bättre för det!


Nej så i dagsläget väljer jag mina strider. Vardagliga saker låter jag bara spola över mig men ibland anser jag att det kan va läge att sätta ner en fot. Men på ett helt annat sätt än då. Jag kan säga vad jag tycker å tänker utan att skrika. Å oftast så biter det bättre än nåt annat.

Julklappar

Har idéer till alla i familjen utom sambon...hade massor men nu känns alla helt fel.

Vill ju ge nåt som visar hur mycket han betyder för mig. Å nåt som han uppskattar. Har några idéer men bara trista. Eller såna han bara skulle fnysa åt å sen hamna i en låda.
Han använder ju inte smycken eller överdrivet med parfymer. Han är en kläd snobb egentligen så vill inte handla kläder.

Visst skulle jag kunna handla nåt till han som han kan ha i köket men som det är just nu så har vi allt han behöver. Å mer maskiner i köket har vi inte plats med!

Ska surfa runt lite å se om nåt kan trigga shopping nerven.

Små

saker som gör att hjärtat känns alldeles för litet...

Vissa dagar känns det som att hjärtat bara ska brista av alla lycko känslor. Som nä min stora 16 åring busar med lilleman å skrattet kommer bubblade från tårna..eller när han springer emot nån av de stora med öppna armar å man ser lyckan i ögonen på han. Eller när han går fram till en av dom å bestämt tar dom i handen å säger kom å drar dom dit han vill.

Eller när man är ute å grejar å han smyger in sin lilla hand i en av de storas...å man ser deras ögon glimma över att få känslan av att va speciella å utvalda av en sån liten som en tre åring...

Som i morse...jag fixa frukost åt dom tre små...ner kommer en av dotterns kompisar för att försiktigt fixa sig lite frukost å lilleman hasar sig ner från stolen å breder ut armarna å ger henne en kram å sen klättrar tillbaka upp på stolen å slukar sin frukost...minen på dotterns kompis va obetalbar!

Men när hon piffat till sig å klär på sig för att gå till bussen gör han om samma sak...en rejäl kram innan hon går å hon gick med lätta steg till bussen.

Men när vi lämnar han på dagis har han bråttom inte fick vi några stora kramar innan vi gick inte! Vi som kommer att sakna han ännu mera...vi fick gå utan vi...

Nästan

färdig...

Har bara lite städ kvar i gamla lägenheten. Tog en paus för jag ville få lite ordning någonstans jag höll på att gå helt i spinn för att allt bara va kaos överallt kändes det som. Så tog ett par dagar å bara fixa i nya lägenheten. Inte så att vi är helt färdiga men det är helt klart så att det går att leva å bo utan att gå på kartonger å säckar å inte hitta ett smack. Nu mera så hittar jag nästan i alla kökskåp...kan ju erkänna att både jag å sambon rycker å både det ena å andra skåpet när man ska ha nåt. Men det är ju lite spännande samtidigt...för vad kan gömma sig bakom lucka nummer 2?

Visst har flytten å den ständiga sömn bristen gjort mig å sambon extra griniga å vi har faktiskt blivit riktigt griniga på varann i mellan åt...men det har ju gått över å båda vet ju att det är för att vi är stressade å trötta som vi blir griniga för inte för att jag sa si eller han sa så.

Men mitt i allt så har vi skrattat så tårana har runnit å fått ta stöd av varann för att klara av att så kvar raklång.
Jag har fått attacker med riktiga skratt anfall såna där som bara bubblar i hela kroppen å man bara måste låta dom rida ut för att få slut på dom. Sambon reagera med ett höjt ögonbryn första gången, andra gången med ett hmm tredje fjärde å femte med mest ett suck...så om inte de stora barnen inte redan börjat fundera på om jag varit tokig så måste dom ha trott det när jag legat å as garvat rakt ut i säkert 10 minuter HÖGT!!
För det fanns inget att skratt åt...
men så har det ju hänt saker som gjort att anfallen har blivit värre.

Som när vi skulle åka å hämta ett av lassen...haka på kärran åkte mot gamla lägenheten å som vanligt så fanns ju inga parkeringsplatser kvar som inte innebar att vi skulle behöva springa 100 meter med skrivbord, sängar å annat stort å skrymmade Så skulle ta ett varv runt kvarteret å rundar hörnet över vägbulan...då!!! Hoppar kärran av!! å jag ser hur kärran tar sikte mot en sprillans ny volvo. FANS HELVETES JÄVLA SKIT FAN är vad som hinner fara i skallen innan kärran bongar till å viker ner sig å kilar fast sig under fronten å bilen. Jag tvärnitar å kastar mig ur. Sambon hoppar ur å båda fram i raket fart med gemensamma krafter bänder vi loss kärran å båda kastar sig ner å inspekterar vovlvon. INTE EN SKRÅMA! fattar ni den gick under plåten som sitter längst fram för att skydda motor å annat från stenskott å slag under i från!! Jag sa snabbt på med kärran så drar vi!! Vi lyfter på kärran å kollar våran bil kontakten där bak hade böjt till sig men det råde vi snabbt bot på sen i väg!

Jag å sambon kunde inte låt bli å småskratta å hela saken hela tiden...hopp hopp hopp här kommer en kärra rullandes alldels själv...

Ja det är ju det jag säger aldrig en lugn stund hos familjen frivilliga fahlst**!!!

ZZZZZzzzzz

är vad jag läntar nästan bara efter...

Vill bara vara färdig med flytten först. Men vi har varit duktiga så duktiga denna vecka. Vi har kört kartonger hela veckan bara i dag vi strunta i det så nu är det bara det som vi använder dagligen kvar samt kläder att packa. Sen så är det bara att bära möbler kvar.

Å vill vara färdig nu!

Om

jag lägger mig ner nu så sover jag nog tills helvetet bryter ut!

Det känns som jag inte hinner med nåt annat bara göra det som ska göras. Bara att sitta å ta in livet finns inte. Har knappt hunnit med å känna glädjen över att något gick som det skulle.

Är så vansinnigt trött men smart huvudet jag bokade ju tvättstugan hela kvällen...
Å försov oss idag så vi hann inte hämta nån nyckel idag, men men ny dag imorgon med nya försök på´t igen!

Duktig!

Nu har jag packat ner fin porslin samt alla stora glas å vinglas...snaps glasen hängde med dom åxå.

Packat ner allt i plastskåpet, ni vet skåpet där alla matlådor å annat löst krafs finns.
Sambon fick ett anfall av dåligt samvete å packade ner alla dvd:er å sånt i tv bänken. Jag packade ner allt i data bänken.
Så nu har vi packat säkert 6 lådor eller mera ska ta bra ha hyllorna i köket och packa ner en del av sängkläderna, funderar även på att packa ner handukar spara en till var å en men ha två i reserv.

Sen tänkte jag systematiskt ta rum för rum eller sätta sambon på ett rum å jag på ett annat så går det fortare.
Så det går långsamt framåt...en karong i taget ;)

Nu

sätter jag fart tror jag...
Var och hämta kartonger på sambons jobb i morse.

Fan måste börja med packningen jag kan i allafall ta å packa finporslinet å det anda skåpet med saker jag inte så ofta använder. Sen kan jag packa ner alla filmer å sånt i vardagsrummet.

Men har letat som en tok å har nu kl 20 fortfarande inte hittat lusten till att börja...hittar bara massa annat jag kan göra...kan inte nån komma hit å tvinga mig att börja för jag vet ju att jag kommer igång så säger det bara rassel så är jag snart färdig.

Men än har ingen knackat på dörren så tänker minsann titta på tv en stund nåt som jag inte lyckas gjort på hela dan!

Mhe

nu fick jag bråttom...

Vi får nycklarna till förrådet den 16/11 och beställt all flytt till den 23/11 hua mig vad bråttom jag fick men idag tänker jag inte göra nåt för behöver sova i kapp lite...

Sätter fart imorgon lovar!

Tror

ni att jag/vi har börjat packa än?

Just det rätt gissat inte en pinal har packas än! Ska börja i nästa vecka med vardagsrummet och köket. Har jag tänkt...

Farsdag

idag...

Blir inget speciellt här hemma idag men ska iväg å fika hos mor å far en sväng. Ska ta med mig ritingen på nya lägenheten så dom får se lite hur det kommer att se ut.
Har inte riktigt fattat att det gick vägen så klumpen i magen har inte släppt rikigt än.

Men ínnan det blir nån fika ska jag ta å sanera här hemma en dammsugning är på sin plats samt skura toaletter...å har tvättstugan ikväll så jag har å göra. Som vanligt!

En

stor sten har lyft från mina axlar.

Vi har ju bråkat å strulat med vår hyresvärd ang den lägenhet vi bor i nu. Har ju Gått runt i 9 (!) månader med en stor ovishet om hur vårat boende skulle lösa sig. Från början var vi hotade med att få flytta tillbaka till bostadsområdet vi fick fly ifrån pga hot och förföljelse och rena trakaserier.
Sen rakt ut på gatan...sen till andra sidan stan så sambon skulle få cykla 2 mil varje gång han skulle till jobbet. Å till en lite lägenhet så vi inte skulle få plats utan att använda skohorn å vaselin

Men så förra veckan dök det ner att förslag från hyresvärden ang ett radhus i relativt centralt område. Där dom små har chans att få va ute själva å leka igen samt kunna hitta kompisar i närheten. Men så nära att de stora kan i en handvänding ta sig till skola och kompisar utan att känna sig helt isolerade.

Vi var där och tittade å kände båda att här vill vi bo! Tackade ja men så kom kall duschen!

Dom trodde att vi skulle gå med på 3 månader dubbel hyra allså i runda svängar 30000:- Jo tjena det va den drömmen det. Humöret dalade ner under noll strecket igen å ljuset i tunnelen försvann.
Men skam den som ger sig. Vi skrev ihop ett mail och förklarade läget och att vi kunde bli tvingade till att tacka nej samt fortsätta dra detta till högre och högre domstolar för att kunna ha någonstans att bo.
Då kom det ett trevande sva tillbaka om att vi kunna allt nog kunna finna en gemensam lösning. Å så blev det
Det blev en månads dubbel hyra uppdelat på ett år. Så nu är kontraktet påskrivet å färdigt.!!!!
LYCKA !! Så flytten bär av 1/12 så nu gäller det att rappa på med packning å städning å ordna alla saker som man måste göra i samband med en flytt.

Men i kväll blir det ett litet stilla firande här hemma ska ta mig en vindrink eller tre sen gosa in mig med sambon i soffan å njuta å känna känslan av att något faktiskt gick vår väg för en gång skull!

Så

Jävla trött på att det alltid alltid ska va nån jävla käpp som fastnar i hjulen!!

Just nu så känns livet bara skit! Jag går runt å är på piss humör. Har bara lust att skaka på folk å skrika i dom i ansiktet å fråga NÄR ÄR DET MIN TUR ATT FÅ LITE TUR Å LUGN Å RO!?!?

När ska något som vi önskar inte för egen del utanför hela familjen gå smärtfritt och smidig?

Piss skit å rent helvete säger jag bara! På fredag kväll ska jag soda mig en flaska fruktsoda å sen göra vin drinkar å supa mig redlös å skita i vad som väntar dagen efter!

Ny

begagnad bil har ju inköps till denna familj...eftersom jag fortfarande är den enda i denna stora familj som har körkort så har ju jag äran att köra.
Nu har vi ju haft bilen ett tag å jag kan fortfarande inte vänja mig med den.

Först ska jag säga det som är bra sen kommer det som är piss.

1. Alla får plats.
2. Den blir varm fort.
3. Den startar.
4. Den är grön
5. Man kan lasta mycket i den.
6. Den har en värmeslinga i framrutan så den värmer bort snö å frost vid vindrutetorkarna.

Nu till det jag bara inte kan med.

