måndag 31 maj 2010

Matt

av solen blir man.

Satt ute halva förmiddagen å njöt av solen. Men konstigt nog när jag skulle leta efter mina bikini överdelar så var dom puts väck borta. Har starka miss tankar på att dom fått ben och vandrat över till dotterns garderob. Men hon är inte hemma nu så ska passa på och kolla om jag kan ta som i handen och leda dom till rätt garderob.
Jag vill ju faktiskt använda mina egna grejor.

Och nu på eftermiddagen när vi varit och hämtat hem små barnen så har jag mest suttit ute å fått mer sol på näsan. Känner mig en aningens matt av allt solande. Å börjar få mina vackra fräknar på armarna. Det är konstigt vad lite sol gör för humöret.

Imorgon tänkte jag städa inomhus på förmiddagen sen så när det är färdigt så går jag nog ut och hjälper sambon ute. För kan ju gissa att han kommer spendera mesta delen av sin tid ute imorgon och inte mig emot. Kommer gärna och hjälper till och ser till att det han hålls med blir avslutat.

Men i kväll så har jag en känsla av att det kommer va två trötta vuxna. Ska hämta hem sonen sent från tåget så kommer inte komma tidigt i säg iallafall. Suck. Men vill ju inte att han ska behöva gå hem så vad gör man inte för sina barn.

Enkelt

att byta operatör på mobilen?

Nej inte enligt mig...jag har ju haft samma i flera år och skaffade det för att det va bland dom första som erbjöd hemligt nummer gratis samt fria sms. Å jag har varit nöjd i alla år...men nu börjar jag tröttna på att jag inte ringer gratis till sambon som jag pratar med flera gånger per dag. Så bestämde mig för att byta så vi har samma. Det va jätte enkelt att bara gå in på sidan fylla i uppgifter och simsalabim så låg det ett kort i brevlådan och ett brev från den gamla operatören om att dom mottagit mitt byte. Bra så tänkte jag men snål som jag är så ville jag använda upp mina pengar som jag hade på det gamla visst det handla bara om ca 40 spänn men ändå. I går tog pengarna slut så efter jag varit hemma hos vännen Bigt och fikat till efter 23 på kvällen bestämde jag mig för att byta kort och fylla på det nya så att jag kunde smsa med sambon till jag skulle krypa ner och sova...men hur jag än försökte så gick det inte fick bara att kortet inte va aktiverat. Vart lite agro där en stund men tänkte ja ja ringer kundtjänst imorgon. Bytte tillbaka till gamla kortet å kröp ner och somna som en klubbad säl.

Så nu när jag vaknat till och fått i mig ett par koppar kaffe så skred jag till verket att göra ett nytt försök att få kortet att fungera. Men samma sak händer igen spelar ingen roll vilket sätt jag väljer att tanka på utan får bara att kortet ej är aktivt. Så hämtar sambon mobil och ringer kundtjänst.

Får sitta i telekö i mindre än 10 minuter så det va ju bra. Men när jag kommer fram till nån att prata med förklarar jag mitt problem. Och får till svar...ja ditt kort är ju inte klart att användas förrens den 11 Juni...allså ska det ta ca 3 veckor att byta operatör...smidigt inte direkt så som det stog i alla papper eller på nätet. Dom glömde att tala om att det ska ta tre veckor att skicka runt papper till alla operatörer att jag byter?! Öh va?!

Så fick ju iallafall fylla på med gamla operatören å hoppas ju nu att jag inte kommer behöva fylla på flera gånger till bytet ska gå igenom...för jag vägrar att bränna bort pengar när bytet ska gå igenom natten till den 11/6. Å jävlar om det inte funkar på en gång då blir jag tokig!!!

söndag 30 maj 2010

Sitter

här och eldar upp mig...fan va irriterad jag börjar bli...inte nog med att dom som byggde husen inte var förutseenade nog och installera en hiss så jag kan möblera om som jag vill!

Utan det åxå att jag inte ställer mig upp och säger vad jag tycker egentligen om hur vi ska lösa krånglet med M. Jag brukar ju säga vad jag tycker och tänker men på ett bra sätt så dom in blandade inte ska ta illa upp. Och för att jag vill ju att det ska lösa sig på bästa sätt inte att alla bli osams och griniga. Jag skulle ju kunna säga till svärmor att jag vet att du tänker på barnens bästa och att du skulle kunna vända ut och in på dig för att dom ska få det bra. MEN att hela tiden ge M belöningen att få komma hem till dig och slippa ta i tu med det hon ställt till med funkar inte längre. Vi måste bestämma oss för vad vi ska göra istället. För detta funkar ju uppenbarligen inte så himla bra eller?! är det inte dax att börja se henne som den manipulerade tio åring hon är inte som en tre åring?

För hon är smart hon vet ju att om jag bråkar och ställer till ett jävla liv så frågar ingen om varför utan jag får min belöning med att åka hem till lugnet och få all uppmärksamhet för mig själv. Jag får åka dit äta glass i stora lass. Jag får välja fritt i affär vad vi ska ha att mysa med framför tvn, jag får välja precis vad jag vill till kvällsmat, frukost och lunch. Jag får va uppe sent jag får ligga i soffan och kolla på tv jag får fråga tusen frågor om allt så jag behöver inte tänka själv eller växa upp jag får vara liten och slippa allt ansvar för vad jag gör. Bekvämt va?!

Visst det är en farmors rätt att få skämma bort sina barnbarn. Ingen snack om saken. MEN detta att dom hela tiden gör barnens mamma en jätte tjänst. Hon sitter ju där och gnuggar händerna å skrattar åt att än en gång så har hon sluppit ta tag i dotterns problem och bara lastad över det på någon annan. Gör mig vansinnig. När ska hon få börja ta sitt egna ansvar för det hon gör? När ska hon någonsin lära sig att man kan inte alltid sabba för barnen å sen få någon annan att ta hand om skiten man ställer till med? Va jag bara frågar!

Är det inte bättre att vi gemensamt bestämmer att nu får det vara nog. Nu räcker det med att spela hennes spel nu får dom lära sig att ta sina konflikter till slut. Att dom själva måste se till att en gång för alla lösa sina problem hemma!

Konstigt

solen lyser från klar blå himmel!

Gud va trevligt det är att vakna då. Synd bara att jag inte tycks kunna vakna till i kroppen...en injektion av koffein rakt i blod skulle nog inte sitta helt fel...

Vi fick oväntat besök igår...vi hade krypt in i sängen och njöt av att va nästan ensamma hemma då vi hör hur ytter dörren sakta smyger upp å någon tassar försiktigt in...sambon kliver upp å kollar vem...då står svärmor där med stora lilltösen.

Nu när min stora har börjat lugna sig ganska så mycket så börjar stora lilltösen M krångla igen.
I fredags hade hon varit ute på äventyr...hon hade varit duktig och packat sig en väska sen börjat cykla ut till farmor från sin mamma. En cykeltur på ca 8 km tar väl ca en kvart med bil. Hur lågt det nu tar på cykel för en 10 åring vet jag inte...men hon hade tydligen träningsvärk i benen på kvällen. Så farmor hade ju snäll som hon är hämtat upp henne i går förmiddag så hon skulle få sova där. Å jag blir skit irriterad. Varför ska dom hela tiden göra saker så M vet att om jag bara bråkar och krånglar så får jag som jag vill. När farmor borde ha sagt nej du får inte komma hem till mig eftersom du rymde från mamma igår så kan inte jag vara snäll mot dig och låta dig sova här. Du måste lära dig att du är så stor nu att du vet att man inte gör så här utan att det blir en konsekvens av det hela.

Å sambon då...jo extra mobilen ringde ju var och varannan timme i fredags å tror ni att hon skickar ett sms när ingen svarar nej då...det är ju dumt. Eller ja jag vet ju varför hon inte gör det...det är ju för att hon ser en chans till att få prata med sambon. För hon tror ju att det kanske skulle kunna vara så att han har ett par vänliga ord till övers å allt skulle gå tillbaka till det som varit. Men se den chansen försvann när hon börja hota mig. Och gjort att för att se till att han inte skulle kunna få gå vidare i sitt liv vara lycklig. Hon har ju ett enormt behov av att han ska vara hennes räddare i nöden dygnet runt. Hon tror på fullaste allvar att han är intresserad av att komma som en riddare i nöden var och varannan dag som han fick göra i ca 8 års tid. Hon tror att han bara ska finns där jämt och som en trollkarl kunna lösa allt. Å jag blir skit förbannad. För i helvete väx upp och ta ditt eget ansvar nån gång! Det är du som lärt barnen att göra som dom gör så ta hand om det innan det är försent för att göra något åt saken!

För det är så enkelt så att M behöver aldrig stå för det hon har gjort. Utan hon får smita undan till farmor. Hon behöver aldrig berätta vad som är fel utan hon stänger munnen å vägrar berätta och så tassar alla kring på tå och väntar ut henne. Har det funkat bra dom senaste tio åren?! Nej inte direkt. Varför då inte bestämma gemensamt pappa och farmor att nej vi är sten hårda nu att när hon gör sånt hemma hos mamma så får hon inte springa till farmor och tro att hon kan gömma sig och slippa undan. Utan att då får hon stå för det hon gjort hemma hos mamma och mamma får lösa det som hänt. Inte vi. Samma sak när det händer något på våra veckor att då är det vi som löser saken att man kan inte smita hem till mamma och tro att man alltid kan rymma från sina problem. Hon är ju för fan 10 år. Hon är så pass stor att hon faktiskt behöver bli behandlad som en blivande vuxen. Att hon behöver få veta att nej det är du som ställt till det det är faktiskt du som måste berätta vad som är fel. Inte smita undan och tro att allt bara ska falla i glömska.

Happy fucking mothers day!!!

lördag 29 maj 2010

Trummar

fingrarna på bordet...är rastlös som F*N!

Jag har flyttat tvätten från ställningen till bänken i lite halv snygga högar. Jag har tryckt in tvätt i maskinen, jag drog fram sommar kläderna som legat i en ikea påse under trappen...jag har sorterat det i högar samt lagt ner för små kläder i en säck.

