Katt

som två dagar i rad har kl 05 som hoppar upp i sängen...jag vaknar av att hon svansar runt i ansiktet när knuffar bort henne så byter hon taktik. Ger sig på mina händer å biter mig i händerna inte en gång utan typ 5-6 gånger när jag drar in händerna under täcket stoppar hon in tassen å försöker fiska fram händerna.

Nu har jag haft tur båda gångerna för sambon har kommit hem från jobbet just som hon börjat fundera på om hon ska bita mig lite i fötterna eller nån annan kroppsdel som råkar vara utanför täcket. Hon rivstartar för att möta sambon innanför dörren å syrran hennes hänger på för vem vet han kan ju får försig att ge dom nåt när han fixar sig lite frukost. Å jag har tänkt jag ska bara vända på mig så ska jag berätta för sambon om vad katt skrället håller på med men vaknar till av att han snarkar...å senare på dan har ju jag glömt att jag ska berätta hur jag blir torterad på morgon kvisten.

Sen så är vi inne på tredje dagen då den vandrade vålnaden är hemma och lossas vara sjuk. Nog för att han är lite snorig men inte värre än att han kan gå iväg. Han har fortfarande inget internet å kommer inte heller att få. han skiter i att komma ner och äta om det inte är nåt han är sugen på...så fine lev på mackor då får du se hur länge du klarar dig.

Min stora son...han som förvånar mig dagligen med sina uttalanden och briljanta hjärna ska följa med en stund i dag och rensa skit hos farfar. han tänker tankar som jag själv i hans ålder inte ens börjat närma mig. Å så ser man han vandrade vålnaden som inte ens kan prata två meningar med oss.

Min tös hon går till skolan nästan varje dag. Nån enstaka gång har hon varit hemma å jag är faktiskt nöjd. Från att inte vilja alls till att ha närvo som är mer än acceptabel är jätte skönt. Nog för att jag tror att hennes pojkväns hot om att han gör slut med henne om hon inte skärper till sig är en av dom störta orsakerna till att hon går i väg skiter jag i utan är bara nöjd att hon går.

Men jag har ännu inte börjat få dom tre stora till att börja hjälpa till i den mån jag vill och behöver men dom kommer allt att få bita i det sura äpplet och börja hjälpa till snart.
Men än så länge tar jag det lugnt och bearbetar sambon till att sätta lite mera fart här hemma och inte förlita sig på att jag ska göra allt.

Nä dax för lite frukost med stora sonen så man orkar släpa och slita ett par timmar.

Skolkar

idag.

Skulle behöva vara uppe i farfars lägenhet och kasta och rensa men bror skulle dit en sväng i dag så tycker han kan göra det idag så kan jag åka imorgon när jag inte har några tider att passa på dan ialla fall. Ska iväg på kvällen å jobba lite men har vilande natt så behöver inte stödvila innan. Sen det är mycket skönare att göra allt själv. Ingen som frågar en massa å ingen som kan opponera sig om nåt heller.

Igår så smet stora lilltjejen från skolan och tror ni mamman tar henne i handen å går tillbaka med henne till skolan nej då det är ju jobbigt. Om hon istället gjorde det varje gång hon smet från skolan så skulle hon lägga ner det ganska så snart. För då försvinner syftet med att rymma nämligen att slippa skolan å ligga i soffan och kolla på tv hela dagen.

Men när vi skulle hämta lilleman från dagis så skulle mamman prompt möta upp vid parken inte för att prata om dottern utan enbart för att hon såg sin chans att få stå ansikte mot ansikte med sambon. Jag kan bara inte fatta hur trög tänkt människan är...han vill inte ha henne!! Varför gör man så mot sig själv? Går och trånar i år ut å år in efter nån som gjort kristall klart att han inte är intresserad? Å han lär inte bli heller med tanke på vad han har hemma...

Men när jag fått med mig lilleman å slängt ett par ord med dagis personal hämtat väskan å jackan gick vi mot parkeringen. Då står dom kvar 30 meter från dagis. lilleman tittar och ser pappa och mungiporna åkte upp sen ser han att mamma står där. Då åker mungiporna ner igen å så pekar han på sig själv säger med sorgsen röst mamma? När jag svarar ja men du ska med mig och pappa hem idag men gå och ge mamma en kram börja han gå med tunga steg jag gick förbi med rask steg mot bilen man hann se att han gick tveksamt mot mamma å gav henne en halv hjärtad kram. Å hon vart inte direkt som hon vart glad över att se han heller.

Sambon berätta att lilleman gett henne sin kram sen kommit fram till pappa och gett honom en mycket större kram sen när dom skulle gå hade han med lätta steg tippat mot bilen.

Jag tycker det säger en hel del hur barnen ser sin mamma. Att som 4 åring inte vilja gå med lätta steg mot mamma är bevis nog för att dom inte trivs. Så beslutet att kontakta advokat och ge oss in i striden om enskild vårdnad känns helt rätt.

Men har ännu inte riktigt skakat av mig känslan av att varit så nära människan Jag bli fysiskt illamånde. Jag börjar genast se vart bästa flykt vägarna är. Och har sten koll på vem som är vart å vart jag har mobilen. Efter 30 -40 minuter efter mötet börjar hjärt klappningarna gå ner. Men idag är tankarna mer hur i helvete är människan skapat? För hennes sätt går mot alla mina grund tankar. Som mamma tar man ansvar till sista andetaget man sätter sina barn före sina egna behov.