1. Jag känner mig som en dvärg i ett jätteland.
2. Jag måste sitta jätte nära ratten för att nå pedalerna.
3. Jag måste sitta i bästa raggar stil på sne för att nå växelspaken.
4. Jag når inte att skrapa hela rutan fram utan måste inköpa en skrapa med lååååångt skaft.
5. Vid ett trafikljus så tar det en halv minut för detta stora åkäke att börja rulla när man gasar iväg.
6. Kurv tagning är inte att rekommendera
7. Den matchar inte min personlighet inte ett dugg!

Mycket

tankar som far runt i mitt huvud just nu!

Som hur gör egentligen dvärgar när dom har sex med en vanlig normal byggd man/kvinna?
Rent praktiskt allså...funderar allvarligt på att surfa dvärg porr å undersöka detta för att få reda på hur det går till i praktiken.

Sen så är det lite tankar om boendet å sånt just nu mest för att reporten varit här och tagit bilder till artikeln som kommer i nästa nummer av hem å hyra.
När hon interjuvade oss så ställde hon en fråga som jag ställt mig själv många gånger. Nämligen hur orkar ni?
Å svaret är ju ganska så enkelt vi måste ju för barnens skull orka. Vi kan ju inte bara ge upp å ta en liten lägenhet i mörkaste hålet bara för att ha någonstans att bo vi måste ju tänka på deras säkerhet å att dom får en trygg uppväxt. Vi vet ju att dom små har ju det mindre tryggt å trevligt borta hos sin mor vi kan inte sätta dom på pott kanten här åxå.

Vårat hem är ju den största tryggheten dom har. Här får dom positiv uppmärksamhet, bra stimulans och vettiga värderingar . Normala regler å vanor. Med andra ord en socialt bra grund att stå på för att klara sig i det vuxna liv dom ska leva!

Jag å sambon stöttar ju varanndra har jag en sämre dag så tar han täten å tvärt om.
Jag har ju lättare för att prata för våran sak medans sambon styka ligger i han vetskap om regler å lagar samt att han är duktig på att använda pennans makt.
Jag är ju bra på att ringa å ta reda på saker medans sambon hatar att prata i tele med folk han inte känner.

Sen har vi gnällspiken dottern min...hon å jag satt själva i bilen en stund på väg och skulle hämta hem en kompis till henne. Då hon passa på och fråga å gnälla lite om vissa saker.
Som det att jag å sambon busbråkar väldigt ofta. Samt att vi kan fusk gräla bara för att det är kul. Som om vi sitter i bilen å ska någonstans å sambon säger att vi ska svänga höger kan ju jag bara på ren jävulskap säga nej vi ska svänga vänster. Å sen dra igång ett fusk gräl bara för att det är kul att argumentera. Både jag å sambon vet ju att det inte är på riktigt utan att vi spelar. Men det har lixom inte riktigt gått in i huvudet på dottern min...
Å det att vi bus bråkar har ju med att göra med att det är ett sätt för sambon att vara nära å samtidigt ändå inte...att va lite matcho ni vet...han klarar ju inte att vara nära å klängig som jag, å det har jag lärt mig att respektera till en viss gräns han har ju åxå fått lära sig att jag behöver närheten som när vi kryper till sängs så vill jag krypa in under hans täcke å få lite hudkontakt...inte för att det ska leda till sex utan för att jag behöver en tio min att känna att han är min sen är det bra men jag har börjat misstänka att han har blivit lika beronde som jag av den dära stunden...för förut så va han snabb att lägga sig tillrätta mendans numera så inväntar han mig så jag kan gosa in mig en stund.
Som jag tänker göra nu!

För sen har jag ett stort roligt projekt som väntar sortera alla kartonger å saker som stog i vårat gamla förråd.
Har man inte roligt så säg?!

Död

åt ring signaler på telefonen!!!

Varit å jobbat två nätter sovit som en kratta pga att små barnen är hemma. Å äntligen såg jag fram emot att få sova mer än 3 timmar i sträck. Å va fan visst jag har mig själv och skylla eftersom jag sa okej till att åka till grossisten å handla lite. Så var inte hemma förrens halv tio. Å stört dök i sängen men väl där så va jag as pigg. Kolla lite på ett avsnitt av supernatural innan sambon kom å gjorde mig sällskap. Men bytte till dvd å en dos av hyacint. Å somnade som en sten. För att vakna av något kl 12.50.

Jo men visst 10 min efter börjar hem telen glada melodi spela så muntet igen å igen å igen...varför kan jag inte lära mig att stänga av ringsignaler så jag får sova färdigt nån gång men nej då jag är ju uppenbarligen helt rabiat korkad så det klarar jag inte av tydligen.

Jag kan inte

SOVA!!!

Ovanligt va? Nä inte direkt!

Har varit ap trött hela dagen men inte kunnat sova nåt. Å när jag väl kände att jo nu så skulle en liten slummer på så där 3 timmar sitta fin men nej då då är det dax att åka tvärs över stan å hämta töserna. Så gick det med den stöd vilan.

Känns ju ganska så bra med tanke på att jag ska jobba imorgon natt...behöver ju inte tänka på att vända om dygnet för det har jag sett till att skita i! Imorgon blir väl en sån dära halv slöa dag om jag får bestämma...men sambon hittar säkert på nåt som ska göras men ser ni jag har varit smart som en bäver å bokat tvättstugan kl 10.30 imorgon så det blir inga långa utflykter iallafall! Ha ibland är jag bara för smart!

Har funderat på en sak...låg å skrattade åt sex utbildnings program på tv mitt i natten på jobbet i helgen...å en av deltagarna där sa en sak som fick mig att börja fundera.
Vad är skillnaden på intimitet å sex.
Allså för dig?
För mig handlar ju sex om just sex. Man kan ha sex utan intimitet men kan man vara intim utan att ha sex i ett förhållande? För vi säger med ett ONS så finns det inte mycket intimitet egentligen. Mer en slags rå sex. Som för att bälja i sig tre glas vatten en varm sommar dag för att släcka törsten.

Medans i ett förhållande tar man sig mera tid att söka, leta å finna det intima i sexet. Visst kan man ha rå sex när man är i ett förhållande åxå men det är mer ett spel å sökande än nåt man gör för att släcka trösten. Man delar med sig mera av sig själv till den man har ett förhållande med än med någon man kanske inte ser igen. Fast vänta här nu... ibland blir det ju väldigt intimt med ONS just av den anledning att det är ett ONS för att man tar tillfället i akt å släpper loss å ger järnet för att man känner att va fan lika bra att spela alla kort på en gång vem vet när man får ligga nästa gång?!

Nu vart det lite snårigt här hade ju en tanke färdig om detta men nu får jag allt tänka om å tänka till lite mera..kanske ska väcka sambon å dra igång en diskution...nä tror inte han är så road av det just nu fan åxå jävla sömntuta!


Nä om jag skulle ta å gå och hämta usa minnet å fylla på med nya avsnitt av supernatural. Sambon får väl kolla i kapp mig imorgon när jag är på jobbet å han är hemma. ( eller va säger jag han kommer ju ha somnat på soffan kl 20.10)

Urch

på mig!

Har börjat spela poker på fejan...va uppe i över 100.000 tusen men har bara 1000 kvar nu ha ha ha men va fan det är ju bara fake pengar så drabbar ju ingen fattig ;)

Fy

på mig!

Har inte haft lust eller orka att blogga...visst händer det saker som vanligt i mitt fullständiga kaos till liv.
Men orken till att ta tag i allt har inte riktigt funnits där.

Ska ta tag i allt nästa vecka då ska jag ha en sån där göra allt tråkigt vecka har jag bestämt.

Men konstigt nog så känner jag mig lycklig å rik för tillfället.
Jag har en jävligt bra å trevlig sambo som ställer upp å stöttar mig när jag behöver. Vi skrattar mycket å pratar om allt. Han gör ju väldigt mycket för att visa på sitt sätt.

Mina bar är ju som dom är å många gånger så är dom ju helt underbara. Å bland vill jag helt sälja dom på loppis men överlag så flyter det mesta på i en god å trevlig fart.

Alla mina bonus barn är ju goa dom med. Dom har ju sina sidor dom med men faktiskt så är det mycket lugnare på den fronten än vad det har varit. Det verkar som dom testar gränserna å vet att jag inte ger mig å att regler å normer finns där för en anledning.

Så just nu känns det som alla hinder inte är allt för stora för att besegra oss utan att bara man tar i lite så fixar vi detta tillsammans som familj!

Duktig

Tycker att jag faktiskt har varit duktig denna veckan.

Jag ha jobbat å slitit fast jag inte mått så där jätte bra. Sen så har jag faktiskt gjort något som jag faktiskt trodde skulle dröja ialla fall ett par månader till innan det skedde,

Följde faktiskt med sambon till ett möte på familjerätten. Där han skulle prata om att hans ex vill ändra umgänget med barnen. Å ni som vet vad hon gjort å sagt mot mig å mina barn kan nog förstå hur nervös å dåligt jag mådde. Men sambon vill att jag skulle följa med som stöd. Nu tror jag att han ville att jag skulle följa med in men jag stanna kvar i väntrummet.

Men vi var där först å satte oss, jag satte mig lite skymd men så att jag kunde se vem som klev in i rummet. Jag såg att hon klev in men valde att spela oberörd å höll koll med periferin synen. Sambon som höll ett öga på henne redan när innan hon kom in såg att hon inte sett mig förrens hon klev in genom dörren å när hon fick syn på mig så hoppa hon en meter bakåt å gjorde en ko vändning för att ta en annan plats.
Vet inte riktigt vad hon tror jag ska göra?! Det är ju jag som borde h hoppat högt å sprungit åt andra hållet. Men samtidigt väldigt skönt att hon tydligen förståt att det är helt fel brud hon gett sig på.

När hon väl satt sig så sms:a hon nån å efter nån minut ringde hennes mobil både jag å sambon hörde att det va en tjej(vem kan jag nästan med all säkerhet säga) men puckot spelar att det är en pojkvän å jag klarade inte av att kolla på sambon...för såg på han att han hade bara lurat mig att brista ut i as garv.
Hur jävla dum får man va?!

Men vad som framkom i mötet är att hon vill att lilleman ska ha samma umgänge allså varannan veckla medans största tösen bor hos oss hel tid å den andre hos henne hel tid...vet inte riktigt faktiskt.
Det är ju faktiskt som så att jag tycker att det är skönt att ha en hel vecka med bara dom stora hemma. Både jag å sambon jobbar ju som mest den veckan å det är inge kul att behöva fara som en skott spole varje jävla dag med bilen för att hinna fram i tid till skolor å sånt.( som det skulle bli när vi har stora tjejen hemma på hel tid) Visst hon skulle få bli skriven här samt det att vi då skulle kunna byta skola till en som ligger på gång avstånd här hemma. Men det skulle ju iallafall inte kunna ske förrens efter sommaren. För byter inte skola mitt i terminen gör vi inte.

Funderar på nåt mitt i mellan. Att på måndagar kommer lilleman å stora tjejen som vanligt mellan tjejen kommer till oss på torsdagen den veckan å är kvar till på måndagen lilleman åker tillbaka till mamma medans stora tjejen är kvar till på torsdag morgon.
Vilket betyder att vi får varannan vecka halvt ledigt samt att då får jag två dagar ledigt både från jobb å små barn så man hinner med att städa å andra måste saker. Å jag vill ha lite tid med dom stora å dom behöver lite egen tid med oss dom med.

Men som sagt det ska förankaras åxå med sambon.


Men annars så flyter livet på här hemma som vanligt jag har min upp å ner dagar, men dom stora sköter sig bättre å bättre, dom plockar faktiskt ur diksmaskinen utan att man behöver be om det. Å dom har blivit lite bättre på att plocka undan i det stora hela så är faktiskt nöjd över att se att dom börjar förstå att jag inte kan hålla på å sköta ett hem samt jobba 160-170 timmar i månaden utan att få nån hjälp med saker som dom faktiskt är fullt kapabla till att göra å som inte är specielt betungande saker jag vill ha hjälp med.