Jag skulle vilja bära upp ena bokhyllan till övervåningen och ställa byrån vi fick av mammas kompis där istället. Men det är ju lite svårt att bära upp den själv och väcka sambon bara för att han ska bära upp den tror jag inte är någon bra ide.
Jag skulle kunna ta och plocka rent under trappen men känner att nej det är inte jag som ställt en skrivare där eller ett par data högtalare eller ett tangentbord.
Så det känns som sambon behövs för att styra upp där lite...samt bära ner ett data bord som ska stå där i från sonens rum...

Nu vart jag alldeles matt å orkeslös så sängen känns som det bästa alternativet Går nog och gör sambon sällskap lite...

Trist

väder. Det verkar som vi kommer få en regnig sommar Har det varit typ max 7 dagar med fint väder under hela Maj? Men visst det får gärna vara sånt här trist väder fram till i slutet på Juli. Det lutar ju åt att jag ska jobba röven av mig hela sommaren så mig gör det inget om vädret är dåligt.

Men samtidigt så vore det förödande för sambon. Om det regnar på hans egen semester spelar nog ingen roll men om det är kasst väder dom tre veckor vi ska ha dom små hemma kommer han bli tokig på att inte kunna göra nåt varje dag för att roa deras rastlösa själar.

Han kommer för första gången på ca 10 år ha riktig semester. Inte bara tre veckor utan han kommer ha nästan 6 veckor om jag minns rätt. Han är över lycklig över att äntligen ha en rejäl semester. Sen att jag inte kommer vara ledig nåt gör nog inte han så där våldsamt mycket. Han tycker nog att det ska bli skönt att få gå hemma och skrota i morgon rock å ta dagen som den kommer. Hans latmask gen kommer bli mega stor i slutet på sommaren. Å jag kommer vara tokig på att jag måste jobba samt ta hand om allt hemma. Om jag får dra till med en gissning så kommer han den första veckan utan små hemma å ledig från jobbet glömma bort att jag jobbat å kommer hem hungrig. Risken att maten är färdig och väntar på bordet är nog lika med noll.

Men det kan även bli tvärt om jag kommer hem sliten å trött efter jobbet å maten står färdig på bordet å han glatt pratar om alla projekt han dragit igång under dagen. Å jag kommer bli tokig för att han drar igång 20 grejor men inget blir färdigt.(han lider ju ev en defekt som gör att han drar gärna igång med saker men tänker inte till innan och ser så allt finns hemma för att genomföra allt från början till slut)

I vilket fall som helst så kommer jag nog bli tokig...av att han inte gjort nåt eller att han gjort allt men inget är färdigt.

fredag 28 maj 2010

Huvudvärken

från helvete fick jag i går kväll. Vart tvungen att ta två alvedon å en treo sen gå och lägga mig redan vid 23 tiden.

Och känner att den ligger där bak och skvalpar men hoppas på att den inte bryter ut idag med.

Det är ju fredag å jag har inga planer på att göra nåt speciellt. Men tanken börjar bubbla lite i mig att göra nåt bara för mig. Men än så länge har jag inte kommit på vad det skulle vara.

Har ju några timmar på mig så återstår väl att se vad jag hittar på.

torsdag 27 maj 2010

Ensam

hemma!

Jag sitter här och fattar inte hur detta gått till men jag är helt ensam hemma...inga små inga stora och ingen sambo...å vet ni det va skönt dom första 30 minuterna nu är jag sällskaps sjuk! Ingen att retas med ingen att små prata med å inga ljud från data spelande barn. Tänk om jag skulle trilla i trappen och bryta benet då skulle jag få ligga där till nån kom hem å hitta mig där om så där 11 timmar...tror att jag ska stoppa på mig mobilen i fickan...ifall att...och inte gå i trappen...

onsdag 26 maj 2010

Mamma

har alltid i alla år haft svårt med att säga rätt namn till rätt unge. Det händer väldigt ofta att jag står och pratar med mamma å hon på fullt allvar står och berättar nåt om min syster och hela tiden kallar henne för mitt namn.

När jag var yngre å mindre vacker så brukade jag säga till mamma första gången hon sa fel men numera så brukar jag låta henne prata färdigt om det hon berättar om. Och när hon börjar närma sig slutet av historien så klämmer jag till med ja det va spännande men JAG å så säger jag mitt namn har inte gjort det eller sagt det men min syster vid namn.....har nog gjort det. Var på min mamma står där och ser helt förvirrad ut och sen brister hon ut i skratt och säger jaha sa jag fel nu igen...mmm det det gjorde du... Så jag kan heta min systers namn min dotterns namn. Det är inte lika vanligt att hon heller kallar min syster för fel namn... utan mig som hon oftast blandar in alla andra i.

Jag har ju lärt mig att hon bara är förvirrad medans min dotter inte alls uppskattar att bli kallad för sin mammas namn.
Nu tror jag ju inte att min mamma menar något illa med att säga fel namn och inte heller tror jag att hon börjar bli senil. För hon har gjort så här så länge jag kan minnas.

Utan det är mer som ett skämt mellan alla att vi vet att mamma inte bara kan säga rätt så vi syskon har lärt oss att lyssna mer på vad hon säger så man kan lista ut vem hon pratar om. Mina barn och mina syskons barn har ju åxå lärt sig det. Nu blandar hon inte lika mycket ihop killarnas namn som hon gör tjejer MEN det hindrar henne inte från att kalla mig eller min syster för våran brors namn ganska så ofta. Nu har hon ju börjat att smitta av sig på min far efter alla år dom varit gifta (35 i år tror jag minsann) Han börja för så där tio år sen att blanda ihop mig och min dotter. Samt har svårt att lära sig lillemans namn. Han vill gärna missa sista bokstaven. Vilket iof åxå är ett fint namn men inte lillemans. Och säger Pappa fel namn till mig så står mamma i bakrunden å fnissar å säger nä nu sa du FEL...
Å jag kan inte låta bli att fnissa över tanken på att hon har mage att rätt han.

tisdag 25 maj 2010

Sånt

som händer i familjen Tajkon...

Vi har ju en carport där jag(vi) parkerar bilen. Sen så är det en grus plan innan så vi kan om vi vill få plats med tre bilar efter varann om det skulle behövas. Nu delar ju vi ju uppfarten med grannen och våra carportar är ju ihopbyggde med en vägg emellan. Men om en bil står i carporten så kan dotterns pojkvän parkera sin bil längst ut på våran uppfart så kan jag som står i carporten snirkla mig emellan grannens och dotterns pojkvänns bil. Men ibland så är det en bil för mycket så då måste man för att få ut den bil som står innerst backa bak alla bilar och ställa dom i rundeln.

Så gjorde dotterns pojkvänn härom dagen bara det att när han ställer våran bil i rundeln så låter han bilen stå på tom gång och bara drar i handbromsen...börjar backa bak hans bil ställer den vid sidan av häcken och ska börja backa bak sportbilen som fått sova i vår carport...när dottern min som sitter i pojkvännens bil ser att oj oj oj...mammas bil rullar ! Hon hoppar ur och springer ikapp bilen kastar sig in och trampar på bromsen ca en halv meter från grannens bil!

Lärdom?!

Vi kanske skulle talat om att handbromsen på våran bil inte tar så himlans bra...eller rättare sagt inte alls...men det va våldsamt kul att sitta vid matbordet å gasta till sambon men för fan spring våran bil rullar samt att han inte fatta nada och att jag fick glädjen över att se min dotter springa som en hind...

Sånt roar mig ofantligt...

måndag 24 maj 2010

Tom

och håglös känner jag mig idag.

Att göra nåt känns som att försöka bestiga everest. Behöver dammsuga eftersom det är pärlor på halva köksgolvet, och eftersom sambon gjorde det briljanta valet att klippa gräset när små barnen va här så är hela lägenheten full i gräs. Jag skulle behöva stor städa duschen. Jag skulle behöva skura luckorna i köket och bänkar. Jag skulle behöva göra en rejäl rensning i tvättstugan. Jag skulle behöva rensa under trappen och göra i ordning i små barnens garderob. Jag skulle behöva göra mycket men orken att börja finns inte. Det är tomt på banken.

Att slappa framför tvn verkar som det enda vettiga valet idag. Men visst i kväll kanske lusten har hittat tillbaka vem vet?

söndag 23 maj 2010

Hehe

det börjar märkas att tjejerna bara sovit 7 timmar...men jävlar vad dom kommer åka in i duschen vid halv 7 å sen raka vägen till sängen!

Skadeglädje

är den ända sanna glädjen sägs det..

Vi har ju en en extra unge hemma över natten. Minsta tösen har en kompis här och hela eftermiddagen igår gick bra. Dom lekte snällt alla tre va till lekparken och sparkade runt på kickbiken. Hoppa på studsmattan å greja som barn gör. Allmänt trevligt bara. Fram på kvällen fick dom sätta sig och kolla på film och gott tilltugg. Då drar nattgästen fram en påse med godis...å ingen liten godis påse. Det va en halv plock påse!!! Va fan vem köper nästan ett kg till en 7 åring? Blir så trött. När filmen va slut vid halv nio kom styrke provet. Att få tre socker stinna barn att gå och sova snällt.

Min dotter sov hemma hos pojkvännen så hennes stora säng fick husera tösen och hennes natt gäst. Den stora tösen fick spel. Avenssjuka visste inga gränser! Hon trodde på fullaste allvar att om hon betedde sig så illa som man bara kan så får man sova alla tre i samma säng...funkar icke min lilla vän!

Så de två mindre somna faktiskt ganska så snällt. Medans den stora låg i sin säng å grina sig til sömns medans pappa låg i den lediga sängen å lekte med sin älskarinna. Klockan va närmare halv 11 innan det vart helt tyst. Tror inte den stora tösen somna förrens vid 11. Så jag såg framåt mot att vakna vid 7 och ställa till ett jävla liv så dom genst fick sota för sitt uppe sittande. Men se det behövde jag inte för dom vakna av sig själva vid halv 7 å jävlar vad jag ska köra med dom hela dan inte tal på att få slappna av nåt! Dom ska va som utbrända tändstickor i kväll! Jag vill ha två tjejor som somnar snällt på mindre än 30 min ikväll å sover som stenar hela natten.

Frågan är ju vad vi ska sysselsätta dom med hela dan nu eftersom det regnar. Blir väl att ta fram spel å lite annat som kan roa i ett par minuter. Å sen köra hem gästen så vi kan få slappna av å se till att få en trevlig avslutning på denna vecka som varit mer eller mindre hemsk.

