söndag 27 december 2009

Jul-09

Har kommit och gått förbi.
Definitivt inte obemärkt iallafall. Själva julafton startade med ett ryck med gröt frukost å gäster. Mina föräldrar svärmor å småbarnens morfar.

Dom små var ju överlyckliga för dom fick ju öppna julklappar tre gånger under dagens gång...kalle tittades på runt matsalsbordet så det är nog en tradition vi fortsätter med!

Synd bara att min dotter bestämt sig för att åka ner till sina kusiner å sonen min följde med min mor å far ut till landet. Men hela famlijen var samlad under ett tak innan kl hann slå 24...så alla var ju hemma i år...å att vi fick en vit jul för första gången på många år!

Tror att alla är nöjda med vad dom fick i sina paket...jag köpte en skärmaskin till sambon, godis å rakhyvlar. Jag fick en bok, pengar å jätte fina kökshandukar.
Men det bästa är nog det att allt har flytit på så bra. Å tror nog att vi släppte av tre väldigt lyckliga ungar idag...
Sambon är väldigt nöjd över att ha fått fira jul på riktigt för första gången på flera år.

Så jag tror att jag hjälpte till att ge han det ända han ville ha i julklapp...en riktig familje jul.

onsdag 23 december 2009

23/12-09

Dagen före julafton...jag har sovit ca 4 timmar det senaste dygnet. Jag har ingen lust att fira jul.

Tappade lusten första gången när min dotter envisades att fira hemma hos sina kusiner på sin fars sida.

Andra andan trilla på mig när jag insåg att min julklapps skörd blir ekande tom.

Tredje andan när alla mina hopp om en en riktig familj bara är en hägring i en snustorr öken.

Var ska jag hitta lusten å orken denna gång?

måndag 21 december 2009

Rutinerat!

Att vakna kl 04.30 å inte kunna somna om...

Skulle ha jobbar i natt men är hemma för jag har en sambo som har nån magsjuka å då får jag inte gå och jobba...så fick snällt ringa å säga att man blev hemma.

Inte direkt så att jag grät men kommer nog att göra när lönen kommer!

Har varit på ett ur uselt humör dom senaste dagarna. Så där så jag bara har lust att dra till närmaset butik å lensa godis hyllorna sätta mig i soffan å glo på ett par meningslösa filmer. Å fräsa å dom som kommer nära fjärrkontrollen.

Men har ju idag å tisdag på mig att va grinig sen kommer småbarnen hem å firar jul. För att åka tillbaka till mamma ett par dagar komma hem igen sen åka tillbaka å fira nyår hemma hos sin mor.
Det är så att jag å sambon faktiskt har ett nyår ledigt utan jobb å barn framför oss. Vad vi ska gör har vi inte bestämt oss för än...jag va inne på att ta in på hotell över natten å bara ha oss själva att bry oss om.
För min dotter ska ner till sin far. Sonen min får besök av sin flickvän från G-borg så han ska nog visa Örebro från sina bästa sida. Men han sa nåt som fick mig att le i smyg...ja inte kan vi supa till för det är väl inget kul för henne att åka hela vägen hit för att se mig full. Han är smart han sonen min :)
Den största drumeln han har vi ingen aning om vad han ska hitta på å tror inte han kommer att tala om det för oss heller. Han har ju en förmåga att göra massor med planer å inte tala om nåt för oss.

Julen blir nog i familjens tecken. Alla utom min virrvelvind till dotter kommer vara hemma så blir nog skoj värre.
Ser faktiskt framemot att fira jul i år. Konstigt nog. Är ju ingen stor fan av julen direkt men i år så har det faktiskt börja kittla i jul nerven.
Å är det någon som känner sig ensam eller så...

Dörren våran står alltid öppen för lösfolk å annat drägg :)

lördag 19 december 2009

Dum

är jag inte!
Å inte direkt opraktisk heller...jag är fullt kapabel att skruva med bilen. Laga en trasig sko eller rensa ett avlopp. Jag kan köpa en möbel på ikea å får aldrig några skruvar över.

Jag kan sy gardiner,snickra å snida en ljusstake om jag får lust så kan jag laga ett par trasiga byxor och skulle det va något speciellt så kan jag säkert lura ut hur man ska göra för att laga det som gått sönder.

Men visst vissa gånger så är det trevligt att slippa greja å bara lämpa över sakerna till nån å säga LAGA!

Men något jag direkt bara tröttnar å lackar ur på är när nån som kommer å ska hjälpa till bara tar över å i stort bara idiotförklarar en. Eller ska förklara något å bara måste hävda att den vet bäst kan bäst å att det den säger bara är rätt! Det där att vara lite ödmjuk å låta någon greja å stötta den å pucha på så att man tillsammans hjälps åt så att man kan få en chans att lära sig inte finns då tröttnar jag bara å reser på mig å går. Varför ska jag ödsla energi på att bli arg sur å förbannad för att någon inte kan fatta att det finns mer än ett sätt att lösa ett problem på?

Eller när man ska hjälpas åt med något å man blir undanskuffad som ett barn så ser jag ingen anledning till att lägga mig ner å skrika som en 3 åring.


Men hade det varit för 5 år sen så hade jag exploderat å skrikit slagit näven i bordet å ställt till med ett jävla liv. Men sen efter fått en dal å krypt ner under täcket å grinat sönder ögonen.
Å inte blev det nåt bättre för det!