Bara helt vanliga saker som jag tycker hör till vanligt vett. Att man drar skrapan på golvet i badrummet efter man duschat, att man lägger sin smuts tvätt i tvättkorgen. Å att man sköljer av handfatet efter man borstat tänderna. Ni vet sånt där som tar några minuter att plocka undan efter sig men om jag ska göra samma sak tre fyra gånger om dagen är väldigt tidkrävande å tröttsamt.
För det är inte så att jag kräver att dom ska dammsuga hela lägeneten samt torka golv å sånt utan bara att man tänker till lite å hjälper till att städa efter sig själv.

Nä nu ska jag ta å försöka ta å ta tag i denna dag...ska åka ut till svärmor å ta en sista grilling samt rota lite i garaget efter gamla kort.

Så hejsan svejsan till nästa gång!

Tror

jag är på väg å bli sjuk igen!

Är trött å hängig känns som jag aldrig riktigt vaknar...går å drar benen efter mig å huvudet känns tugnt å tankarna som sirap. När jag lägger ner huvudet så hinner jag inte ens reagera på att jag är trött innan jag far i väg med sömn tåget.

Men va hemma två dagar denna vecka samt det att jag va ledig i helgen när jag skulle jobba är inte så jävla kul i plånboken. Men samtidigt så vad ska man göra?! Jag får ju inte gå till jobbet när jag är lite små sjuk eftersom man jobar när någon som är infektions känslig. Så bara att bita i det sura äpplet å va hemma då.

Så nu väntar jag mest på att kl ska bli lagom för att få gå å sova å kl är bara 5 i 8!

Skrattat

mig fördärvad här framför datorn i kväll.
Det börja med att en vän från tonårstiden la upp lite gamla bilder från den ljuva ungdomstiden på facebook...å jag å sambon rota fram hans gamla. Å sen va karusellen igång...

Men gamla bilder rotar även fram gamla minnen. Goda som dåliga. Men mest goda.

Jag har ett sånt där guld minne från den tiden. När man va ihop med Braxen å han å jag gjorde dirty dancing hoppet i parken vid järntorget. Fan va snygg man va! Å cool.Ja det va tider det... eller när man kom hem till mamma blott 15 år å hade tatuerat en ros på röven...hmm den ser inte likadan ut då som nu kan jag lugnt säga.

Men suget efter att dra ihop en fest å bjuda in gamla vänner från då är enormt så nu ska jag gå å tala lite allvar med sambon...

Ibland

räcker det med att man säger till men ibland får man ryta till..men så kommer dom dära sällsynta dagarna då man bara behöver viska...

Dom dagarna gör att allt det svåra eller det som tycks vara jobbigt just då bara försvinner.

Jag har börjat drömma igen efter en väldigt lång period utan ett minne av drömmarna. Men denna gång är det inte mardrömmar Utan förvirrade drömmar eller helt ologiska. Som att jag å sambon grälade om att jag tyckte det va onödigt att handla kött för 7000:-å att han va arg för att jag inte hjälpte till att försörja hushållet. Jo tjena! Å det gick inte att tala med han att jag hade betalat halva bilen åxå denna månad. Ne ne det räknades ju inte! För jag hade minsann hand om mat pengarna! Sen så drog han nån lång förklaringar om att jag slösade med mat pengarna å köpte allt för dyrt kött. (jag väljer inget i butiken det gör han eftersom han lagar maten jag bara betalar å se glad ut)sen så kom han in på att jag inte fick köpa toa medel för det va onödigt att köpa toa rent för 30:- som jag säger helt ologiskt *S*

Vi har nog aldrig grälat om pengar vad jag kan minnas. å har inga som helst konstigheter när det gäller pengar. Vi har en överenskommelse som funkar bara som båda trivs med så det så!
Å ingen av oss är direkt orolig vad den andre gör med pengarna eftersom det funkar så bra.
Å ingen av oss gör nått utan den andres tillåtelse. Allså stora inköp. Jag skiter väl i om han handlar snus eller godis eller nåt utan att säga till.

Sen var det nån dröm om att jag skulle gå på simskola med min 16 åriga son eftersom han hade missat en termin när han va 5!
Han va inte alls road av att behöva gå på simskola med mamma...men han fick inte sitt betyg i idrott på gymnasiet om han inte gjort alla sina terminer på simskolan...som jag säger ologiskt!

Ledig

fram till på Onsdag kl 22! Lycka!
Om det nu inte va så att jag har en hosta som påkallar sin uppmärksamhet i tid å otid! Hostar så där trevligt ...så hjärnan sväller å slår emot skallbenet för varje hostning...och efter ett par rejäla hostningar så bubblar det till i röret och slemmet kommer halv vägs för att göra en u böj ner åt igen...NICE!

Men nog om mina krämpor.

Nu till varför jag råkar ha en ledig vecka. Jo mina kära vänner det va ju så att jag å sambon tänkte åka på kryss eftersom han fyllde 40. Men vi bestämde oss för att av boka å köpa oss en minibuss istället. Men valde att ha kvar våran semester som vi sökt om över helgen. Vi anser att vi behöver en helg i ledighetens tecken.
Å det va inte mitt förslag från början utan sambons!! Som tyckte att vi kunde behöva en ledig helg utan småbarn.

Men några bestämda planer för helgen har vi inte förutom att vi ska hem till min mor och far på släkt middag på lördags eftermiddagen å det är ju nice att slippa laga mat! Aldrig fel!

Sen så när jag kom hem från jobbet i måndags så hade någon (ni kan säker lista ut vem) lagt fram hintar i halva lägenheten om att han minsann visst tänker på mig som en sexuell varelse.

Som jag sa då å kommer säkert upprepa många gånger till. Jag älskar han fast han inte funkar på samma sätt som mig. Det gör ju att man lixom aldrig riktigt får grepp om han å ständigt står inför nya utmaningar och puchar varann till att söka sig utanför det invanda och man hamnar aldrig en en rutin som känns invand å trist.
Men en vacker dag så ska jag nog få honom till att hångla upp mig mot hallväggen å va lite djurisk utan att va i bur ;)

En bok

som sällskap i sängen är fan så bra en dag som denna. Har bara lust att storböla å släppa loss.Men gör som vanligt sväljer å bygger på känslo bollen i magen. Den håller nog några dagar till hoppas jag på.

Är psykiskt å fysiskt trött. Känner mig bara som en gammal mullig medelålders gnällkärring.

Men samtidigt så vet jag ju att den enda person som kan göra mig lycklig är ju jag själv. Mina val är mina val. Mina förhoppningar å förväntingar är bara mina. Jag kan inte peka finger åt någon annan å säga gör mig lycklig.

Men det vore väldigt trevlig om man kan mötas halva vägen var för en gång skull. Jag skulle tycka det va jätte kul att alltid slippa ge med mig ang mina behov.

Jag

undrar när ska min och sambons lust va synkade?

För det känns som att det aldrig är så att vi har lust samtidigt...helt ärligt så har jag faktiskt börjat fundera i dom banorna om att det är något allvarligt fel. För jag känner det som att det alltid är jag som tar iniativ till sex å får nobben 8 av 10 gånger.
Det är alltid nåt som inte stämmer...sovit för lite, ont nånstans, för lite tid mm mm mm mm.
Name it and I have heard it!

Jag har för längesen accepterat att vi är två olika person typer. Jag är en sån som behöver närhet å beröring ofta för att känna mig trygg. Medans för sambon är det tvärtom. Jag har ju vant mig vid att märka av när han tycker att han fått nog med närhet. Att det alltid är jag som får avbryta kramen å ta ett steg tillbaka. Det kan vara väldigt irriterade faktiskt att aldrig vara den som vill lämna kramen. Att nästan alltid känna att man får gå innan mitt behov av närhet är helt mättat.
Jag vet ju vad han menar när han går förbi och stryker mig på ryggen eller stryker mig på kinden.

Sen är ju det detta med att känslan av att aldrig vara första prio kan vara väldigt tufft. Dom gånger det har hänt är inte ofta. Det är alltid något annat just då som är viktigare. Känns det iallafall som.

Det är inte det att jag tvivlar på att han älskar mig utan bara det att jag önskar att jag fick lite mera av varan ömhet å närhet.

Men ibland önskar jag ju att han bara tryckte upp mig mot hallväggen å hångla av mig lite så där bara för att han har lust.
Eller kommer in i duschen å överaskar men han är inte den typen alls.

Jag kan ju gärna trycka upp han mot väggen å släta av han bara därför att men vet ju att han inte vill så varför tvinga han för?

Men detta att hela tiden bli avvisad är djävligt trist. Tror ju inte att det är så att han inte finner mig upphetsande utan bara det att han vill att allt ska stämma jämt. Å så funkar det ju inte alltid...ibland så kanske inte lusten finns där till 100% från början utan kommer med stormsteg när man väl börjar smusla under täcket.

Eller är det jag som är onormal å tycker att sex mer än tre gånger på en månad är helt normalt?

Vad

kan man göra så där på en fredag?!

Jo man tar bussen från hemstaden till huvudstaden kl 09.15 sen framme tar man pendeln ut till förorten sen hoppar man på en buss till en annan förort. Sen pungar man ut 14000:- sen åker man hem!!
För att hamna i väldens trafik kö pga 5 väg byggen på loppet av tja 3 mil så där...det gick väldigt lååångsamt en sträcka som skulle ha tagit typ 20 min tar en timme! Kul jul kan jag ju säga INTE!

Så trodde jag att jag skulle få trevligt sällskap hem men nej då sällskapet somna å jag fick sitta själv å muttra över alla idioter på vägarna.

Men nu står den nya bilen här nere...bara jag ger upp och erkänner jag har gått och blivit med minibuss! Livet som häftig å fräck mamma är över!

Kräks

på min jävla ovana att tänka för mycket och ett par varv extra!

När ska jag lära mig att det bara gör saken värre?!

Igår

direkt på morgonen efter jobbet(oerhört pigg efter tre nätter jobbande å kass sömn) men hyresvärden.

Var trött å grinig så tårarna rann allt logiskt tänkande var avstängt. Men det va ett bra möte i slut änden. Fick ju veta att dom inte tänker ställa oss på gatan utan att hjälpa oss att få en lägenhet. Men nu till det bra. INTE i den statsdel vi lämna. Men till det dåliga. Dom har siktakt in sig på andra sidan stan. Den stadsdel som är längs bort från stan. Vilket betyder längre res sträcka samt mindre längehet. Visst billigare och så. Buss går ju men samtidigt så hamnar vi långt bort i helvete vilket gör att några spontan besök från häxan i väst kan i det närmaste uteslutas.

Men jag känner att det betyder att jag får en allt tyngre lass på mig igen. Att bo många på liten yta gör att jag då måste plocka fixa greja än mer än vad jag gör nu. samt att jag måste börja ställa upp som chaufför än mer än vad jag gör idag.

Samt det att jag vägrar att bo i vardagsrummet igen. Då delar jag hellre av det å har små tjejerna där än att bo i vardagsrummet själv igen. Det funkar inte för en natt arbetare att bo så. Man är i behov av ett litet kryp in så man man få lite lugn å ro så man kan få sova när andra ska va vakna.

När vi var på väg ut från mötet så säger Jens mamma (som va med för att ge mer styrka i alla hot och uttalanden som kommer mer eller mindre dagligen) till dom två tjejerna som va med:
Ja tänk vad (mitt namn) har fått stått ut med. Jag har många gånger funderat på hur hon orkar. Samt hur länge. Och det att hon har ork nog att stanna kvar.

Då brast det rejält för mig och jag fick ta ett antal raska kliv därifrån å släppa loss ful grinet i några minuter men samlade ihop mig och gick tillbaka för att tacka social en samt små prata om några andra saker.

Så jag känner ju att något bra händer men vet ännu inte om det kommer bli helt bra nån gång. Kanske rättegången gör så att någon får sig en näs bränna och aldrig mer vågar hålla på så som hon gör och börjar lämna oss i fred!!