Nästan så dom gått tillbaka till ett betende som va mer vanligt för ett år sen. Vi får väl göra som förut. Som en gemensam kraft kämpa och visa att vi är enade.

lördag 22 maj 2010

Grillat

är gott!

Har haft en slö dag...mest softat runt med barnen på förmiddagen sen vaknade sambon till efter natt jobbet...så vart det fart på hela familjen. Förberede inför grillningen på kvällen å härja med ungar under tiden. Maten hamna på bordet å det va gott med grillat...vart mätt som en häst.

Nu har jag tagit mig ett glas vin och nu känns det i kroppen att jag är TRÖTT. Men gissar på att jag med all säkerhet kommer bli pigg som en mört när det börjar bli dax för oss vuxna att få krypa ner. Men fösrt står lilleman på tur att få komma ner i sängen...medans de stora ska få mysa med lite chips å en film innan dom åxå får krypa till korset och sova.

fredag 21 maj 2010

Åskan

gick igår kväll och halva natten så skönt att somna till åska! Sover som bäst när det dundrar och blixtrar. Men det va tre små som höll på halv kvällen och bråka och kunde inte slappna av. Så göra som jag brukar sätta mig ute och njuta fick jag hoppa över fick sitta i en fåtölj i dryga timmen tills dom lugnat ner sig så pass att jag kunde får gå ner men då hade det mesta gått över oss så va ingen ide att försöka sig på att njuta av skådespelet på närmare håll.

Men av någon konstig anleding så är jag helt växlad. Känns som jag inte sovit på en vecka. Å inte lär det bi nåt bättre i natt med sömn.

Den vandrade vålnaden drog på sig sina kläder och gick och jobbade sin första dag kl 7 imorse och är inte hemma än...han lär va helt växlad när han kommer hem och vilken tränings värk han lär ha i ett par dagar! He he

På förmiddagen i dag hade vi möte med hon tal tanten på familjegruppen. Har lite dubbla känslor inför att prata med en sån. Inte så att hon sitter å rynkar pannan å säger hmm och vad tycker du om det...men jag blir glömsk på nåt konstigt sätt. Jag kommer inte ihåg nåt att säga igentigen utan svamlar mest tycker jag. Dottern hon fick ur sig en hel del bra saker som att hon har flera kompisar som kommer att gå samma iv program till hösten sen att hon kommer göra allt för att läsa in det hon behöver för att komma in på det hon vill läsa. Så helt plötsligt har hon börjat planera och börjat se vad hon vill göra i framtiden. Så skönt att hon börjar mogna i det avseendet. Sen när jag körde henne och hennes bror till tandläkaren så prata jag med henne ang att det låg en lapp i brevlådan om chansen att få tjäna lite extra pengar så verkade det som hon faktiskt kunde tänka sig att göra det. Så nu verkar det helt plötsligt som alla stora barn kommer att få nån form av extra jobb. Gött det ska jag säga.

Men som vanligt så ställde stora lill tösen bråk efter skolan. Drog hem till mamma så vi fick hämta både henne och hennes syster där. Så är så trött tror jag ska gå tillbaka till att jag är den elaka så kan sambon få vara den snällla så kan jag få ta allt skit igen...det mår tydligen barnen bäst av så.

torsdag 20 maj 2010

Bensin

stopp fick jag tidigt i morse. När vi jag och la oss igår sa sambon om vi skulle hålla oss vakna och åka och handla cigg. Nej sa jag orkar inte går hellre upp lite tidigare...så det gjorde jag.

Och kom halva vägen sen tog bensinen slut så var bara att börja gå till närmaste mack köpa sig en dunk och varsitt paket cig. Gå tillbaka till bilen fylla över bensinen sen starta vidundret å köra till macken och fyll på med mer bensin åka hem å sambon undra vart jag var jag hade tagit vägen...för mobilen låg ju kvar hemma...å nu har jag fått en blåsa under foten för hade tydligen en sten i skon på min morgon promenad. Halleluja!

Efter vi lämnat av ungar på skola och dagis så drog vi till banken för sambons kort har baken spärrat för dom misstänker att hans kort har blivit skimmat så han fick snällt ta ut pengar över disken...något man inte gör våldsamt ofta nu för tiden kan man ju säga...

Fort till arbetsförmedlingen och skulle lämna in mitt arbetsgivar intyg som äntligen kommit efter nästan 2 månader!! Snabbt jobbat där.
Men se vi var där en timme för tidigt så vi åkte till biltema och köpte oss en kratta och en hacka och nya batterier till larm dosan till bilen. Är trött på att behöva gå runt bilen låsa sen låsa upp varje gång nån öppnar eller drar i en dörr för fort. Får väl se hur långt dom batterierna håller tyckte vi köpte nytt bara för någon månad sen.

Åkte över till ica och handla lite så man kan kanske grilla lite i morgon eller på lördag. Sprang på en gammal bekant som jobbar där så var ju tvungen å stå och prata lite om vad som hänt och händer.

Åkte hem åt mig ett par mackor sen kracha jag i sängen. Jag är inte van att börja dagen med att promenera!

Nu ska jag försöka göra mig lite respektabel och sen ska vi åka hämta upp barnen sen åka till sambons mormor och morfar med svärmor och fika lite. Bäst att passa på innan dom åker till sommarstugan i Finland. Hade vi råd så skulle vi åkt över så sambon fått se stugan och omgivningarna en gång till innan det är försent.

Sen trillar det tydligen jobb över familjen. Sambons ena chef ringde och ville ha tag på den vandrande vålnaden samt min dotterns pojkvän han ville erbjuda lite timmar samt jobb under sommaren så då fick vi två glada ungdomar och så vi två då som tycker det är bra att dom får lite chans att få jobba.

Kanske kan bli folk av hela denna familj?! Men gosh vilken svinlade tanke!

tisdag 18 maj 2010

Man

gör ju en massa saker som kanske kan räknas som fula ovanor.

En av dessa saker som jag kan bli förbannad på mig själv är ju det att varje gång jag duschar så tar jag mina använda trosor och lägger i fickan på morgonrocken. Sen så kan jag bli skit förbannad på att jag inte har några bra sköna trosor rena. Utan lådan är full av reserv trosor. Tills jag duschar å försöker trycka ner ett par till trosor i den redan överfulla fickan å aha är det där alla trosor gömt sig...som nån annan går och stoppar ner dom i min morgonrocks ficka...as if!

Men en annan skön grej är när jag hade sambon munkjacka på mig en dag när jag gick och städade och hittade ett par av mina dyra fin trosor liggandes på ett ställe där dom inte skulle vara (typ dotterns garderob) så stoppade dom sonika ner i fickan på jackan och där glömde jag bort dom. Tills ett par kvällar senare när jag fick ett sms från en jobbande sambo som undrade varför jag hade stoppat ner dom i hans ficka för...

Se

på fan!

Nytt jobb på G! Glad som fan är jag ska fira med lite kaffe och titta på medans sambon rensar maskroser på baksidan.

Visst jobbet är inte ett fast utan tim vik till att börja med sen sommar vik. Och jag vet ju att det är så att jag kan med all säkerhet räkna med att kunna få jobba även efter sommaren. Så nu känns det gött som fan! Nu slipper jag oroa mig över sommaren å pengar.

Någon direkt semester kan jag inte räkna med men vad gör väl det man kan alltid byta nån dag här eller där så man kan hitta på något iallafall! Sen är det ju det här med att jobba dag kväll som inte riktigt är min gebit men men får väl kämpa på ett tag iallafall.

Nä ska ta och fira lite nu med sambon så hejsan svejsan på er!

måndag 17 maj 2010

Stora

barn stora bekymmer heter det ju...just nu är jag rätt så nöjd med dottern hon håller sig på jämn nivå. Inte så att hon kommer igång å går till skolan men hon gör mer saker hon umgås med kompisar på ett bättre sätt. Sen beror ju en del på att hon skaffat sig en pojkvän som faktiskt har bra inflytande på henne. Sen att han får ta mycket av hennes super kassa humör är ju lite trist men samtidigt skönt för mig.

Sonen min han flyter på han går i skolan gör det han ska men visst är hemma nån gång i bland men inte mer än nån gång i månaden. Han åker var å varannan helg till flickvännen på tjörn. Sen är ju han mer lugn som person så är ju helt annat att takla om det är nåt som behövs göras.

Dom tre små håller sig på jämn nivå. Verkar som dom hittat ett mer inre lugn än vad som dom har haft. Men idag när vi hämta lilleman på dagis så var han rakad på skallen. Inte bra!! För det första så hade han ingen mössa eller keps. Sen så kort kan man bara inte klippa barn i den åldern. Han har inte tillräckligt skydd i huden på huvudet. Det går ju inte att smörja in huvudet med solkräm för det funkar ju inte så bra. Så får skämmas nu i ett par månader för alla tror ju att det är vi som gjort det när dom ser oss.

Sambon han håller sig på min goda sida. Han retar inte upp mig allt för mycket för tillfället. Igår kväll satt vi och kollade på hockeyn tillsammans å blir så full i skratt. Han gastar å han skriker. Han pekar och talar om för tränare och domare vad för fel dom gör. Okej han tog sig ett par whisky men inte va han ap full. Snarare trevligt berusad. Kröp ner å kollade på hellboy till vi somnade så en helt okej kväll.

Men nu till han den där vandrande vålnaden. I lördags kväll så tog vi ett snack med han ang hans skola och varför han inte går och vad han ska hitta på istället. Han kan ju inte bara gå och dra! Han lyssna och det verka som han uppskatta våra förslag.
Så i det stora hela kändes det som vi kom fram till något.
Men sen på söndag så fråga jag om han kollar upp med det vi pratat om men se det hade han inte å verka mest som vi va jobbiga som ville att han ska göra nåt åt saken. Och jag försökte fråga och få nåt svar men han bara undvek mig och tog andra vägen för att komma till trappen då brann det till i skallen. Å helt enkelt fråga va fan tror du att du bara kan undvika att svara eller bara skita i allt å sitta på din röv tills du är 92?!
Va fan vill du ska hända att nån kommer och ger dig ett jobb bara så där? ja ni fattar hur visan fortsätter. Å han bara står där jamen jomen amen nä jag har ingen aning.
Efter ett par minuter av väl valda ord från min sida så vandra han upp till sitt igen. Lite senare kom han ner igen å då försökte jag förklara för han att det är inte bara där för ag blir arg utan det är för att jag vill han ska vakna till och börja fundera lite på livet sen vill ju jag att alla barn ska få det bätte än vad en själv har haft. Å jo han förstog mig (och sambon som va med på ett litet hörn) och jo klart han kunde se till att gå till skolan dom sista tre veckorna ja jamensan.