Nej så i dagsläget väljer jag mina strider. Vardagliga saker låter jag bara spola över mig men ibland anser jag att det kan va läge att sätta ner en fot. Men på ett helt annat sätt än då. Jag kan säga vad jag tycker å tänker utan att skrika. Å oftast så biter det bättre än nåt annat.

fredag 11 december 2009

Julklappar

Har idéer till alla i familjen utom sambon...hade massor men nu känns alla helt fel.

Vill ju ge nåt som visar hur mycket han betyder för mig. Å nåt som han uppskattar. Har några idéer men bara trista. Eller såna han bara skulle fnysa åt å sen hamna i en låda.
Han använder ju inte smycken eller överdrivet med parfymer. Han är en kläd snobb egentligen så vill inte handla kläder.

Visst skulle jag kunna handla nåt till han som han kan ha i köket men som det är just nu så har vi allt han behöver. Å mer maskiner i köket har vi inte plats med!

Ska surfa runt lite å se om nåt kan trigga shopping nerven.

tisdag 8 december 2009

Små

saker som gör att hjärtat känns alldeles för litet...

Vissa dagar känns det som att hjärtat bara ska brista av alla lycko känslor. Som nä min stora 16 åring busar med lilleman å skrattet kommer bubblade från tårna..eller när han springer emot nån av de stora med öppna armar å man ser lyckan i ögonen på han. Eller när han går fram till en av dom å bestämt tar dom i handen å säger kom å drar dom dit han vill.

Eller när man är ute å grejar å han smyger in sin lilla hand i en av de storas...å man ser deras ögon glimma över att få känslan av att va speciella å utvalda av en sån liten som en tre åring...

Som i morse...jag fixa frukost åt dom tre små...ner kommer en av dotterns kompisar för att försiktigt fixa sig lite frukost å lilleman hasar sig ner från stolen å breder ut armarna å ger henne en kram å sen klättrar tillbaka upp på stolen å slukar sin frukost...minen på dotterns kompis va obetalbar!

Men när hon piffat till sig å klär på sig för att gå till bussen gör han om samma sak...en rejäl kram innan hon går å hon gick med lätta steg till bussen.

Men när vi lämnar han på dagis har han bråttom inte fick vi några stora kramar innan vi gick inte! Vi som kommer att sakna han ännu mera...vi fick gå utan vi...

fredag 4 december 2009

Nästan

färdig...

Har bara lite städ kvar i gamla lägenheten. Tog en paus för jag ville få lite ordning någonstans jag höll på att gå helt i spinn för att allt bara va kaos överallt kändes det som. Så tog ett par dagar å bara fixa i nya lägenheten. Inte så att vi är helt färdiga men det är helt klart så att det går att leva å bo utan att gå på kartonger å säckar å inte hitta ett smack. Nu mera så hittar jag nästan i alla kökskåp...kan ju erkänna att både jag å sambon rycker å både det ena å andra skåpet när man ska ha nåt. Men det är ju lite spännande samtidigt...för vad kan gömma sig bakom lucka nummer 2?

Visst har flytten å den ständiga sömn bristen gjort mig å sambon extra griniga å vi har faktiskt blivit riktigt griniga på varann i mellan åt...men det har ju gått över å båda vet ju att det är för att vi är stressade å trötta som vi blir griniga för inte för att jag sa si eller han sa så.

Men mitt i allt så har vi skrattat så tårana har runnit å fått ta stöd av varann för att klara av att så kvar raklång.
Jag har fått attacker med riktiga skratt anfall såna där som bara bubblar i hela kroppen å man bara måste låta dom rida ut för att få slut på dom. Sambon reagera med ett höjt ögonbryn första gången, andra gången med ett hmm tredje fjärde å femte med mest ett suck...så om inte de stora barnen inte redan börjat fundera på om jag varit tokig så måste dom ha trott det när jag legat å as garvat rakt ut i säkert 10 minuter HÖGT!!
För det fanns inget att skratt åt...
men så har det ju hänt saker som gjort att anfallen har blivit värre.

Som när vi skulle åka å hämta ett av lassen...haka på kärran åkte mot gamla lägenheten å som vanligt så fanns ju inga parkeringsplatser kvar som inte innebar att vi skulle behöva springa 100 meter med skrivbord, sängar å annat stort å skrymmade Så skulle ta ett varv runt kvarteret å rundar hörnet över vägbulan...då!!! Hoppar kärran av!! å jag ser hur kärran tar sikte mot en sprillans ny volvo. FANS HELVETES JÄVLA SKIT FAN är vad som hinner fara i skallen innan kärran bongar till å viker ner sig å kilar fast sig under fronten å bilen. Jag tvärnitar å kastar mig ur. Sambon hoppar ur å båda fram i raket fart med gemensamma krafter bänder vi loss kärran å båda kastar sig ner å inspekterar vovlvon. INTE EN SKRÅMA! fattar ni den gick under plåten som sitter längst fram för att skydda motor å annat från stenskott å slag under i från!! Jag sa snabbt på med kärran så drar vi!! Vi lyfter på kärran å kollar våran bil kontakten där bak hade böjt till sig men det råde vi snabbt bot på sen i väg!

Jag å sambon kunde inte låt bli å småskratta å hela saken hela tiden...hopp hopp hopp här kommer en kärra rullandes alldels själv...

Ja det är ju det jag säger aldrig en lugn stund hos familjen frivilliga fahlst**!!!