Vill

Inte jobba helg...vill ligga hemma i sängen å äta praliner å bli ompysslad.

Inte för att jag är sjuk utan bara för att jag är värd det tycker jag!!!

Då

sitter man här då rastlös å vet att det inte är nån ide att dra igång med nåt eftersom man ska jobba hela helgen samt att man ska ha möte med hyresvärden kl 8.15 på måndag morgon...jippi hurra va trevligt!

Igår kväll drog jag tvättstugan så jag skulle slippa den idag...å sen så åkte jag till älskarinnan å gjorde henne lite sällskap några timmar i hennes bunker till arbete. Det va skönt å bra sitta å pladra om ditt å datt å uppdatera varann lite om vad som är på g å vad som har hänt sen sist.

Det är på nåt sätt så jävla skönt att veta att även om man inte hinner prata med varann på några veckor så är det som igår när man har tid att sätta sig ner å få umgås med vännen.
Puss på dig älskarinnan så jävla skönt att ha dig där ett samtal eller sms bort!

Jag måste börja tänka mer på att mina vänner faktiskt vill hjälpa mig och finns där när jag behöver dom och att dom inte tycker sämre om mig ifall jag skulle få ett psyk bryt å grina loss.
Ni vet vilka ni är och behöver ju inte nämna några namn...å jag hoppas för gudarna att ni vet att även om jag har röven full av saker som händer så har jag ALLTID tid för mina vänner. Att stötta och låna ut mitt öra är mig ett kärt nöje!

Saker jag inte förstår.

Vad ska man göra med denna??! Fattar lixom inte grejen!
Är det meningen att man ska krypa in i denna sen ska nån eller några rulla runt på en å så ska man bli dödligt upphetsad? Eller ska man dra på sig den å sen bryta sig loss från sina bojor?! Vad Vad VAD ska man göra förklaring tack!
Frågorna är många...vad händer om man blir kisse nödig...eller bajs nödig...ska man ha kläder på sig eller ska man vara i sin födelsedags dräkt?

Men visst får alla vara olika tycka olika å allt sånt inte det jag snackar om här utan att JAG helt enkelt inte fattar vad detta går ut på.

Dräglar

satt å surfa runt efter lite recept eftersom jag har som uppgift att laga mat i två dagar nu när jag är ledig å gubben jobbar...

Å satt här å funderade på vad man ska hitta på då jag kom på att tänka på mammas dillkött med sås å potatis! Snålvattnet rinner över bredderna här å jag har fått gått och hämta en plastpåse å lagt över tangentbordet för att förhindra en kortslutning allan ballan för hela kvarteret! Fan dillkött är ju så in i helvetes gott! men om jag ringer mamma så kanske jag kan övertala henne om att ge mig steg försteg instruktioner över telefon för alla dom recept jag hittar ska man bara koka köttet i ca 45 min...å det vet jag att man inte ska...minns allt att köttet ska koka i flera timmar...å att man ska gå och skumma av det med jämna mellanrum...å att doften av den goda måltid som komma skall sakta sprider sig som en retning för alla sinnen.

jag gillar ju all sorts mat stark mild å husmanskost i olika former. Å har ju turen att ha en sambo som kan laga till det mesta. Vet ju att han frågat min mamma efter receptet på hennes dillkött bara för att han vet att jag älskar det. Är inte det äkta kärlek så säg?!

Tror

ni att det blev nåt möte?!

Ne just det någon av bokade tiden men sket i att meddela oss!
Så jävla bra när båda jobbat natt å bara fick några timmars sömn! Fuck off av grinig jag blir!! Men visst när vi står där så ploppar det in ett sms i sambons mobil som har ett program som spärrar ovälkomna sms...när vi har en mobil som ligger som bara har som syfte att hon ska kunna meddela oss något...samt det att vi har en telesvar på hemtele om det är så att det är viktigt!

Nu ska det fixas lite mat sen ska här sovas!!!!!

Imorgon

ska jag följa med sambon till familjerätten. Han har frågat mig å vill att jag ska följa med så jag gör det för hans skull. Men jag är jävelusiskt nervös över vad hon kan tänkas hitta på...

Man vet ju lixom aldrig var den där hjärnan ska kortsluta för dagen...Men samtidigt kanske det kan va bra eftersom det finns människor där som är vana att hantera sådana hära saker.

Så får väl se vad som händer i morgon. Nu ska fina fröken ta och dra på sig jobbkläder å sen i väg för lite jobbande!

Detta

med spel...
Jag lever ju med online spelade män här hemma. Min sambo hans son samt min egen son spelar ju online spel. Nu spelar dock inte min son lika mycket av samma spel som de två övriga utan spelar mer ett spring å skjuta varanndra spel. Men dom har gemensamt att dom alla tre spelar ett av dom största online spelen som finns nämligen WOW (World of Warcraft).
Vilket är ett mycket tidskrävande spel.

Vad jag inte kan förstå är just det att du inte har frihet att skapa din figur i spelet som du själv vill utan måste hålla dig till deras regler å utmaningar för att komma vidare i spelet. Samt att man måste ibland spela vissa tider för att uppnå vissa mål.
Och det i mina öron låter så snett. Okej jag fattar ju att tillverkaren tjänar jävligt mycket pengar på att få folk att betala för att spela och sen ha ett upplägg som gör att du som spelare måste spela många timmar och lägga ner mycket energi på just spelandet.
Men det jag inte kan för mitt liv förstå är detta att lägga ner så mycket tanke kraft på ett spel. Att man blir så engagerad av spelet att man inte riktigt kan släppa spelet även när man inte spelar utan kan sitta och prata om sina "gubbar" med sina vänner.
Jag tycker det är lite skrämmande faktiskt.

Men jag kanske är annorlunda skarpt inte vet jag. Inte ens när jag växte upp hade jag nån speciell idol så där. Visst gilla jag vissa 80 tals ikoner men inte till den grad att jag hade affischer av nån på väggen. (hade däremot en av Paul Rein bakom dörren som jag använde till att klistra fast viktiga telenummer på)
Och kan inte påstå att jag varit nån över hägnade fan av nåt lag eller idrottsutövare.

Jag hade dock ett foto av min farmor hägnade över sängen för att jag tycket hon va så häftig. Jag hade ju inte nöjet att få lära känna henne ordentligt efter som hon gick å dog när jag va 6 år.
Men det känns inte som en idol dyrkan direkt utan snarare en fascination av mitt eget förflutna.

Jag kan visst tycka att någon gör en makalöst bragd i nån form av idrottsutövandet eller att nån gör en jävligt bra låt eller film. Men nåt jag däremot inte kan låta bli är böcker. Får jag tag i en bok som jag gillar och som tilltalar mig kan jag köpa alla som den författaren har skrivit just för jag gillar sättet den/hon/han skriver på. Men sällan att jag sitter och pratar om det jag läser. Visst kan jag rekommendera en författare till nån eller berätta om någon bok. Men inte så att jag måste tvinga andra att läsa just den bok jag rekommenderar

Så allså har inte jag den grejen i mig att bli uppslukad av en sak på det sättet så jag kan nog aldrig riktigt förstå dom som blir halv/hel galna i spel eller för den delen av någon sport.

Varför jag nu har börjat fundera kring detta är just för att jag ser att många på den fina siten FB spelar nåt som kallas för farmville. som går ut på att spendera tid att skörda och så samt bygga sin egen farm. Vad jag kan se är ju att folk blir som tokiga över att ha missat att skörda något eller väljer att stanna hemma framför datorn för att se hur farmen ska utveckla sig. Det är något jag aldrig kommer att förstå mig på!!!

Poff

så va det goda humöret borta!

Känner mig bara låg å funderingarna om vad det är för liv jag lever hopar sig.
Sömn brist är ju en naturlig del av min vardagskänsla så den räknar jag inte med länge men känslan av att aldrig få vara prio ett känns djävligt kass.

Ne nu ska jag gå å lägga mig i sängen å dra täcket över huvudet å ful grina en stund. Blir nog så jävla mycket bättre då!

Hundbajs

inne är ju så där halv bra men ett effektivt sätt att väcka tonåringen som ska va hundvakt å kompisens hund...
He he he he

Idag känns livet faktiskt lite bättre inte för att vi har fått någon lösning på våra problem utan bara för att jag måste skjuta undan problemen för att inte sjunka allt för djupt. Jag måste vara närvande i tillvaron för hela familjens skull.
Ingen blir ju hjälpt av att jag dråsar ihop.

Men just idag ligger min prioritet på att få lite städat här hemma...har blivit lite bättre här hemma dom har börjat plocka undan mera men inte alltid men det är mindre fram draget än förut å jag slipper bli ox tokig var å varannan dag så det räknar jag som framsteg!

Det händer

lite för mycket just nu samt det att jag jobbat å inte fått den sömn jag är i behov av så återkommer när jag fått en fler än 4 timmar i sträck sömn!

Idag

har det varit tyst i alla telefoner guda gott faktiskt! Är vansinnighet trött på att behöva stänga av ljudet på hem tele å mobil bara för att kunna få ha en lugn å skön stund framför tv:n innan man går och lägger sig.
Denna gång så har tele terrorn hållt på 4 kvällar i rad...först rings det på ena tele sen nästa sen byts det till den andre osv osv..i ca 30 min sen åter igen efter ca en timme. Men kommer det nåt sms om vad som det är så viktigt att ringa om?! Nej då! Allså kan det inte var så dödligt viktigt det som skall framföras utan människan vill bara störa å hålla uppe kontakten ed min sambo. Allså tvinga fram en kontakt bara för att HON har ett sånt behov att höra å få hans bekräftelse. Å jag kan lova att han är inte ett dugg intresserad av vad hon har att säga...efter ett samtal med människan kommer han bara ihåg det viktiga typ att ena tösen har gympa på torsdagar (något som vi redan vet).
99,9% av allt hon har att säga är sånt vi redan vet å det som är viktigt kunde ha gått att skicka ett sms om.

Men vet ni hur det är att sitta hemma ensam med alla barn å höra mobilen surra med jämna mellan rum å se hem tele blinka ? Å vet om att skulle jag svara så skulle det bara bli skrik å gap å massa okynnes ord.
Jag blir nervös å får ont imagen. Samt att jag blir så jävla förbannad över att hon inte någon gång tycks fatta!!!
Lämna oss i fred och sms:a om det är så jävla viktigt då!!! Så kan vi bestämma när det passar oss att svara!

Vi har faktiskt saker att göra i vardagen som tar tid å hon har inget med den att göra!

Så nu ska jag gå å kolla på svtplay tills jag somnar å njuta av att det är tyst å lugnt å skönt här hemma för första gången på 4 dagar!

Vissa

Dagar önskar jag bara att man kunde snabbspola förbi!

Om jag fick bestämma så skulle jag nog snabbspola framåt en så där 2-3 månader å hoppas på att det mesta av alla bekymmer är lösa å jag kan bara njuta av att leva livet som man sig bör utan alla jävla bekymmer å konstiga saker som tycks drabba familjen hela tiden!

Bara det att jag vill hinna andas lite samla lite kraft å styrka mellan smällarna som inte är så nådiga just nu!

Men dagen efter något stort har hänt så har det blivit bara en till sak att ta i tu med. Känns jävligt underligt att vissa saker hur jävla jobbiga dom än är så flyter dom in i vardagen å blir en del av det normala!

Har inte ens haft ork att ta en storböls natt på skit länge! Förut så hade jag ofta en sån natten efter det hänt nåt. Nu känner jag bara ilskan å sen så poff borta. En plan på hur man ska lösa saken dyker upp i huvudet å så kör vi.
Men skulle faktiskt inte tacka nej till en snabb lösning för alla parter just nu som gärna vore idiot säker åxå!

Så om jag sköter mina kort rätt imorgon tror ni då att jag imorgon kväll kan skriva om nåt trevligt å roligt för en gång skull???