Så i morse vaknade jag av att det klappades i trappen å det banka i skåpdörrar i köket och kunde på ljudet höra vem det va ju han vandrade vålnaden. Bra han är upp nu vid halv nio då gör han sig snart färdig till skolan. Somnade om en halv timme och vaknade av mobilen. orkade inte gå å svara men kunde inte somna om så gick upp.

Va snäll och lät sambon sova lite till men när jag hörde han börja vakna till fixa jag kaffe sen gick jag in och kröp in under hans täcke å snodde åt mig lite värme.

Vi greja å hade oss men vid halv 11 tyckte jag att jag allt kunde fråga när vandrande vålnaden tänkt sig dra på sig kläder och vandra bland andra folk. Jo fick till svar att strax före 13 skulle han till skolan.

Jag och sambon lasta ur säng stommen vi fått av hans syster som han i sin tur gett sin syster, för att ena av små tjejerna ska ha den. Medans vi står ute vid bilen så kommer han å går förbi.

Bra han är på väg iallafall tänkte jag. Hoppa in i bilen för att det var dax att åka till station och hämta sonen som äntligen skulle komma hem. Nu ska ni fåra höra.
När jag är på väg dit så passerar jag den vandrade vålnaden på väg åt ett helt annat håll än dit skolan ligger. Vart förbannad å ringde upp sambon.
Och berätta vad jag sett. Han sucka å jag kände att jag blev förbannad IGEN!

Så fick hem sonen allt frid å fröjd åkte på möte på sonens skola och fick beröm nog för att han inte gör allt som han kan utan lever på gamla meriter...känns det igen neeeeeeeeeej då inte alls.

Hem å hämta sambon hämta ungar å hem igen. Å dom hoppa glatt iväg och kolla kompisar men bedövelse ingen va hemma. Men dom hitta allt på lite grejor ändå så dom va nästan glada om att få komma in när det va lägg dax.

Kan säga att när jag frågade den vandrande vålnaden om varför han gick åt ett halt annat håll så fick jag till svar jo men börja senare än vad jag sa jo tjena som jag tror på den sa jag. Ska få sambon och ringa läraren och kolla om han var där som han sa eller om han trodde att han skulle kunna ljuga för oss. För då kan jag säga att jag kommer bli förbannad! För kan han inte va mer rakryggad när han är snart 20 år då kommer jag tame fan inte hjälpa han nåt mera här hemma kommer plocka ur han tvätt ur korgen kommer inte tvätta nåt som är hans. Mat ja kommer ju naturligtvis se till att han åxå får mat men när den serveras inte 3 timmar senare när han behagar komma ner. Kommer inte se till att det finns bröd eller sånt framme heller utan han kommer att få upptäcka att fan jag kan inte leva här som ett spöke utan jag måste nog ta tag i mitt liv.

För va fan man kan faktiskt inte leva på att spela data utan betalning. Man kommer inte som utbytes student till nåt annat land heller när man är så här gammal han har börjat sumpa alla sina chanser. Och som det är nu så har vi faktiskt inte råd med en som inget vill göra och som inte vill inse att alla hans chanser börjar en efter en försvinna för att han inte tar tag i nåt alls. Nä dax att ta tag med hård handskarna!

söndag 16 maj 2010

Söndags morgon

å är ensam vaken kl halv 12.
Ute hörs ett stilla regn och ljudet av bilar som kör på blöt asfalt. Inne hörs inget annat än tangenternas stilla knaprande och kaffet som gurglar i köket. Då och då hör jag hur sambon vänder på sig i sömnen. (han snurrar jämt runt i sängen det ser ut som en mindre vivelvind dragit fram på hans sida sängen varje morgon)

Så här sitter jag och njuter av stillheten och samlar kraft när jag vet att det bara är en dag till kvar av stillheten innan de små kommer och huset fylls åter igen av tjafs och kiv. Från morgon till kväll. Hoppas på att vädret blir lite bättre så dom kan va ute lite samt att kompisarna har tid att leka lika mycket som dom vill.(dom har ju lite svårt att förstå att man kan ha andra saker för sig)

Sen så längtar jag efter stora sonen som kommer hem i morgon han har ju varit borta nästan en vecka nu å det är nästan lite för mycket för mamma. Även om han messar och ringer så är det inte samma sak.

Dottern min slog mig med häpnad i går. Hon tog fram gräsklipparen och klippte gräset på baksidan! UTAN att vi hotat henne till livet. Så det lutar åt att jag inte behöver bli så bra vän med den ändå :)

Planer för idag är att åka till min farfar som fyller 90 år hurra hurra synd bara att han är den tråkigaste som går i ett par skor. Han vill aldrig prata om nåt annat än vad som hände 1936 eller så om vilka hus som stog var och vem som bodde vart samt vem som va släkt med vem.
Aldrig om något som hände 1979 som man själv kanske kan medföra något i samtalet. Nej nej å så tar det han en evighet att berätta nåt som skulle kunna gå på ca 10 min max! Eller så pratar han om hur illa han ser eller vad som nu kan va fel. Men hallå du är 90 bast gubbe du bör inte va pigg som en lärka.

Visst min morfar var äldre än han men han var en helt annan person.Han tog åldrandet med mod. Å hängde med i dags pressen så gott han kunde. Å var intresserad av hur man själv hade det. Farfar han är bara trist och har alltid varit.

Vet ju att min farmor som dog när jag va typ 6 år vart med barn i ung ålder å dom gifte sig med buller och bång men det höll inte länge för hon kasta ut han å skilde sig för han var så tråkig! Säger ju en hel del om var jag fått en del av mina egenheter ifrån. Kommer ifrån en familj med två starka kvinnor så inte konstigt att man blivit som man blivit.

Farmor som levde som hon själv ville och brydde sig inte direkt vad andra tyckte.
Mormor packa ihop sitt och barnens pick och pack och tog sig en lägenhet för att mammas pappa min rikliga morfar var en kontors suput. (jag har aldrig träffat han för han tog livet av sig när mamma va i 15 års åldern) Så kunde jag bli nåt annat än en stark kvinna?

Med såna förebilder menar jag? Att dom inte skämdes för att vara ensamma på den tiden så man skulle göra allt för att hålla ihop familjen?! Jag vet att min mormors hjärta slog extra för mig eftersom jag är den enda av hennes barnbarn (medans hon levde) som va ensamstående. Sen att efter hennes död så har nog bara en av mina kusiner valt att hålla ihop med sina barns pappa. Är ju en annan femma att mina kusiner är trögfattande är ju inte mitt fel?!

lördag 15 maj 2010

Ångrar

att jag bytte bort min mobil. Saknar kameran på den något så grymt. Inte för att jag tar kort i tid och otid utan för att jag vill kunna ta nån gång då och då.

Den som är i denna gamla skrutt till mobil är ju under alla kritik. Sen så har jag vant mig med att ha lite utryme för fingarna när man skriver så detta att ha små knappar igen retar mig tokig!

Dom tre senaste nätterna eller ja förmiddagarna när jag sover har jag drömt konstiga saker. Men minns inte förrens senare nr jag står i hallen å är sur för att paketet som kom i brevlådan inte finns där. Eller när jag går ut i köket och mammas dillkött inte står där i kastrullen å väntar på mig. Eller när jag med sorg i hjärtat upptäcker att fan jag är inte ny nuppad...

fredag 14 maj 2010

Ett

år äldre
Detta året har varit mer eller mindre kaos. Som ni som läser vet...orka upprepa sig. men vad har blivit bättre då?

Jo vi fick ju ett dröm hem där alla trivs, trädgård att påta i. Små barnen har kompisar dörr i dörr. Dom stora tycker att det är bra dom med. Å vi vuxna känner som vi äntligen fått lugn å ro.

Tele terrorn är inte lika intensiv även om det går i vågor men med mer tid emellan varven.
Jag är inte lika rädd att gå ute på stan och övriga ställen. Visst i hennes del av stan får jag fortfarande ont i magen och mår illa varje gång vi lämnar och hämtar lilleman på dagis men inte med samma kraft som tidigare.

Jag kan svara i hem tele utan att magen knyter ihop sig.

Jag och sambon har överlevt två stora gräl. Jag har blivit bättre på att säga ifrån innan jag går på knäna.
Jag blir fortfarande tagen för given men dom börjar vakna till liv lite. Och jag har börjat göra sker som JAG vill bara för att JAG vill.

Jag mår i helhet mycket bättre än för ett år sen. Jag gråter mig inte till sömns längre när jag är ensam hemma. Å känner att nästan alla i familjen börjar komma samman å se varann mer och mer som en helhet.

Så i det stora hela så sakta men säkert börjar vi närma oss vårat mål. Det är bara små bränder att släcka för tillfället.

Jag är ju oerhört tacksam för min sambo...han finns där och plockar upp mig när jag behöver plockas upp. Han har blivit bättre på att se och faktiskt på att sätta undan tid ibland bara för oss. Han är en klippa för mina barn när dom behöver det. Han älskar dom lika mycket som sina egna.
Han vill att jag ska ha bra kontakt med mina vänner och uppskattar att dom dyker in på en fika eller så. Han blir inte svartsjuk om jag drar iväg å följer med på krogen eller nån fest utan snarare tvärt om han blir glad över att dom finns där efter allt som händer runt oss.

Så kan inte klaga jag har en underbar familj som tar hand om varann och vänner som finns där när mörkret känns tungt En dörr som är öppen för alla dag som natt.

Så vad gör det att sambon för andra året i rad glömmer att säga grattis på min födelsedagen kanske ska räknas som en petitess i sammanhanget?!

torsdag 13 maj 2010

Kladdkaka

med visp grädde å små kakor samt sockerkaka bjöd jag mor å far samt syster på när dom var här idag å sa grattis.

Jag fick en ny grill och 4 påsar grillkol och blommor. Så är nöjd.

Sen var jag as hungrig så kasta ihop maten å det vart dö äckligt tyckte det va lite klent med smak så drog i en klick grillsås i kebab röran å blä usch å fy fabian va illa det blev men va så hungrig så tryckte i mig en halv tallik sen tvinga jag i mig två gafflar till men sen var det stopp.

Nu försöker jag få sambon att förstå att jag är as trött och vill sova en liten stund men han har kommit in i dj mood så han är döv å blind för omvärlden. Så får väl gå in ensam i sovrummet å se hur lång tid det tar innan han upptäcker att jag har försvunnit...

Undrar

hur detta här gick till.

Det är lugnt som i stormens öga. Inga konstiga saker händer mobiler är tysta...å jag sover som en sten i timmar i sträck.

Igår natt när regnet öste ner låg jag i sängen och myste till ljudet av spöregn mot fönstren. Sambon var ju på jobbet min son har ju åkt till flickvännen på tjörn. Å dottern min var hemma hos pojvännen. Den stora odågan höll sig tyst för omväxlings skull. Chata lite smått med älskarinnan som va på jobbet å spelade uno på facebook. Hade tvn på lite lågt. Kolla på mina engelska polis serier på 9an å hade det allmänt gott. Sen helt plötsligt funderade jag på varför jag glömt stänga av larmet men se det hade jag inte utan det va sambon som inte ville gå hem i regnet. Så det va bara att masa sig ur sängen å hasa sig ur den varma sängen.

Kom hem å kröp ner i sängen å trodde jag skulle få va vaken ett par timmar men se inte det somna om som en sten för att vakna vid halv 11 å va pigg. Huvudvärken som jag har dragits med i ett par dagar va borta. Å kroppen kändes inte lika seg och det värkte inte i knän och leder. Så nu sitter jag här och bloggar å funderar på om man skulle ge sig iväg och handla lite så man kan kasta ihop nåt fika tills mor och far samt syster kommer på fika i eftermiddag för att säga grattis en dag i förväg.

Men fan är inte riktigt sugen på att göra nåt så drastiskt som att klä på sig och visa sig bland folk riktigt än...

tisdag 11 maj 2010

Mår

bra för tillfället. Fast jag har bekymmer upp till öronen. Men grunden känns bra stabil. Vaknar inte varje morgon å känns som gungfly under fötterna iallafall.

Var på möte idag ang min dotter på familje teamet. Och lite gott kom ur det men mer blir det nog efter nästa vecka då nästa möte är å då ska vi träffas alla 4. Så får väl se hur det går med det.

Nu är jag mest ttrött och vill sova. Så det är vad jag tänker göra åxå!

måndag 10 maj 2010

Fikade

hemma hos vännen bigT idag. Jag å sambon åkte över till han efter sambon min hade bjudit över oss själv till han igår...tyvärr va det inte så fint väder så vi kunde sitta på ballen å mysa. Utan fick sitta i soffan å prata skratta och berätta gamla minnen som låtar tar fram.

Å när jag kom hem så börja jag fundera lite och kom in i ett noslgi mod. Helt plötsligt var jag tillbaka i våran gamla mat/gympa sal. Det var ju så fräck att när lunchen va över å borden av torkade så fälldes borden upp i väggarna i gen och stolarna staplades på hög och salen vart till gympa sal. Så när man hade gympa senare på eftermiddagarna så kunde man mitt i lndian hoppen trampa på en kvarglömd ärta eller så. Med sina fina röda sockiplast... de va tider det

Men det va inte det jag skulle berätta utan att då på glada 80 talet vart det ju modernt med att anordna disco för att tjäna lite pengar till klassen. Å det va ju spännande värre man hade klassråd om vad man skulle göra till kiosken för att sälja. Och nu talar vi om saker vi gjorde själva det va inte så att man åkte och köpte en kartong med chips å några backar dricka å några lådor godis nej nej man skulle baka chokladbollar som beronde på storlek skulle säljas för 50 öre eller en krona. Sen skulle alla popa popcorn och lägga i påsar. Sen var det oftast mest saker man bakade inte direkt godis. Å det målades affischer och prislistor...man gjorde gilanger att hänga i taket å ribbstolar.
Sen så skulle man fixa musiken. Oftast var det nåns storebror eller storebros kompis som fick äran att leka dj.

Så kom man till det där att man skulle göra sig fin.Å sminka sig det gjorde man inte utan det gjorde stora syrran å fixade håret. Kläderna valde mamma ut oftast för man skulle ju va fin! (har ett starkt minne av att jag bland dom första discona hade röda sammets knickersbyxor med vit blus)När man väl var där sen så stog vi flickor på ena sidan väggen i klungor och pojkarna på andra sidan. Ha ha börjar skratta högt nu för jag minns helt plötsligt en kille i klassen som jämt sprang runt och lät som en motorcykel och sladda runt...ja ja där stog man på varsin sida salen å det tisslades och tasslades...skulle nån av killarna våga gå fram och fråga om man skulle dansa. Spänningen var ju olidlig.
Men det man vänta på hela kvällen var ju tryckare i slutet för det var ju det man ville göra få dansa med nån av killarna å kanske skulle man få en puss.

Nu var det ju så att jag köpte hela grejen men se det där med att dansa sista dansen med nån kille föll jag aldrig för utan brukade välja att låssas bli kisse nödig just innan och behöva gå på toa just då. Sen smita ut till cykeln å vänta. Inte för att jag inte va intresserad av killar utan snarare det att jag tyckte att det va pinsamt att stå och vänta på att bli uppbjuden. Och ta första steget och göra det själv gjorde man inte då det kom senare på mellanstadiet.

Å hångla gjorde man inte heller å var man ihop med någon så på sin höjd dansa man sista dansen på discot.
Å konstigt nog så har jag sett samma saker på alla discon man varit klass förälder i när man fått vara vakt. Det som ändrat sig är att man får åka och köpa saker som små påsar med chips och godis. Inte säljs det hemma bakade choklad bollar eller fika bröd.Det är snarare nåt någon av klass föräldrarna som har med sig för att som vuxna ska kunna fika...å jag kan säga att det enda roliga jag har haft på alla dessa discon är nog som förälder över att kunna sitta där med min kopp kaffe å hembakt bulle och titta ut över havet av osäkra barn och minnas sina egna trevande steg in mot vuxen välden.

söndag 9 maj 2010

Hjärtat

värker lite av stolthet när man får höra från den äldsta av de små att hon inte vill åka hem till mamma och att hon inte vill vänta utan flytta hem hit nu.

Dom trivs som fisken i vattnet just nu. Dom har hittat ett helt gäng med kompisar nu och har ängat nästan hela eftermiddagen åt att bygga koja inne på gården på andra sidan vägen. Så roligt att dom inte knappt hade tid att komma in och äta tårta.

Jag och sambon har njutit lika mycket eftersom vi fick se två glada tjejer och att dom inte gnällt nån gång över att dom inte haft nåt att göra.

Det va trevligt att ha sambons mormor och morfar här en sväng och få visa upp hur fint vi har fått det. Och tror att dom tycker det är jätte kul att se att de tre små trivs och att sambon verkar vara lycklig. Sambons mormor är nog en av dom snällaste människor som går i ett par skor. Hon skulle sälja skinnet på ryggen om hon visste att det skulle hjälpa någon ur en knipa.
Men dom är så söta för dom har alltid nåt extra med sig till familjen denna gång var det en påse äpplen, ett paket kaffe, två dricker, en påse godis samt två gurkor ha ha ha sambons morfar fnissa lite å säger på sprucken Finlands svenska tj d ar exrra pris i affären.

Å senare på kvällen frågar min dotter jaha vad fick hon i present då å sambon svarar snabbt två gurkor å my baby my baby ser ut som ett levande frågetecken va fick hon gurka? Ja vi fick gurka..varför det? För att det va billigt...ööööööööööööhh jaha å öppnar kylskåpet som för att kolla att det verkligen ligger två gurkor där.

Jag börjar förstå lite vart sambon har fått sin humor ifrån hans far var ju en rolig prick och sambon är väldigt lika han i mycket men börjar misstänka att sambon fått en släng av morfars lite udda humor.

Pärlor

på golvet en söndags morgon är en nära döden upplevelse för barn under 10.

Å att sitta och försöka vakna å ha en 8 åring som tjatar i örat..hjälp mig sminka mig snälla som släpar med sig sin fina nya smik väska in i vårt sov rum å ska bara visa hur fint blå den nya ögon skuggan är och för att visa va fint det nya läppstiftet är och sen tjatar om vilka fina snoddar hon fick och hur hon ska sätta upp håret denna dag ...å som inte hör ett smack av vad man säger när man snällt säger kan jag få vakna lite först?

Det tar lite tid för tant att va lika pigg och glad som ni se´ru.

lördag 8 maj 2010

Vitt

vin ska jag skälpa i mig. Minst två glas ska jag ta! Bara för att det är jag värd efter idag.

Har dammsugit hela lägenheten samt skurat golv. Fick hjälp av sambon åxa sen har vi bakat bullar och sockerkaka. Å muffins å choklad bollar. Haft födelsedags fika X 2 idag.

Å små tjejerna har skaffat sig vänner så ytter dörren har fungerat som sväng dörr mest hela dagen.

Riktigt kul. Dom har saknat kompisar här så det är skoj att dom hittar vänner här som säkert gör att dom kommer att tycka att det inte är lika tråkigt att vara här. Dom är ju vana att ha sina kompisar på gång avstånd så lyckan är gjord nu för dom att dom hitta en i dörren brevid samt en på andra sidan gatan.

Och kommer göra vårat liv lite lättare. För det betyder ju att dom inte kommer hänga oss i hasorna hela dagarna å gnälla att dom inte har nåt att göra.

Men nu ska jag faktiskt se till att sambon fixar så att tjejerna borstar tänderna och kommer o säng och jag ska ta över tvn så hälla upp mig ett glas vin å njuta av att det för första gången sen kl halv 8 är någorlunda tyst här hemma.

8 År

har vi en tös som fyller idag. Vi har nyss varit uppe och sjungit falskt med morgon hesa röster.