Sliter

mitt hår tills det blir stora kala fläckar!
Blir så in i helvetes jävla förbannad! Alltid alltid alltid när jag kommer hem från jobbet när jag jobbar helg ser det tame fan ut som en hel jävla svinstia!

Som i morse...inte hade någon plockat ur diskmaskinen utan bara fortsatt plocka skitig disk på diskbänken samt en massa jävla skräp. På bänken så finns det spår av någon som hällt upp fil å flingor. Samt att det är massa frasiga flingor på golvet som är så mysiga att trampa i!!! INTE!!! På bordet står maten den äldste skulle kommit ut å hämtat kvar så man får kasta två kyckling filéer å en massa sallad. Å alla tillbehör står kvar på bordet så som ketchup salladsdressing å kebab dressigen.

Vidare in i lägenheten hittar man en fil tallrik å halvätna äpplen. Jag kan ju förstå att dom som är under 20 här hemma kanske tycker att va fan det kan nån annan göra men när en man på nyss fyllda 40 år ger fan i att plocka undan efter sig blir jag tame fan vansinnig!!!! Det kan väl inte vara så jävla svårt att ta undan tallriken å plocka ur diskmaskinen samt ladda den med ny skitig disk???
Som jag finner det så jäva roligt att jämt behöva plocka å fixa efter att andra 7 st som tycks tro att jag ser städning som det roligaste i hela världen å gärna gör det flera gånger om dagen!

40

Jag bor ihop med en man som är 40!!
Fattar ni 40 år! Måste betyda att jag har än väldigt gammal kärlek eller hur?! För det kan ju inte vara så att jag börjar bli äldre för det är inte möjligt bara.

Det har hänt lite sen sist...Den privata värden som äger huset där vi var å titta på 7 rum å kök för ett tag sen ringde å ville att vi skulle komma å titta på två stycken 5:or en på 169 kvm å en på 164 kvm...då sambon sa det att vi undrade vad som hände med den andra vi var å tittade på...han i andre änden vart alldeles stum å sa oj det har blivit nåt fel..den ska ff vara ledig ...så nu går vi å hoppas på att den ska bli vårat nya hem!
Vi ska iväg idag kl 16 å prata med dom så i eftermiddag vet vi mer. Hoppas hoppas hoppas!


Sen hade vi kalas för min son som fyllde 16 å sambon som blev 40 i söndags. Vi bjöd på bullar å tårta med tillbehör.
Många kom å presenter delades ut. Båda födelsedags barnen var nog nöjda med sin dag.
Tror jag iallafall...

Sonens själva födelsedag va lung han fick ett kuvert med lite pengar så han fick i hop 2100:- inte illa sa han å drog å köpte sig en tröja å ett par jeans som han kollat på länge. Ändå har han pengar kvar duktigt gjort!

Sen var det dax för sambons stora dag..en lugn tillställning blev det han hade ju jobbat natt så väckte han lite stilla så där vi 14 tiden. Han fick öppna sina paket å ett leende infann sig i ansiktet på han...han vill ju så gärna ha båt så jag fixa början...en fördröjnings tamp å en sjörövar kit som matchar..sen hade ju hans barn fått pengar av mig så dom kunde handla nåt å dom hade varit i väg med farmor å handlat han en tröja. Senare på kvällskvisten så dök en av hans vänner över med present ett par jätte fina ljusstakar..eller vad man nu ska kalla dom...det är ju lyktor egentligen men ser ut som ljus. Satt å språkade en stund å drack kaffe samt åt tårta igen!

Sen fick han lite andra saker av mig som jag inte tänker nämna här...

Själv så har jag varit hemma från jobbet i två nätter med feber...har fått en infektion i tandköttet så har en böld stor som ett plommon stiligt värre! Har inte ont å så men känner ju att kroppen är inte riktigt kry!
Nä nu ska jag ta en kopp kaffe å en cig ute på altan å kolla på spö regnet en stund sen in i duschen å fixa till sig innan vi ska iväg å kolla på lägenheterna å få svar på om vi inte kan få den vi så gärna vill ha!

HÅLL TUMMARNA GOTT FOLK!

De luxe

tonårs revolt så där på en fredags kväll är alltid uppskattat!

Jag å sambon fick lite vuxen ledigt så vi bad min dotter att va barnvakt å lilleman i några timmar så vi skulle kunna få göra nåt trevligt...vi traska iväg till harrys å tog varsin starkdryck satt å små prata lite ute på uteplatsen när spö regnet allan ballan slog till. Båda kände att nej detta va inte så jävla kul så vi drog oss hemåt strax efter 9 fick små springa hela vägen hem i spö regn.

Väl hemma hade dottern min sagt till största barnet att hon skulle dra ut å över lämnat ansvaret på honom. Ok hon hade förvarnat att hon skulle ut så det visste vi men inte efter 2 timmar!

Vi kasta in lite bake off bröd i ugnen å drog i gång kaffet...koppla in datorn i tv:n å glodde på film.

Strax före 11 ringer min telefon...hmm dottern som ringer vad måne detta bära hän?

Men ser ni det var inte min dotter i andra änden utan hennes kompis som va orolig för att dottern min låg på trottoaren å va skit full å va bara konstig. Jag sa lugnt å stilla vart är ni jag kommer å hämtar henne medans jag kände att blod ådrorna i pannan växte lavinartat.


Sa till sambon att du nu drar vi. Ut i bilen å svischa iväg...kommer åkade mot där hennes kompis sa att vi skulle mötas. Då springer min dotter förbi bilen jag tvärnitar halv vägs upp på trottoaren å gastar till sambon ta henne spring!!!!!!!!!!!

Jag vänder bilen å följer efter...åker ett varv runt kvartert men ser dom inte.
Tar ett varv till å ringer upp sambon. Ber om några minuter till så jag ställer bilen på andra sidan vägen. Sitter kvar å lyssnar lite men känner bara att nu är det dax för arga mamman. Så kliver över gatan å tar tag o dottern.

Då kommer gastandet å nu kan ju själva tänka vad som sas...jo kassa mamma pappa är ju bättre osv osv...syndast om mig i hela världen. NI vet hur en arg full tjej låter eller hur???

Tog tag å kasta in henne i bilen lika bra att få hem henne va bara min tanke.
Men konstigt nog vart hon gaska så tyst i bilen va värre när vi skulle ur.
Skrik å skrän...ni är dummast i världen allt som händer är erat fel. Mitt fel att vi flytta tillbaka till stan osv osv...tog väl en halv timme att få henne upp i lägenheten.
Men försöka prata sans med en full arg tonåring är ju så lätt.
Jag försökte Sambon försökte...jag tror att han kom fram mer än vad det jag sa gjorde. Men efter 2 timmar med skikande om att jag är en värdelös mamma så brast det för mig...å ful grinadet kom...gick in i sovrummet å efter kommer sonen å kramar ledsen mamma...

Samlade ihop mig å försökte ta en henne igen men hjälp vad arg hon är!

Sambon fick bära in henne i hennes rum för att få lugna ner henne...där satt dom i ca 1 timme å grälade pratade å så innan hon kom å vi prata lite lugnare.

Men än är ju inte dramat över...
känner att nu måste vi lägga i en växel till ang detta å vi får ta hjälp utifrån faktiskt.

Så hela dagen har varit kaos i tanke verksamheten...tankar å funderingar går på högvarv. Men har en plan...ska hjälpa henne att sortera i garderoben å då finns nog tid till att prata bara hon å jag...

Så får väl se!

Får

man önska livet ur nån bara lite så dära?

Ni trogna läsare vet vem jag syftar på...jag är trött på att människan alltid ska hitta på nåt jävelstyg är det inte sms eller telefon samtal nätterna igenom. Det nya är att hon vägrar att ha överlämningen via dagis å skola så vi ska tvingas mötas två gg i månaden. Å jag bara vägrar!!!

För det första så finns det ett avtal å där i står det att överlämningen ska ske via dagis å skola. Så att ändra schemat å tala om det i efterhand är inte ok. Sen hålla på å försöka tvinga oss till att måste gå med på hennes krav passar mig inte!

Jag vill bara att människan ska inse att loppet är kört å lämna oss i fred! Att det ska vara så svårt att släppa och gå vidare?!

Jag trodde för övrigt att vardagen skulle bli lugnare nu när alla utom en går i skolan. Men nej då vi har två som spela dödssjuka förra veckan, men en skärpte till sig å va uppe före oss alla andra idag. Helt förvånade av min dotter faktiskt!!!
Men sen har vi den största av barnen som tydligen finner sängen å sömnen mer viktig än att fixa skolan som han skippa i två års tid!!!

Sånt gör mig hel förbannad! Sen att han verkligen kom in på den utbildningen han ville komma in på gör ju inte saken bättre!! Han fick sig först en utskälning av far sin sen dängde jag i han två åxå så kommer han inte iväg imorgon så jävlar va arg jag kommer att bli!

Så misstänker att denna veckan kommer att bli en sån där tjata på alla barn vecka å det orkar jag kanske denna vecka men sen så är mitt tålamod slut å då blir det super uber bitchen som lägger i en växel å då får dom det inte så kul för dom längre...

Varför

kommer jag hem med skorna i en påse för??

Det är sånt man kan fundera på men förklaringen är enkel.

Det fans en fasanfull hemskt hund ( må va liten å vit men skällde på mig gjorde den)
vid macken dit jag va tvungen att cykla förbi fö att få mig lite cigg å chips så här dax på dynget.
Den var JÄTTE hemsk jag lovar så pass så jag fick ta av mig skorna för att kunna cykla resen av vägen hem!!

Kan lova att jag hade jätte trevligt i kväll träffade å pratade med vänner jag inte hunnit/ haft tid med att prata med på hela sommaren.
Kändes jätte skönt att bli kalas ful i kväll LOVAR!

Ne nu ska jag ta mitt hickade jag å krypa ner framför datorn glo på film...tills jag somnar trots hickan som vägar att ge med sig trots två cheesburgare å å 3 cig å 4 glas vatten!

Halleluja!

Nu vara varmvattnet tillbaka efter tre dagars avstängning för underhåll.
Troligt att jag som är natt arbetare skulle packa ihop en väska å dra till Eyra å duscha...inte direkt kan jag säga. Fått blivit raggar duschar med iskallt vatten morgon å kväll.

Men mår ganska så bra för tillfället, det är som alla mörka moln inte har nån inverkan på mig eller så är det som så att pga allt som går emot oss är så tungt att hantera att jag stänger av för att ha ork å kraft att leva.

Nä nu ska jag ta och dra på mig några paltor å hasta ner till ica å handla skjölmedel så tvätten kan få dofta nyponros även denna gång.

Ont!!

Så jag nästan gråter i axlarna i dag...att jag nästan jämnt går runt med små värk i axlarna har jag blivit så van med så inget jag lägger märke till.
Men i dag gör allt jag försöker mig på att ta/lyfta svin ont ända ner i fingertopparna.

Har bett sambon att massera vet ju att jag kommer grina för att det kommer göra så ont men vet ju att allt blir så mycket bättre efteråt.

Annars har denna helg varit helt ok.
I Fredags vart det lite film med sonen, efter det att jag försökt vara it tekninker. Men det visa sig sen att skivan jag försökte laga datorn med var kass så sambon fick göra en ny i går så vips så fynkade sonens dator igen tills hans stora glädje å min stora sorg.
Jag gillar när han kommer å vill umgås med mamma, han kramas å vill busa samt bara är där å gör mig glad med sin närvaro.

I går så drog jag ut till Marieberg(varför kan jag inte säga det utan att höra den där jävla jingeln?) med lilleman. Hanlade lite billiga kläder till tösernas första dag i skolan eftersom dom kom från mamma i såg för jävligt ut i vanlig ordning å hur kul är det för dom att komma till första dagen i skolan med slit å släng kläder medans alla andra kommer i nya??

Så för deras skull åkte jag å handlade lite enkelt å billigt på rean, för att köpa nåt dyrare är inte å tänka på eftersom vi nog aldrig mer kommer att se kläderna. Dom bryr sig ju inte så men känslan av att ha helt nya kläder som alla andra känns nog toppen.