Det va en tös som vart väldigt överaskad över att alla i familjen hade köpt och slagit in presenter. (eller nja sanning av modifikation jag har ju köpt men skrivit olika namn för att stärka familje känslan) Å va glad hon blev för ett diadem med lite glittter i och en påse med hårsnoddar pärlplatter med mallar så man kan göra prinsessor Sen det stora paketet från pappa och mig. En ny spark cykel. Å den är rosa med regnbågar och annat kravs på. Lyckan var gjord! Så pappa fick genast montera ihop den...jajamensan nu stundar en födelsedags frukost... scones å te blir nog en succe ska ni se...sen ska det städas lite å bakas tårta å annat tjafs. Idag blir det inte så mycket kalas blir mer i morgon. Då kommer sambons syster och han och hennes mormor och morfar. Det ska bli kul att visa dom vårt nya hem.

Nä ut och fixa i köket lite då...

fredag 7 maj 2010

Skäller

ju ibland ganska så mycket på sambon. Å varför gör jag det?

Jo för att jag älskar han men ibland så tycker jag inte om han. Å så tycker jag att han allt får tåla lite. Å i jämförelse mot vad han är van vid så tror jag nog att han tycker att jag är en fis är rymden.

Jag bodde ju ensam i ca 8 år med ungarna visst hade jag ett å annat förhållande både korta å längre men ingen av dom sågs intressanta nog att vara speciellt seriösa. Den riktiga känslan fanns inte där. Så ansåg inte att det va värt att ge sig in i karusellen med att flytta ihop mm mm.

Så valde att bo själv. Trivdes bra och såg inte att det va direkt svårt eller så. Visst pengar å sånt va ju inte direkt fet om men det gick runt.

Men sen vintern tidiga våren 2006 så börja längtan av att flytt hem till storstaden bli allt för stor. Så pratade med barnen å dom tyckte det va en väldans bra idée mamma kom på så vi gjorde oss iordning och flytt lasset gick.

Vi trivdes bra barnen hitta nya kompisar fort och kom in bra i skolan och sånt. Jag börja på skola och komplitera upp min gamla usk utbildning. Gick tre teminer och jobbade som en tok fast jag hade heltids studier. Festa som en galning varje helg och hade det våldsamt kul. Jag flirta hejvilt och tog mina chanser när jag fick dom.
Jag och vännerna vart mer eller mindre inventarier på stam krogen. Den tiden var guld värd så många skratt och tokigheter som hände då är sånt som vi fortfarande viker oss dubbla åt.

Medans den tiden var så hittade jag facebook å börja leka ganska så kraftigt. Sökte runt och så såg jag en dag att en från gamla ungdoms gänget lagt till frugan. Å jag kollade in han och fan det pirra till i magen han va exakt lika snygg och det värsta var att han va nog snyggare än när det begav sig. Å hur det nu va möjligt så var han singel så börja lägga in lite stötar som blev till lite mail och sen utvecklades till msn konversationer alla vakna timmar. Å inom kort så bestämdes det att vi skulle ta en fika. Men vart inte så...utan det blev att jag möte upp han vid macken mitt i natten å skulle handla cig. Å erbjöd den cyklade mannen skjuts hem. Fast han hade väl drygt 400 meter hem. Å han va inte sen att tacka nej.
Å där utanför på gräset sittandes på en kall jävla trottoarkant satt vi hela natten långt in på morgonen. Å pratade om allt mellan himmel och jord. Ifrån gemensamma bekanta till varför man vart den man blev. Å där satt jag och smög kolla på han hela tiden.

Dagarna efter så gick dator och tele varm med sms å msn. Å långa samtal. Sen kläckte han ur sig att han hade nog gamla kort liggandes så kände att ett besök och den där fikat va på sin plats.

Åkte över och kolla på kort och sånt å bälja kaffe. Prata om dit datt och sånt som man gör. Åkte hem å telesamtal coh sms tog över. Så höll det på nån vecka minns faktiskt inte riktigt.

Men så en kväll så skulle vi kolla på film och jag tog med mig ett gäng filmer och åkte över. Vi båda visste nog i egentligen va vi ville men han hade sina små hemma så vi prata mest å va tysta och smög kolla på varann. Vi låg i varsin del på hörnsoffan men han smög sin hand i min under täcket så inte barnen skulle se.

Å jag lovar det pirra i hela mig...å inte drog jag undan handen fast armen låg i en dum vinkel och somna.
Där låg vi tills vi somna framför tvn.
Å fick förklara lite snyggt till nyfikna barn att oj jag somna visst jag som skulle åkt hem.

Å nästa kväll vart det nytt försök men båda visste ju att vi ville göra annat än att hålla handen. Avskeden i hallen vart korta för att inte visa barnen allt för mycket.

Men så bestämde vi lite snabbt att han skulle hänga med hem till frugan ut och festa. Sagt och gjort hämta upp han samt cykel.

Å där satt vi på balkongen i det fina sommar vädret. Men det var fler människor än stolar så han erbjöd sig gentleman som han var att jag minsann fick sitta i han knä.

Å där ville jag sitta kvar. Men dom andra deltagarna ville vi skulle åka upp på stan och festa vidare på stam krogen. Så det fick bli så.

Där hamna vi på dansgolvet (oj ovanligt) å rocka loss. Nu går historien lite i sär här men jag hävdar att jag snubbla och han försökte fånga mig men han säger att jag drog med honom i fallet å att han inte alls va beredd att fånga mig.

Ja ja hångel uppstod och ni vet vad som händer under inflytande av lite alkohol.
Vi smög oss hem till han i en taxi. Va super tysta sååååå tysta.

Jag kunde inte tro min lycka han va ju så snygg och så läcker. Han tände mig som en fackla. Jag kunde bara säga att fan jag tycker så in ihelvete om denna man så det gör nästan ont. Han verka va lika intresserad han så va fan vi kör väl då må det bära eller brista.
Sen den kvällen/natten rulla bara historien på. Å Känslan att va 14 har fortfarande inte riktigt gått över. Men jag njuter mellan varven när jag orkar över att han bara en dag stog där och kunde ta en sån stor plats i mitt hjärta.

torsdag 6 maj 2010

Dom

senaste dagarna har jag roat mig med att var nostalgisk på you tube och det är hemskt vad gamla minnen hör ihop med låtar.

När jag hör vissa låtar kan jag känna vissa dofter å även minnas vilka kläder jag hade. Visst är det underligt?!

Sen när man sitter där så kommer det nya förslag på låtar och man traskar på minnets väg och den låten va länge sen å den å den fan va bra den va eller men fy varför gillade jag den låten så mycket för.

Sen alla vänner som man umgåtts med i samband med musik. Stått på dansgolv och dansat järnet hoppat studsat och levt rövare.
Eller suttit på för fest och rockat loss eller suttit i bilen å kskat land och rike runt. Finns en låt dock som jag bara inte kan tröttna på hur mycket jag än lyssnar på den fast den igenligen inte har nåt speciellt minne utan för att den bara tilltalar mig lika mycket varje gång.

Ovanligt

bra start på dagen.

Barnen har varit trevliga och lugna lite små gnäll men inget stort. Av lämning av alla små gick som en dans. En snabb sväng i på affären å handla lite förnödenheter.
Tog bakvägen tillbaka sitt stora vägen å där står tant polisen och har nykter kontroll. Å så får jag dra samma historia igen om varför jag inte har nåt körkort. Eller jo jag har ju körkort men inte ett fyskikt för det försvann i samband med att jag tappa handväskan på bussterminalen i Stockholm för så där tre år sen. Men har ju ett fin legitimation där jag ser ut som en skrämd indian men dom godtog min ursäkt igen och vist fan var jag nykter och städad idag med bakom ratten.

Sambon passa på och gnällde på att jag måste ta och göra mig ett nytt körkort han tycker att det börjar bli dax med det.

Sen hem å fixa nytt kaffe platta håret på sonen min. Ut i solen och ett uppdukat frukost bord. Satt och njöt en bra sund och tyckte det va underbart men nu så är ögon locken tunga å jag tänker ta och gå och vila lite bäst att passa på när vi vuxna för en gång skulle kommer att ha huset fritt från ALLA barn samtidigt!

onsdag 5 maj 2010

När

man minst anar det så händer det.

Har haft en bra dag. Sambon visa sig från den bästa sidan å gjorde så som jag ville så han står på plus sidan för tillfället. Det vill säga tills vi kryper ner och ska sova å han börjar snarka innan huvudet landar på kudden.

Men vi har hunnit med att flytta dom hemskt fula barr växterna från baksidan till fram sidan där dom gör mer nytta samt kan få plats att bre ut sig mera.

Och jag tog dom som vi grävde upp igår och stoppa ner i jorden där barrväxterna varit så nu kommer det va trevligare att sitta på baksidan för jag vill inte ha en gran som pillar mig bakom örat när jag sitter och fikar.

Nu på eftermiddagen har vi varit aktiva som fan först så städa jag rent på baksidan medans sambon hjälpte grannen att montera ihop deras nya studsmatta eftersom deras lilla tös vart så avis på våran.
Sen tog jag å sambon med ena tösen till våran å visa hur man ska hoppa på mattan å kan lova att det va tre små som hade skit kul å ska jag va ärlig så hade jag åxå jävligt kul. Men det tar på kroppen. Kan ju bli värsta slimade kroppen av allt slit och lek innan den riktiga värmen är här jag gillart!

Imorgon ska jag börja med att få dit soltaket på baksidan för att inte ha nån form av tak där bak retar mig. Man vill ju kunna sitta där även när solen gassar som mest samt att det gör att det minskar värmen inomhus på sommaren. Kan va skönt med tanke på att vi har sovrums fönstren mot baksidan.

Så hoppas på att vädert håller i sig iallafall några dagar till så vi hinner med lite. Men så skönt att se att den trista trädgården vi hade när vi flytta hit börjar sakta men säkert bli mer och mer trivsam. Visst jag hade helt andra ideer i huvudet ( men vi kommer att komma dit en dag jag lovar) än vad sambon haft och mig spelar det ingen roll just nu så låter han hållas lite bara när jag ser saker som är osymetriska som jag säger i från. Men vet ni något roligt? Jo sambon gör saker symetrisk bara för att han vet att jag inte gillar det annars...vissa saker kan man tydligen lära gamla hundar.

Erkänner

mig skyldig till att bli uber irriterad på sambons tid optimist tänkande på morgonen.

Han är super kass på att planera tid å jag kan inte fatta varför. Det är ju inte som så att det är en nyhet att han har tre små ska upp och göras iordning för skola och dagis och att det är tre små som gör allt för att förvirra sin pappa. Att han aldrig lär sig att tänka ett steg i förväg. Han har ju trots allt haft ca 19 år på sig att lära sig...vissa är tydligen svår lärda.