Sen senare på kvällen så blev det lite taxi verksamhet å sen en film med sambon...som jag tror jag såg 10 min av innan jag somna gott på sambons bröstkorg.

Idag har jag trots smärtan fixat tvätten å fått hjälp av sambon att städa sen mest skrota runt dag. Ganska så gott. Nu längrar jag mest till man får krypa ner i sängen.

Dödens

trött!!

Börjar fåga mig själv hur länge jag hålla ihop.

Jag

behövde tydligen ett rejält gapskratt!
Fick mig ett i dag som jag kan leva länge på.

Var och hämta lilleman på dagis å på vägen mellan bilen å dagis kom den stora häxan i väster kom cyklande...hon gasta nåt men vi gick som vanligt bara vidare...väl inne på dagis börja sambon mobil spela så fin i byxfickan...ja gissa vem det var. Jo rätt gissat men svara gör vi ju inte för vi vet ju att det bara blir värre. På vägen tillbaka till bilen var det en som kom cyklade tillbaka men feg som hon är så höll hon sig 25 meter bort å så började gastandet...om det ena å det andra att vi hade lilleman med oss spelade ingen roll i hennes ögon. Det gör mig jävligt förbannad för barn har inget med dom vuxne bråk att göra what so ever!!!

MEN det roliga var ju att vi stog lite undanskumt men det gjorde inte 2 herrar med mörkare härkomst..så dom trodde ju att det var till dom hon stog å skrek. Jag å sambon ryckte ju lite på axlarna som om vi inte visste vad det handlade om. Dom så mäkta förvånade ut...å vi fnissade ganska så gott ett tag...

Men samtidigt så tycker jag ju att det är lite tragiskt att hon inte kan/vill förstå att hennes betende sätter livlånga spår i barnen.
Det är ju dom som får stå och skämmas över henne när dom är stora nog att förstå vad som skreks å vilka skällsord som används dagligen på någon som barnen älskar villkorslöst.
Det är ju inte barnen som väljer sina föräldrar utan dom vuxna som gör ett val att skaffa barn tillsammans.(omedvetet eller medvetet)

Sen att det kan gå snett av olika anledingar är ju ganska så vanligt. Men att sätta sina barn mitt i korselden det går bara så jävla fet bort i min värld.

Fnys

va tråkigt!

uber bitchen har gått i ide igen...får väl inte se henne på flera år igen...vilket jag finner väldigt tråkigt. Jag gillar ju henne. Hon får saker gjorde å saker sagda!

Well well well...hoppas bara på att hon manifesterar sig när hon behövs igen.

Har jobbar två nätter å ska göra min tredje i natt sen ledig till onsdag kväll...små tjerna å lilleman kommer ju hem imorgon s får väl se i vilket upp stressat skick dom är i denna gång tack vare modern deras.
Har hon haft ork att sms:a å ringa samt maila denna vecka så lär hon nog ha hunnit gasta å skrika ett å annat med.
Bara hatar att få hem dom i det skicket. Vet ju att nattingen blir en mardröm...å kampen om varje lite sak blir värre.

Ta bara en sån enkel sak som att man sitter still vid mat bordet...vet till 99,9% att lilleman kommer att vara som en jojo vid bordet dom första dagarna. Nu kommer det ju att bli bättre för att dagis börjar ju så han får ju mer rutiner å då brukar han känna sig mer trygg i våra som är mer lika dagis å övriga samhället.
Samt det att borstar tänderna VARJE kväll å morgon på mellan tösen...oj det är ju jobbigt. Eller att borstar håret å ha kläder som passar å matchar kommer att bli en kamp framöver igen.

Men jag längtar till skolan börjar och fritis varje dag. Alla våra rutiner finns ju där så det blir så mycket lättare att få vardagen att flyta på i lugnare mak.

Idag ska jag bara vara...ska väl ta ett samtal med sambon om vissa saker å ting...jag gillar inte att alltid vara lugn å sansad när man ska prata allvar med han...ibland vill jag skrika å vråla men vet ju att jag kommer ingen vart...kanske uber bitchen inte är så långt borta som jag tycks tro alltid...hmm tål att tänkas på...

Fuck

fan fitta bajs knulla helvete analstavs helvets jävla as liv!

Så nu känns det bättre!

*djupandas*

Går bara runt å är arg å sur å allmänt otrevlig. Vad som bubblar har jag inte ork att ta reda på tar tillvara på ilskan å hävdar min rätt till att vara en uber bitch!

Händer ju faktiskt inte så ofta nu för tiden jag är på sånt humör. Förr om åren så kunde jag ju va sån i dagar å veckor nu kanske det händer 1 gång vart 4 år eller så.
Då när det begavs sig så va jag en sån som kunde be den framför i kön att skynda sig liiiite (gärna då genom att flåsa i nacken å köra av hälsenorna med kundvagnen) för vissa här i livet var minsann viktigare än att stå i nån fuck jävla kö!
Eller ligga tätt bakom olga 87 med bilen å stressa samt göra obsena gester på en 30 sträcka varför köra långsamt lixom.

Eller när nån stackars ovetande pojk försökte sig på att ragga på mig ute i krogvimlet...he he he har många goda minnen från den tiden...många uttryck myntades då som idag är vandringsägner.

Men en gång så gick ilskan över å har efter det aldrig riktigt kommit tillbaka med samma styrka.
Jag saknar den lite faktiskt man får mycket gjort när man är arg å inte många som hävdar sig mot en heller.

Ne he ni nu ska snygga fröken ut och jaga småhundar å annat löst divande kreatur å kolla hur långt man kan sparka utan att ta sats.

Har

letat nu sen kl ½ 11 efter lusten att ta tag i disk å röran i köket...har fortfarande inte hittat den!

Vad jag däremot har hittat är en massa tidfördriv på nätet...samt prata i telefon är ju trevligt särskilt om det är med en god vän man inte hunnit prata med på hela sommaren.

Om jag tvingar mig nu till att i allafall plocka ur diskmaskinen räknas det då som ett dagsgöra å man slipper göra resten av allt det tråkiga?

Otäckt

meddelade på telefonsvararen är ju så där halv kul när man jobbat tre nätter.

Men jag måste snart ge människan en medalj för ihärdigt arbete. Vem fan skulle orka hålla på i över ett års tid...

Jag blir så jävla förbannad samtidigt som jag blir så full i skratt. Troligt att jag skulle åka över till människan å prata. Jo jo å gräset är blått på andra sidan sjön.

igår kom småtjejerna hem från sin semester i Finland med farmor. Dom vekar ha haft det jätte skönt å roligt. Att åka stora finlands båten var nog det som var mest spännande tror jag.
Så idag blir det att stå i tvättstugan med en veckas semester tvätt...sen ska jag nog ta å dra igång å städa här hemma dammsuga å skura golven...är ju så skönt när man jobbar helg att det är städat å fixat innan. Så kan man bara röja i mellan varven man råkar vara vaken å hungrig...

När

ska jag börja lära mig?

Sova är inte nåt jag behärskar tydligen...kom i säng kl halv 9 i morse å vaknar med ett ryck kl halv 1 är ju så där halv bra...

Är ju samt med sambon igen...men han fick jobba hårt för det ...men det gav mer smak så kanske ska gå och retas lite så man blir av med kliandet igen...

Varför?

envisar jag med att se det mörka i livet i stället för att glädja mig åt dom små sakerna som gör livet värt att leva?

Jag fattar ju att "dom mörka åren" satt sina spår. Som att leva med barnens far å bli psykiskt misshandlad i flera år. Jag tror ju faktiskt att mycket av min egen osäkerhet å misstro på mig själv bottnar i allt skit han intalade mig under dom åren.

Han favorit var ju att missköta sin diabetes för att få känningar sen hånskratta å mina desperata försök att ställa allt till rätta med två små barn hägnades i varsitt ben livrädda över sin fars ilska.
Det kan jag lova er att försöka övertala en man på 198cm å över 90 kg att han måste äta smörgåsarna å dricka mjölken när han spottar å fräser å skriker att man är värdelös samt allt annat han för stunden tycke passa. Å samtidigt ha ett leende på läpparna å trösta barnen å säga med lugn röst...ingen fara pappa är lite sjuk...pappa vet inte vad han säger...pappa vill inget illa. Pappa blir snart bra igen.
Dom stunderna har jag aldrig förlåtit han för å kommer aldrig förlåta han för.
Att han var elak mot mig kan jag ta men att han skrämde livet ur MINA barn kan jag aldrig förlåta. Jag insåg ju att jag inte gjorde dom nån tjänst att stanna utan tog mod till mig å kasta ut han.

Att jag sen var ett vrak å la upp en fasad om att vara lycklig å gick in i ett nytt förhållande lika kasst nåt år senare men dock inte lika destruktivt
Sen att det krascha för att han lämna mig för grannen (som va min dotters bästa kompis mamma är ju en annan historia).

Å att jag hade flera halt kassa förhållanden efter det...som han som förföljde mig till jobbet...å ville sova med mig när jag jobba natt...han som ringde å grät i veckor å månader efter jag dumpa han. Men det roligaste var ju att han importera sig en thailänska efter det. He he he.
Sen ville jag tydligen bli sett för då charma jag brallorna av en av vakterna på en av klubbarna i stan. Men insåg väl försent att jag bara var ute efter bekräftelse Men att jag hitta honom naken i soffan med en 18 åring var ju hysteriskt kul. Kunde ju ta ut mycket av min ilska på honom.

Efter det så aktade jag mig noga för förhållanden. Dejtade ju en del men dumpa dom lika fort.

Sen tröttnade jag på att bo i en småstad å flyttade tillbaka till hemstaden.
Då sprang jag på en man som jag tänkte jag kunde prova att ha ett förhållande med men när han drog fram förlovnings ringar efter 3 månader så kröp det i kroppen å jag drog mig ur fortare än kvickt.

Då kom den stora festar tiden. Gick i skola samt jobbade samtidigt. Varje ledig tid å helg som fanns gick till att festa stenhårt.
Den tiden var jävligt kul. Har många goda minnen från den tiden...

Men som allt roligt så har det en tid då det är dax att lägga ner.

Kände efter ett år eller så att det roliga var över å att jag ville ha nåt mera ut av livet. Å då bara så där hittade jag han.
(eller ja jag såg min möjlighet att få träffa å prata med han som jag så gärna ville ha 20 år tidigare)
Å se på fan...känslan av att hitta rätt bara infann sig där.

Vi har väl inte haft allt för lätt å vägen har väl varit lite väl krokig i mellanåt. Men om man se dom ljusa små stunderna å tar tillvara på tillfällen så kanske allt blir så jävla fucking grejt i slut änden!!!


ELLER?!

Och

inte fan är det nån idé att färga håret för att förnya sig.
Försöker jag göra slingor eller bleka blir jag Pippi lotta orange i håret, går jag på dom mörkare tonerna ser jag bara värre ut eftersom jag blir likblek i ansiktet. Klipper jag mig ångrar jag mig grymt å grinar i duschen i veckor varje gång jag ska tvätta håret som är kvar.

Det är fan bara skit med allt man försöker sig på att göra.

Innan jag gick till jobbet igår kunde jag inte ta nån stöd vila hela magen var som en nervös boll. Låg i soffan å försökte slappna av. Gick ju inge vidare. Sambon höll sig lite så där lagom på avstånd. Efter några timmar så kom han å satte sig i soffan å börja lite trevande söka kontakt genom att stryka mig på benet. Stålsatte mig å vänta på resten som inte kom.

Men når jag gjort mig i ordning för jobbet å kom på att jag glömt huv tröjan i soffan tog han tillfället i akt å ville ha en hej då puss (hmm tänkte jag) DÅ tar han ett rejält grepp å kastar i kull mig över sitt knä å jag får ett par riktiga pussar.
Men eftersom jag inte riktigt ville släppa surhet en(vill ju bara visa att jag minsann inte alltid ger efter först) muttrar jag lite om att så nu skulle det va bra då?! Å får till svar nja resten får vi väl fixa till senare när vi har lite mera tid...