Ibörjan så trodde jag i min enfald att han skulle klara av att ta hand om allt själv. Å jag kunde lixon såsa med på ett hörn men insåg väldigt snabbat att jag fick nog kliva in och styra upp lite och förbereda en hel del så att han kunde bara köra samma sak varje morgon. Å bara va den tjatiga så jag skulle slippa den rollen.

Jag börjar förberedelserna redan kvällen innan. Jag plockar fram kläder och lägger fram så att den saken blir en sak att bråka minimalt om.

För gör jag inte det så kan proceduren om att få fram kläder som ser någorlunda ut ta upp till 45 minuter. Å med föra en massa bråk och sluta med att hela dagen är kaos. Så enklast är att lägga fram kläderna dagen före.

Sen är det de där med att frukosten ska hamna på bordet. Jag brukar gå ut i köket och börja plocka fram saker så brukar sambon komma lufsande. För anser att jag inte behövs i köket när dom äter utan det är hans jobb. Han som behöver små prata om saker som ska hända i skolan och sånt. Jag FÅR ju inte lägga mig i sånt enligt deras mor.
Sen så av någon underlig anledning som jag forfarande inte kan förstå så verkar det som han helt tappar tiden när dom sitter där och kan mitt i frukosten börja visa kort på mobilen eller visa andra saker som gör att tre små helt plötsligt inte kan äta frukost utan allt står halv ätet kvar för jag på pekar att klockan är mycket å då säger jag till ca 10 min innan vi skulle behöva ha bråttom. För jag vet att dom där tio minuterna behövs för att få små att borstar tänder hår och tjafsa om jackor väskor och annat.

Sen så slår det aldrig fel jag lovar! Går jag ut genom dörren först så tar det ca tio min extra för sambon att hitta telefoner nycklar å annat löst krafs han ska ha med sig. Står jag däremot kvar och låssas som jag håller på med något och kan stöd hjälpa han med att fråga vad letar du efter? För att sen kunna svara det ligger där eller där så han slipper springa runt som en yr höna och leta och för att spara tid.

Jag hatar att stressa men måste jag så planerar jag snabbt i huvudet vad jag ska göra och utför sakerna i 190 knyck. Så gör jag även om det gäller jobb eller hemma. Och jag VET (det som retar mig lite) att sambon är en jävlel på att planera tid på jobbet och att stressa fram så att allt klaffar snyggt. Men hemma neeee det bara inte går in i huvudet att tänker man till och planerar i för väg så slipper man stressa.

Men det kanske är en del av charmen med att leva med honom inte vet jag men det stör mig så in i helvete varje jävla morgon samma visa...han trallar i väg i nåt annat land å drömmer sig bort vart har jag ingen aninig för det är ett land jag sällan besöker.

Vi

börjar dagen med att sega oss fram.

Ja det blir bra...kommer kännas toppen att rusa genom stadens morgon trafik och tro att klockan rör sig lika sakta som trafiken gör!

tisdag 4 maj 2010

Heja

mig rösta på mig i nästa val är ni snälla.

Gjorde nåt utbota dumt för en stund sen skulle vara snäll och hälla upp en kopp kaffe till sambon som var uppe på över våningen och natta barn. Tar hans kopp och min kopp i var hand går smidigt som en katt ut till vardagsrum bordet och ska ställa ner hans kopp. Ser inte att det ligger en svart sladd på den svarta duken så när jag ställer ner koppen välter den och eftersom jag alltid har sån satans tur välter den rakt mot sambons nya lap top. Snabb som blixen är jag och lyfter upp den i den uppslagna skärmen samtidigt som jag ställer ifrån mig min kopp så jag får en ledig hand, rycker ur sladden och vänder den upp och ner så inget ska hinna rinna in samtidigt som jag på nåt vis lyckas stänga ihop datorn. Och med en hand ställer den mot väggen så det kan fortsätta rinna ur om det nu hann rinna nåt kaffe i den.

Tanken va genast om jag snabbt nu undanröjer alla bevis kommer han hinna märka något?

Ja

fan va agro jag kan bli...men så säger ängeln på höger axel till mig att inte kasta skit på den som inte mer behöver.

För den som grävt en grop trillar ju oftast i den själv som jag tidigare sagt. Å kom inte till mig och tro att jag ska tycka synd om dig när du själv står där med skit upp till öronen. Du har ingen annan än dig själv att skylla på där.

Att jag sen kan garva läppen av mig för att du i din vildaste fantasi trodde att JAG skulle stå med mössan i handen så tror du helt fel. Så snäll är jag inte å är väldigt långsint när det gäller vissa saker. Å dessa är ett av dom tillfällena. Det är min börda att bära. Å det gör jag så gärna. Det finns en anledning till varför jag inte tycker om dig.

Har annars haft en små trevlig dag.

Sambon har hållt på ute i trädgården å fick ju va snäll å hjälpa till när jag såg åt vilket håll det va på väg att barka.

JAG GILLAR INTE NÄR SAKER INTE ÄR I LINJE ELLER OJÄMNT ANTAL! Men våran plätt på baksidan börjar ta sig å framsidan kommer nog bli bra när jag fått plantera in lite idéer i sambon skalle så han tror att det är hans idéer. Brukar funka bra...

Åh

vad kan denna nya dag föra med sig?

Ingen aning men känner mig inte direkt intresserad över att ta reda på det heller. Vill bara dra täcket över huvudet å somna om men se den lyxen finns inte denna veckan.

måndag 3 maj 2010

Gräsklipparen

och jag är fortfarande inte vänner. Den står forfarande kvar i förrådet å känns som den och jag kan fortsätta vara totalt främlingar för varann resten av sommaren.

Men har faktiskt dragit upp jordankaret och rätat till den lite så nu är torkvindan bara lite på sniskan.

Sen har sambon städat färdigt bilen. Fast av någon konstig anledning kom han på att min sida har han inte dammsugit. Hmm kanske "glömma" att tvätta hans kallingar ett par veckor.

Själv hann jag med tre maskiner tvätt som fick hänga ute och torka underbart det kommer lukta om dom kläderna sen! Sen ladda jag diskmaskinen en gång å sen plocka ur. För att sen fylla den igen.

Men sen vet jag inte riktigt vad som flög i mig för jag (vi måste jag tydligen säga säger han som hänger över axeln) vek undan alla tvätt och para ihop strumpor så det är faktiskt tomt i tvättsugan. Inga högar alls av tvätt som väntar på att bli instoppade i rätt garderob. Å hör och häpna jag dammsög både uppe och nere det va duktigt gjort eller hur!

Sen va dagen lixon slut och det va dax att hämta hem de tre små för denna vecka.
Tror att det tog faktiskt en hel timme innan jag å K rök ihop. Nästan rekord. Men jag klarar bara inte av att man inte lyssnar. Särskilt inte när jag tydligt och klart säger till lugnt och stilla ett par gånger sen en gång på skarpen och väljer man att inte lyssna då så blir jag arg. Inte ett dugg konstigt. Men sen att det är jävligt tröttsamt att hela tiden vara bestämd och hålla sig till det man sagt är väl inte så där jätte skoj alla gånger men va ska jag göra när någon hela tiden envisas med att testa allas gränser. Jag är inte ett dugg tveksam till mina egna gränser vet att har jag sagt bu så står jag för mitt bu. Värre med sambon som ibland inte tänker hela vägen fram.

Men ja ja nu är dom i säng och tystnaden har lagt sig som bomull i mina öron. så natt i natt sänker er en god nattvisa sov så gott där ute!

Solen

lyser från klar blå himmel. Halleluja vad trevligt. Funderar starkt på att ta fram gräsklipparen...det är ju en handjagare så arm musklerna lär ju få sig en omgång. Men vem vet kan ju hända att den får stå kvar i förrådet.
Tänkte annars att tvätta sängkläder å hänga ute på tork.(måste bara dra upp jordankaret å räta till torkvindan)

På tal om förrådet så har jag börjat planera ut en plan om hur jag ska göra för att få ordning där ute. Jag vet ju att om jag gnäller lite till pappa så blir han intresserad å börjar rota i gömslen ute på landet å vips så kommer det massa med bra ha saker hit. Jag har ju en ideé om att ha vägg fasta hyllor längst hela ena väggen den vi delar med grannen. Å enklast vore ju att göra med konsoller som man sen bara fäster plank på å vips så har man massor med hyllor att ställa grejor på. Men när jag föreslog det för sambon mumla han å la in ett vito men det har jag inte hört ...säger vi.

Han mumla nåt om gör si å så men den ideén verka mer tidskrävande. Å jag vill ha det gjort ganska så snabbt. Så det lutar åt att jag tar tag i det för annars blir väl förrådet inte klart förrens veckan innan sista ungen flyttar hemifrån.

Men verkar mest troligt att sambon idag gör färdigt städningen av bilen å att jag grejar inne eller sitter på en stol i solen å njuter.

Dessa val man måste göra varje dag. Hur ska man göra vad ska man göra hur ska man göra kräver lite fundering i solen känns det som. Så med kaffe koppen i högsta hugg mot baksidan å solen!

söndag 2 maj 2010

Med

denna underbara låt å tre glas vin innan för västen tar jag en trallandes sambo å kryper ner å säger god natt världen!

Stormens

öga befinner jag mig i just nu.

Allt är lugnt å trevligt barnen håller sig i skinnet å sambon är hemma med ont i ryggen efter en snubbel olycka på jobbet igår.

Ska försöka hålla mig vaken men tvivlar starkt på att det går. Gjorde thai curry gryta till söndags middag idag å sambon gjorde äpplepaj till efterrätt å jag drog i mig två glas vin till maten så är pumsig nu. Men känner mig förtjänt av en tidig kväll. Tänkte bara bädda i rena sängkläder om jag nu får bort sambon från sängen det vill säga...

lördag 1 maj 2010

Bidde

ingen cykel hem idag. Styvsonen hade tänkt till å låst fast cykeln med låset i en stolpe så där kommer den nog stå nån vecka innan vi fixat fram grejor att få loss den med. Så gick det med det...