Jamen vad!!! Du har haft en hel kväll på dig å tänker att dra igång 5 min innan jag ska dra till jobbet smidigt grabben smidigt!

Sen följer han efter mig till dörren som en hund...å jag märker ju på han att han egentligen vill säga å göra nåt med försöker bara få tillbaka vardagen å få igång det dagliga pratet.
Det är väl det närmaste jag kan komma till att få ett förlåt.

Nu så här på morgonkvisten se jag på han att han är lättad över att jag svarar på tilltal (iallafall svara mer än med mutter eller ett ja eller nej)å jag vet å kan till 99% säkerhet säga att i kväll kommer han vara extra gosig å söka extra mycket kontakt å vet att han kommer att tänka på att vara mer kontakt sökande i allafall fram till på måndag.

Men jag tänkte vara ful å krama ur det sista ur semester drickat å bli lite små lullig i kväll...kan ju tänka mig att sambon gärna åxå kommer å tar sig ett par glas...å då har jag han där jag vill ha han...he he he he en kvinnas list är inte att leka med.

Som

ett brev på posten så kom stora höst deppet.


Stog å såg på mig själv i spegeln morse när jag borstar tänderna.
Stirra på min egen spegelbild å såg hur gammal jag ser ut, hur sliten å riktigt jävla ful man har gått å blivit.
Jag kan leva med att mina ben aldrig någonsin tycks bli bruna å att mina lår alltid kommer att vara blekfeta å fulla med blåmärken å celluiter. Jag kan leva med att min fläsk rulle på magen aldrig någonsin tycks genom nåt magiskt sätt försvunnit under natten. Jag kan leva med att röven tycks börja nånstans på halva ryggen å sluta nånstans ner på baksidan av låren. Jag kan leva med att vänster tutte dragit snett ner åt väster medans höger tutte fortfarande tycks vara helt oförändrad av graviditeter å gravitation. Jag kan leva med mina mormors armar. Jag kan leva med att ha löjligt små fötter som gör att vaderna ser större ut.

Allt det har jag med åren lärt mig att acceptera. Jag är född med denna kropp å några män jag mött genom åren har sagt att dom gillat min kropp å lärt mig att se den med nya ögon.
Sen finns det dom män jag mött som bara pekat på mina brister å gjort mig förbannad å sagt adjö å tack å hej vill aldrig mer se dig å hör aldrig av dig.

Men vad jag inte kan lära mig att acceptera är hur mitt ansikte tycks blivit tio år äldre på mindre än ett år.
Man kanske skulle ta och ta sig i kragen å börja med anti ålders krämer kan fan inte bli sämre.
Kanske skulle lägga upp en plan på att få mig över tröskeln till tandläkaren. Å man kanske skulle ta och sluta röka. När man ändå är igång kan man ju lika gärna passa på och börja träna.
Så kanske man kan se ut som 40 i allafall tills man fyller 50.

Det gör ju inte livet direkt mindre muntert att leva med en man som fyller 40 men ser snarare ut som han skulle fylla 30.

På tal om han så kan jag ju säga att vi har fortfarande inte pratat om det stora grälet. Jag går runt å väntar på att få en chans å dra igång ett samtal medans han går runt å väntar på att jag ska glömma å allt ska gå tillbaka till det normala.


Men jag vill inte det jag vill att vi för en gång skull pratar ut rejält Inte att bara jag talar å säger min mening utan att han öppnar käften å börjar dela med sig av sina tankar.

Ska nog offra några timmar av min power nap inför jobbet å sätta mig å iallafall försöka.

Pff

va tråkigt...

Semestern är slut å jag är nyligen hemkommen från jobbet.

Ska ta en dusch å gå och sova lite tror jag...känns lixom som en bra idé!

Nu

har sambon inget tangentbord.

Går dagen börja med att de tre vakna å två av dom var spända å nervösa inför sin semester resa med farmor. Dom ska till gammelmormor å morfar i Finland. För att ta sig dit måste man först åka till Stockholm å färjan över till Helsingfors eller till Åbo. När man landat på andra sidan sjön väntar många mils resa i bilen till urskogen.
Jag har aldrig varit där men sett bilder på stugan å omgivningarna Det är väldigt vackert. Så jag hoppas på att dom kommer att få en underbar vecka med bad sol å allt vad en semester ska innehålla.

När farmor hade varit här och hämtat dom blev det som ett vakuum här hemma. Luften gick lixom ur mig. Njöt av fula dag av att bara ha lilleman som kunde skina fritt i ensamt majestät. Mina två var hel mysiga. Dom busa med han å min stora lufs spontan plocka ur diskmaskinen med lilleman som förste assistent. Jag satte mig på en stol å njöt att se hur han otvunget umgicks med lillemannen. Hur han lyfte upp han på diskbänken å visa vart sakerna skulle stå å bara var så där trevligt storebrors aktig.
Sen kom stor kaos med kompis å busa å skoja å bara visa sig från sin bästa sida. Jag kände hur hjärtat gjorde frivolter av ren å skär stolthet samt en en enkel känsla av lycka smög sig som bomull runt kropp å själ.

Så tiggde stor kaos lite pengar å tog med sig vännen å lilleman till lekparken.
Jag tog tillfället i akt å smög in i sängen å tänkte att jag skulle börja försöka vända dygnet lite eftersom semestern är slut å jag ska jobba i natt.
Men inte var jag trött. Vart mest lite små seg å rastlös. Sambon hade dragit igång spelet.

Efter nån timme så ringde dottern å meddela att dom var på väg hem. Sambon börja med maten å jag ja jag bara gick runt å va rastlös å uttråkad.
Sen hände det inte mycket jag låg å kolla på en serie på svtplay. (being human riktigt underhållande faktiskt) Sen börja jag med tvätten å fick fin fin assistans av lilleman å sambon hjälpte till att bära ner. Väl uppe så satte sig jag å lilleman å åt lite fil å macka. Det var ju trots allt bara lite mer än drygt en timme kvar till han skulle stoppas i säng.

Sambon satt fortfarande kvar vid datorn å spelet.

Jag var forfare i nåt slags vakuum å fick inget gjort. Gick ner till tvättstugan med jämna mellanrum, tillbaka till datorn å serien...

Fråga sambon om vi skulle göra nåt speciellt (å trodde att han skulle fatta att det var sista lediga kvällen)

Framåt 9 va jag tvungen att ta hjälp av sambon att bära upp tvätten. Han försvann tillbaka till datorn.

Jag kände bara hur minuterna ticka i väg. Å inget blev gjort. Lilleman kom i säng å somna ganska så snällt.

Framåt halv tio fick jag nog. Frågade sambon om det var nödvändigt att spela bort min sista lediga kväll. Då hade han suttit framför datorn till å från sen kl 12. Allså nästan 10 timmar.

Då blir han as sur å förbannad. Går iväg. Ut å röker jag försöker prata å dra igång en diskution om varför jag blir sur. Då blir han mer förbannad å går in å jag hör bara ett kasch...

Med hjärtat i halsgroppen (eftersom jag inte klarar av när folk blir tokiga å galna å har sönder saker) å kollar vad som hänt.
Det visar sig att han knäckt tangent bordet i två delar å dragit ner skärmen å skrivaren på golvet...inte direkt moget...om jag får lov att säga så.

Suckar högt. Min son kommer ut ur sitt rum för att se vad som hänt å hjälper till att ställa saker till rätta å kolla om nåt gått sönder mer än tangentbordet som låg i två stora delar å massor av små delar.

Jag försökte få sambon å förklara vad han blir så arg över men han bara bad mig låta bli att prata med han.
Efter en stund kommer han tillbaka till vardags rummet å då har jag å sonen redan plockat upp dom stora sakerna å ska bara städa undan små plocket.
Han går runt å små kollar å plockar han tar å går ner med tangenbordet till soprummet...jag håller käften å sopar.

Eftersom jag inte klarar av att vara still när nån jag tycker mycket om är arg på mig så plockar å städar jag medans sambon sitter i mörkret i soffan.

Efter nån timme så tycker jag att han borde ha lugnat sig
så jag går och sätter mig i fotöljen. Sambon bara vägarar att prata sätter upp tjuriga sidan å svarar kortfattat. Börjar jag prata så reser han sig å går iväg. Men eftersom jag inte kan ge mig så går jag efter. Ut på altan å försöker få igång en diskition. Men han bara fräser.
Efter en stund så går han in å sätter sig påsäng kanten jag ställer mig och hänger i dörren. Försöker prata å förklara. Men han bara vänder på allt jag säger. Visst så är det bådas fel å visst borde jag kunna ha lärt mig att säga å göra saker annorlunda. Att vara mer rak på sak på en gång. Å sen inte vara lika barnslig tillbaka å gå undan å tro att han ska finna ut vad som är fel själv. Jag vet ju att män inte är tankeläsrare!

Står kvar i dörren å önskar att han för nån gång skull kunde prata då jag bara känner att gråten kommer å känslan av att gjort att fel å gjort allt tio gånger värre kommer.
Går ut på altan å stor bölar känslan av att ha förstört allt är övermäktig. Önskan av att sambon ska komma efter å vilja prata skriker men ingen sambo kommer. Efter så där 20 minuter av själv ömka så ger jag mig förbud att fulgrina mer så går in å upptäcker att sambon klätt av sig å gått och lagt sig.

Hjärtat sjönk till botten. La mig på min sida så långt bort som sängen tilllåter. Hör på sambon andetag att han är på väg att somna.
Tar telefon å ringer dottern å kollar läget.
Hon kommer hem å hämtar en väska å följer med kompisen hem till sin pappa.

Jag går och lägger mig på soffan framför tv:n...somnar med en känsla av att stå på ruinens kant å kan inte göra nåt annat än att titta ner.

Vaknade kl halv 7 av att solen lyser in å benen är fast klistrade på lädret.
Sambon pratar fortfarande inte med mig på två timmar har han bara frågat om jag ville ha sista mackan när han redan står å brer den.
Egentligen ville jag ta mackan trycka upp den i ansiktet å göra han arg i gen bara för att få skrika ut all min ilska å besvikelse. Men nej då jag muttar bara surt tillbaka. Går runt som på äggskal å jag vet att det kommer vara jag som ber om ursäkt å krypa till korset. Vet att jag kommer ta på mig det hela å vet att jag kommer göra det bara för att komma tillbaka till det normala.

Jag vet ju att jag kommer att göra det förr eller senare av den enkla anledningen att jag bara inte klarar av att gå runt å vara tyst å vara livrädd för att sambon ska säga att han packar å drar.
Jag bara vet att jag är så jävla feg å rädd så jag kommer att sälja å ta på mig ansvaret bara för att inte låta allt gå åt helvete.
Jag vet jag vet jag vet...allt blir mitt fel...vill att allt ska bli mitt fel så det bara tar slut å jag kan stå där sen å säga ja du ser jag kan inte leva ihop med nån jag är galen å helt omöjlig att spendera mer än ett år med för sen kommer kan jag inte dölja mina fula å omöjliga krav.

Blir

så fruktansvärt rastlös så fort de små kommer hem...varför har jag inte riktigt lyckas klura ut än.

Nån gång när vi hämtar dom ska jag räkna hur många gånger den första timmen dom hinner säga Pappa samt varför.

Tjatet börjar ju så fort dom kommer...pappa varför är det så pappa vad är det där pappa vad ska vi göra...pappa vad ska vi äta...pappa pappa pappa pappa pappa om å om å om igen. Det är det första som sägs på morgonen å det sista som sägs på kvällen.

Nu ska jag ta och gå ner till affären SJÄLV!!!

Stockholm

har vi varit i på mini semester jag å sambon.