Sen kom det fram att han inte tappat koret för det va kvar hemma men nyklarna var ju borta. Men nåt som fick mig att små le var ju det att han tappat passet han hämtat nytt dagen innan...he he he. Sen berätta han nåt skoj. Att när dottern min hitta han utanför på studsmattan va...oj oj oj nu kommer min mamma bli arg på dig...

Okej...så att hans far var topp tunnor rasande va inte lika viktigt tydligen...hon drog till med det värsta hon kunde tänka sig å det va en arg gudinna. He he he

Annars har dagen varit lugn å tänker låta den fortsätta vara så...ska sitta hela natten å fecebooka å leka med you tube!

Valbrog del 2

Hade kommit hem efter bogseringen. Tänkte försöka vila nån timme men fastnade i datorn. Bestämde mig för att när sambon åker å jobbar åker jag å håller älskarinnan sällskap i hennes bunker.

Gör oss ordning för att åka då ringer sambons underverk till mobil.
Det är han stora son som bestämt sig för att gå på krogen. Jag trodde ju genast att han har ramlat med cykeln å brutit handleden igen (han bröt ju handleden en annan gång när han far på lan å hoppa i nån studs matta eller va det nu va) så jag får sitta på akuten med honom hela natten.

Men se så enkelt va det inte han ville bara berätta att han tappat sitt kort...å sen visst nycklarna å sen hade han tydligen glömt vart han ställt cykeln han låna av min son.

Så hur det blixtra till i sambons ögon för ett par ögonblick. Oj oj tänkte jag...sambon försökte prata med han lite men ni vet ju alla hur det går med ett fyllo. Sambon avslutade samtalet med vi tar hand om detta imorgon när du är nykter!

Sen var det jag som fick lyssna på en arg sambo. Han börja genast räkna på vad kalaset skulle gå på ny cykel...byte av lås...jag försökte lugna han å säga vi kollar det imorgon lugn nu. Dumpa av han på jobbet å drog mot älskarinnan.kasade mig på telefon å berätta för bigT dom senaste händelserna eftersom han skrattar sig fördärvad över allt som tycks hända oss.

Väl framme hoppar jag ur bilen. Å traskar ner till bunkern. Sätter mig å pustar ut. Berättar för henne om min dag om hur synd det är om mig å hon skrattar åt mig! Fattar ni älskarinnan som ska ha all sympati för mig å bara va go är rar hon skrattar.

Vi ägnar nattens timmar åt att prata om viktiga saker som tjej fisar, klantiga barn. Å allt som hör till.

Eftersom det inte finns nån teckning nere i bunkern får jag va i fred några timmar väldigt skönt. Å ventilera sig lite. Andas komma tillbaka lite efter dagens äventyr.

Vid halv 6 gick jag tillbaka till bilen öppnar dörren från sjukhuset å nästan flyger med dörren för det blåser storm. Lyckas hitta balansen igen å tar upp nycklarna ur jack fickan. Med hoppar mobilen. Sambons gamla underverk. Gör en kullerbytta i luften jag nästan fångar den men den studsar till å landar med displyen ner mot en trottoarkant. Böjde mig ner blixtsnabbt för min första tanke va akta vatten pölen, hoppar in i bilen med mobilen i handen. Sätter på värmen på max å tänder inne belysningen. Ser ett litet jack i fronten å min mage knyter ihop sig till en boll. Nej nej nej nej å vad sambon kommer bli arg...får igång telefon å ser att jo men visst displyen är mos ser halva nedre delen men resen är bara ett fint mönster av färger å streck. Åh magen blir helt tom å jag börjar darra lite Någrasvett pärlor letar sig fram i pannan. Suck det är ju bara att bekänna färg när jag hämtar sambon.

Väl där så springer alla runt å stänger av maskiner å chefen (som är sambons sysers ex) inne på kontoret. Går in å gosar med lille hunden som älskar att man kommer å gosar å hälsar på han. Små pratar lite å frågar om sambon berättat om dagen. Jo skrockar han å skrattar å skadeglädjen lyser ur ögonen. Tar fram den trasiga mobilen ur fickan å säger då kanske jag inte ska visa han detta å han börjar fnissa högre å högre.

Tar upp lille hunden i famnen å räknar med att om jag har den som buffert så kanske sambon inte handgripligen försöker trycka ner sin ilska i halsen på mig. Visar upp mobilen lite fint å hans blod åder i pannan växte på noll sekunder till mega åder halleluja arg blå.
Han dråsa ner väggen å skönk ner på golvet å sucka HÖGT!!! Sen frågar han då har du inte fått rapport i från din dotter. Tankarna gick i 190...hon har blivit osams med pojkvänen avdumpad i skogen, kommer inte hem, hanmat i slagsmål, sitter i fylle cellen. Polisen körde hem henne ingen vuxen hemma. Socialjouren om händer tagit henne. Ja ni vet allt sånt flög runt i huvudet.

Men se hon va helt oskyldig. Han hade bara rapporterat om att när hon kom hem så hitta hon stora syvbror full som en kastrull sovades på studs mattan utan cykel utan skor och utan nycklar å hör å häpna utan mobil.
Sambon hade blivit ox tokig å försökt kolla om det gick att ringa hans mobil. Men icke hamna rakt i röstbrevlådan.
Han kasde i väg ett par sms till min dotter för att kolla läget, hon hade fått väckt han å sett till att han kommit in. Snäll som hon är hade hon ju tagit hand om fyllot till styvbror.

Jag kunde lixom inte låta bli att börja fnissa medans sambon börja tala om vad denna dag har kostat oss. Var bara att ta på sig den allvarliga minen å nicka å se allvarlig ut.

Han muttrar å gnäller hela vägen hem. Jag får mig en bränna för att jag ser allt för glad ut men säger att det är ju för att bilen går ju så bra märker du inte det?Svänger in på våran gata å ser att det är upptaget i carporten. Å det står en extra bil där så vi får ställa oss längst ut på uppfarten. Små pratar lite om bilarna med sambon. Och det att extra bilen har en stor dekal på bakrutan där det så vackert står Fjugesta reacing. Båda håller med om att det är väl knappast nåt man vill skylta med. Jag öppnar dörren å är på väg u bilen när sambon öppnar sin dörr å skrapar under kanten i nya fina stenpartiet. Jag bryter ihop åviker mig å låter skrattet bubbla upp. Sambon har mycket lättare för att hålla sig för skratt. Han kliver ur bilen å dörren lyfter sig så det blir fri gång å han kan stänga dörren utan att skrapa den mera. Jag går till carporten å hämtar extra nykeln som vi lagt där för att stora odågan skulle kunna komma in. På plattorna nedanför köks fönstret gör sambon ett fynd...bakluckan till odågans mobil. Hmmmm vi kollar runt å hittar hans mobil liggandes uppå ner utan batteri i gräset. En snabb sökning å jag hittar batteriet. Sambon plockar snabbt ihop den. Å den funkar Halleluja prisa skatte åter bäringen (som ska ge mig 103 kronor tillbaka) han muttar lite å kollar igenom den. Raderar ett sms som han skickat till mobilen om det va någon som nu hittat den.

Går med fasta steg uppför trappen å lämnar mobilen till en sovandes klant. Jag går in i vårat sov rum för att ta fram en av dom gamla mobilerna som jag har liggandes i lådan under där jag har datorn ståendets Ser inte att sambon ställt ifrån sig ett glas vatten.Det välter jag rakt ner i den ut dragna lådan. Å vattnet rinner rakt ner i den lilla tvn som står under där...fan! Helvete åxå...kastar undan den å sliter fram en handduk. Sambon svär högt mellan tänderna. Ja ja det torkar ju om tvn får stå några dygn inga problem. Får fram en mobil å sätter i mitt simkort. Startar upp den å kastar mig i sängen lägger datorn i knät å talar om för älskarinnan på msn det senaste som hänt...hon bara skrattar...

Sambon muttrar å bloggar å ser inte alls det roliga längre. Vi båda kryper ner under täcket å sambon försöker dra täcket över huvudet å är bara allmänt sur...jag retas å sticker in mitt huvud under hans täcke å säger med du...vi har ju det bästa kvar...våran kärlek till varanndra den knäcks ju inte så lätt. Han va inte alls road av det uttaladet. Men jag fick iallafall krypa in under hans täcka å mysa in mig.

Ur datorn strömmar ett en dvd med American dad. Sambons rytmiska andetag hörs i mitt öra...då en 15 min efter jag satt igång telefon så dimper det ner två sms från sambon det första om att jag skulle läsa hans blogg...nåt han hade skickat vid halv 3. Sen ett sms där det bara står...Hoppas stora odågan rymmer innan jag är hemma.

Då börja det bubbla igen. Men höll emot för allt jag va värd. Förstog ju att sambon orkar inte det nu att jag ska bryta ut i asgrav.

På nåt sätt lyckades jag hålla mig å somnade.

Å nu sitter jag här å underhåller er mina vänner!

Vad jag önskar av denna dag? Jo snälla snälla låt oss hitta cykeln och nycklarna bara kortet går ju att spärra så det fixar sig men cykeln vill jag få hem. Så blir väl till att ruska liv i han där uppe å kräva att han följer med å försöker komma ihåg vart han ställde ifrån sig cykeln

Bogsera

kan man ju tydligen roa sig med en valborg på 2000 talet. Å en gammal jänkare som kardan som rasade när dom varit å tankat bilen full. Var bara för mamma å sambon att klä på sig å åka dit och hjälpa till.

Inte nog med att man ska bogsera genom hela stan i 30 km utan man ska ha en dotter som tjatar i örat med kompisen som god hjälp.
Sen att bilen man bogserar är full i snor ungar hjälper ju till föga...

Då är det ju så man kan hålla sig för skratt. Jag ska allaså köra bilen hålla koll på trafiken se till att man inte gör för skarpa svängar samt bromsar för häftigt. Köra så mjukt som möjligt för att hålla linan sträckt Sen då få veta att bilen man bogserar har ett avgasa rör som hänger ca 2 cm från marken så man måste ha koll på groppar å vägbulor.

Å så är det mörkt å det regnar. I min bil sitter dottern med kompis å tjatrar å ska va behjälpliga. Å komma med goda råd. Brevid mig sitter sambon å leker dj å spelar musik på hög volym.

År det så man kan bli tokig eller?! Nej då bara gilla läget lixom för att leva i absurda situationer är tydligen denna familjs melodi.

Varför leva normala svensons det kan ju va tråkigt!