Vi åkte på natten för att sova i bilen ( vi har ju en kombi så vi kan ju ligga rak långa utan problem när man fäller sätenena)
Men eftersom sambon inte säger till i god tid så missa jag avfarten å fick improvisera lite men vi hitta ett bra ställe å sova på efter min briljanta hjärna fick arbeta fritt.

Så vi sov ett par timmar å sen drog sista milen in till huvudstaden. Men sambon trodde ju blint på GPS:en som vanligt medans jag fick lösa alla fel med vanligt lokal sinne å sunt förnuft. Men fram till hotellet hitta vi :)

Efter en liten vila så bestämde vi oss för att traska upp till Östermalms saluhall å äta lunch. Så sambon tog fram vägen på GPS...å vad tror ni JO!!! vi går vilse!!! Jag är ju envis å vill gärna veta på ett ungefär vart man ska men nej då sambon envisas med att dra fram GPS hela tiden...å jag börjar förstå varför vi hela tiden åker/går vilse...det är nämligen som så att sambon skriver in fel adressser!!! Han ville ju till Östermalsm saluhall å knappar in norrmalmstorg...då blir det ju väldigt svårt att hitta rätt lixom...Men jag gjorde ju så vi hitta rätt som vanligt! He he he.

Efter det drog vi över till National museum å kolla in kända tavlor å statyer å sen en utställning om form å färg. Trodde det skulle ta nån timme eller två men kom ut efter tre å helt hänförd över vilka tavlor å målningar det finns!! Helt otroligt vad som gjordes för över 400 år sen!! Å hur fan dom kunde göra såna detaljer på marmor för hand!
Efter det gick vi vidare till gamla stan å kika runt å stanna å tog en kaffe. Men vilka priser! 35 spänn för en sån där fjös mugg å fan smaka skit med gjorde det.

Men vi hade bestämt möte med en av sambons bekanta på nätet å det vart ett trevligt möte som blev till ett middags besök på mongoliska restaurangen på Sveavägen å sen vidare ut i sommar natten till en bak gata å en pub eller vad dom nu ville kalla sig för ett par roliga timmar med skit snack å lite vuxen godis i glas :)
Men framåt 12 så kände jag av bil köradet å allt traskade så vi avsluta kvällen när den var som trevligast å vandra hand i hand tillbaka till hotellet.
Sambon rigga upp datorn å skulle kolla film men vi somna nog efter tio minuter hade gott på filmen

När alarmet ringde så kände jag mig pigg å glad å ville bara ta en dusch å vandra ut på stadens alla gator då jag kom underfull med att påsen med alla resa schampoo å sånt vi handla på apoteket blev nog kvar på den mongoliska restaurangen i går kväll...så valet stog i allt duscha utan varken tvål eller schampo så kändes det som det kunde kvitta.
Så vi packa i hop våran väska å lämna hotellet å kasta in väskan i bilen å drog iväg mot djurgåren. å dit skulle jag ha hittat utan gps men sambon envisas ju med att slå igång den..jag låssades som det regna å körde dit jag visste vi skulle. Å han trodde han fick visa vägen med gps...(så lite man behöver göra för att inte såra hans ego ha ha) väl där tog vi en kaffe å njöt av stämningen vid vattnet. Eftersom dit vi skulle inte hade öppnat än tog vi en promenad på djurgården. Riktigt fint faktiskt. Sen drog vi till Atriun eller va det nu heter. Å spana in häftiga fiskar å andra tropiska små djur. Men tycker nog att 80 spänn va lite väl mycket för det lilla dom hade att visa upp.
Efter vi tagit en snabb lunch i deras fik så tog vi promenaden tillbaka å stanna vi Estonia minnes lunden.

Så bestämde vi oss för att ta ett sista stopp på hemvägen på National historiska riksmuseumet. Men denna gång så visa gps faktiskt rätt. Så dit hitta vi utan problem. Väl inne så börja vi gå runt å spana å kolla då min mobil ringer å det är dottern som har liiite dåliga nyheter. Så vi bestämde oss för att göra besöket kortare å drog raka vägen hem.

Det var nämligen som så att det kom ut att hon va ensam hemma å då dök det upp riks puckon som finner det tydligen roligt att krascha folks hem. Nu var det ju sån tur att inget vart försört på så sätt bara det att 700:- ur företagskassan är borta, tre(!!!) rullar extra långt dass papper (vad nu varför man tar toa papper) Å en flaska olivolja. Mycket underligt Sen fattades det ett par glas ur boxen semester dricka.Men hemmet är helt å så förutom att några eller någon pissat i handfaten!! Å lite små saker som enkelt gick att städa bort.
Vad jag inte bara kan förstå är ju varför man har så lite respekt för andras saker. dottern hon är ju hel å välbehållen å allt sluta ju väl men hon är bra uppskakad av allt som hände å skäms ganska så kraftigt. Det jag är mest stolt över är att hon är ärlig å berättar hela historien även om det kommer i små bitar. Så kommer hela historien fram ialla fall.
Och lärt sig sin läxa har hon gjort. även om hon är blond så är hon inte helt tappad bakom vagnen så hon inser att ho hade jävla tur att några av hennes riktiga vänner fanns där för henne samt att dom själva inte dricker så dom hade något omdöme kvar.

Ne jag orkar inte drävla mera om detta nu. återkommer om nån dag eller så när man hunnit tänka å fundera mera om allt som hänt.

Jag

fick bestämma hel dagen i går (fast egentligen bestämmer jag jämn men brukar låta sambon tro att han bestämmer)

Tog med han till Askersund å vandra runt lite. Ha de bara allmänt skönt. Gjorde det vi ville å inge tjat i nåt öra.

Idag ska jag låta han få bestämma över dagen ska bli spännande å se vad som han ska hitta på...om det nu blir nåt.

Nej

det vart inte som jag tänkt mig i går...visst fick jag i mig ett par glas vin. Men tappa suget på resen när sambon bestämde att han bara va tvungen att sätta sig vid datorn å spela wow en stund.

Sen så var vi båda trött efter tre intensiva veckor. Så prioritet ett var sömn. Men gött va det att somna lite lullig.

Idag har vi tagit en tripp till apoteket för sambon börjar bli gammal...han får vaxproppar i örat å behöver salva i ögat (allså medel till örat å gel till ögat två helt skilda saker)...märks att han fyller 40 om några månader.
sen iväg och fixa med axfood för vi har fått fel kund nummer. Vi är inte en handels trädgård.Det är jag helt säker på!

Sen åkte skutan hem igen har ju tvätt dag men tänkte hinna sova middag en stund innan...ställde larmet...å sambon satte sig vid datorn tror ni han väckte mig i tid??? nej då utan jag vakna själv med ett ryck 5 min innan tvättiden börjar å har inte sorterat tvätten!!! Suck. Hatar verkligen att rusa runt sömngroggi å sen rusa ner. Fanns ju en anledning till varför jag ställde kl en halvtimme innan!

Så nu känner jag bara ilska. För när jag rusa upp säger han jag skulle just väcka dig...jo jo du hade en halv timme på dig men väntar in i sista minuten för att du gillar att göra nästan allt under tidspress så betyder inte det att jag gillar det.
Blää!!

Vad som för övrigt snurrar i min hjärna är varför sambon väljer att sitta framför datorn än att ta tillfället i akt att kunna ägna den lilla tid vi har åt mig???

Fick

en flaska sprit av svärmor så jag kunde fira semester ordentligt! Hon är snäll hon...
sen vart det en sväng förbi bolaget i allfall ville ju inte att vi skulle lida av törst så här första dagen...he he he

Känner mig sig som ett as just nu suttit solen hos svärmor å snackat skit från kl 13 till halv sex så lite mör är jag...å har magen full i mat. Så blir ju extra trött så på där maten men går nog över ska ni se om nån timme om jag så ska sitta å ragga hänga i plast stolen på altan så ska jag få i mig ett par glas åtminstone!!!

1½

timme kvar till vuxen semester börjar...

Ska börja med en tripp till bolaget å inhandla en box semester dricka. Sen ut till svärmor för att leka it-tekninker.

Men sen så ligger hela veckan öppen...har tänkt att ta en dags tripp till gränna å dom tonåringarna som vill följa med får det.

Men senare i veckan blir det en tripp till huvudstaden å hälsa på vida värld vänner. Då får inga plats i bilen, för det är bara för dom över 18 år! Ska bestämma hur var å så gör vi under intagadet av semester drickat i kväll.

Jävla

skit dag detta är!!!

Regnet strilar ner i jämn takt å jag känner riktigt hur humöret ligger i botten, Töserna har har varit riktigt mysiga idag. Målat å pysslat samt bjudit på teater. Dom har varit hemskt harmoniska å nöjda. Den värsta är lilleman som nog är slut efter gårdagen. Han bryter ihop för mista mot gång å tror att han styr familjen med HÖGA ilskna skrik.


Så just nu längtar jag till han fått mer mat i magen så han kan stoppas i säng för kvällen å friden sänka sig över denna sista små barns dag!

Man

undrar ju hur lång tid det kan ta att vänja sig vid nya sängen?!

Det händer flera gånger om dagen/natten att jag rör mig eller ska sätta mig gör det med samma försiktighet som för ett par veckor sen men när rumpan landar kommer jag på ja just det vi har ny säng! Mycket underligt finner jag det! Som jag har väntat å längtat efter en riktig säng å nu när den är här så verkar det som kroppen längtar tillbaka till misshandeln av de big luftmadrass.

För kan ju villigt erkänna att man hade ganska så ont i kroppen särskilt ryggen när man skulle kliva upp. För att inte tala om allt ljud den gav i från sig...inte bara av älgskog utan bara över att man skulle vända sig eller ta sig upp.

Så tystnaden i från sovrummet nu är ju lite oroväckande Förut kunde jag sitta ute på altan å höra när sambon klev upp. Nu kan han helt plötsligt stå i dörren å kika på en...hmm mindre bra om man vill göra nåt i smyg...

Jag hade hoppas på en sista dag på barn semestern med upphålls väder men så har inte vädergudarna tänkt sig alls!

Det är väl bara att plocka fram spel å annat för att underhålla de tre små rövarna inomhus hela dagen!!!

STOR SUCK!!!!!!!!!!!!!!!!

Vi

tog en liten tripp ut i skog å mark med barnen idag. åkte hemifrån vid 11 å va hemma vid halv 6.

Det var lite gnäll i början av vandringen men när dom börja hitta grottor å konstiga träd å smala gångar vart det genast mycket mer spännande!

Töserna skutta som berggetter över stigarna å vi efter med en allt modigare lilleman. Han är ju lite fegis å ett riktigt asfalts barn. Svårt att gå när det det inte är heltplatt...men sen fick han upp farten samt att det fanns ju blåbär överallt var han än gick.

Jag njöt av att bara vara i skogen å känna skogs lukt å höra ljudet av skog...hitta en å annan plats under vägen där jag hade kunnat parkera länge!

Men nu vet jag ju ett ställe jag kommer att åka tillbaka till med eller utan sambo å bara vara!

Under färden hitta ena tjejen en dö mus...den ville hon ta med hem som minne av dagen...jo jo ta med den du å lägg under kudden...INTE!

Sen när vi nästan var framme vid bilen fick sambon paj på sitt lokal sinne å envisades med att vi skulle gå en stig medans vi andra sa att den ena var den väg vi skulle ta för att komma fortast tillbaka till bilen.
Men nedå vi skulle minsann gå dit han ville...tyckte mig höra han mumla nåt om sjöar å gps...men är inte helt säker...å vad tror ni hände? JO!! Vi kom tillbaka halva vägen till där vi redan varit! Det var bara att vända å knalla tillbaka å gå RÄTT stig till bilen!
Karlar att inte kunna fråga om vägen vet ni!

Väl tillbaka till bilen så tog vi svängen förbi grusgroppen å doppa både små å stora! Kallt var det...

Men nu är magen mätt av pannbiff å potatis med sås.
Benen är trötta av allt vandrade å ansiktet känns lite sol bränt!

Så detta har nog varit en av mina favoriter denna sommar hittills det vill säga!