Hårdvaluta

i denna familj...

1.Strumpor

2.Handdukar

3.Godis/snacks

4.Hårborstar

5.internet

6.pålägg


Strumpor hamnar bara i tvättkorgen en å en så få ihop ett matchande par kan ta ett par veckor...handdukar lägger man gärna på rummet å samlar i en hög så det är helt slut när (oftast)jag ska duscha å det finns inte en ren hundduk att hitta i hela huset.Ligger det godis eller snacks av något slag i skåpen förvänta dig inte att det ska ligga kvar någon hittar det å äter upp det på stående fot(gärna gömd bakom en skåpsdörr) sen det där med hårborstar. Det är en sån valuta i huset så jag har min gömd inne i sovrummet för över huvudtaget ha en. För man lägger gärna borstar lite överallt så dom hamnar under soffor eller sängar. Så internet. Behöver jag förklara?
Men pålägg då? Jo jag kan handla med en 2 kg ost eller ett ett storpack skinka i parti och minut och ändå så när jag dom 2 gånger i månade kommer på att jag vill ha en macka iallafall inte får nåt pålägg för allt är slut lika fort som det hamnar i kylen.


En sak måste jag bara berätta.

Katterna. Jo vi skaffade ju två katter två stycken syrror. Jag fattade ju att jag skulle bli den som tog största ansvaret no skit behövde inte vara sherlock holms för den uträkningen direkt.
Men till saken jag matar å jag håller rent i lådan jag gosar och jag håller på för jag gillar ju katter. Så har jag upptäckt att ena kissen är nog som gjord för att få att kunna göra konster bara man har rätt sak i handen visst dom är inte alltid så jävla roliga. Finner det ju mindre kul när dom klättrar i gardinerna eller hittat en kula eller likande å leker med just som man ska sova.

Nu är det bara det att båda katterna har bestämt sig för att jag är den som ska gosa med mest. Det är mig dom hoppar upp i sängen till på nätterna (fast sambon säger att när han kommer hem och jag börjar vända mig i sängen så lägger dom sig hos han men det finns inga bevis för så) eller hoppar upp å vill bli kliade. Roppar jag så kommer dom 8 av tio gånger.
Det är bara en sak jag bara inte kan med...ena kissen Svea hon ska hela tiden så fort hon vill mig nåt upp i ansiktet och trycka in nosen sen dra den över halva ansiktet...å gärna när jag sover. Och den andre katten Em hon är inte lika jobbig hon håller sig gärna på avstånd men börjar man få klappa så är det hon som bestämmer när det ska slutas...å slutar jag före hon tycker det räcker då biter hon gärna mig i fingrarna å buttar på mig börjar jag då gosa tar det 5 sec å hon är nöjd å vill bara gå därifrån? Så varför bråka om 5 sec extra?

Men det roliga är att det bara är mig som gör så här mot...alla dom andra dom får kämpa för att ens få dom att ligga i knät mer än 5 minuter.

Men jag kan ju förstå kissarna lite...har man en gång börjat älska en gudinna är det ju så svårt att sluta :)

Ännu

en helg snart till ända...vet inte men tror jag överlevt. Fick lite paus i går när tjejerna var på två kalas så dom va borta mellan 14-19 va behövligt.

Medans dom va borta så kom den vandrande vålnaden hem...och frågade om vi kunde koppla in hans internet. Å det brann till i huvudet på mig...sambon svarar men varför ? Så du kan skita i skolan och jobbet?

Å jag tog sats medans jag ändå försökte hålla lugnet. Både jag och sambon förklara för han att visst kan få det över helgen men att helgerna har han internet sen vardagar kommer internet dras ur kl 23 klarar han inte av att ta sig till skolan då heller blir han helt utan. Sen att all mat äts nere vid bordet. Kommer han inte ner och äter med oss andra får han gå hungrig. Sen så sa jag åxå till han att jag inte litar på han alls. Sen ifråga satte jag han när han sa att han ska börja gå till skolan och ställde frågan: Hur tor du att vi ska kunna lita på vad du säger du har ju sagt i över ett års tid att du ska gå iväg men så går du en två dagar sen ligger du hemma. Sen så tycker jag det är nog med ditt sätt att utnyttja oss. Då ifrågasätter han vad vi menar...oj oj det behövdes ett par djupa in andningar där innan jag kunde svara.
Jo du bor här gratis du får mat gratis du tror du kan skita i allt vad ansvar heter du hjälper inte till i köket eller nån annanstans sen så förväntar du dig att kläder och sånt ska tvättas. Du är fan så pass stor att du skulle kunna hjälpa till bra mycket mera än vad du gör. Dax att du vaknar till och börjar ta ditt ansvar. Då vart han stående där med sina mackor i handen å knappt svarar på tilltal.

Men jävlar att jag ska efterleva mina hot. Han ska tamefan få se att han ligger risigt till. Han har varit väldigt tyst sen dess.

Medans tjejerna va på kals så fick lilleman baka kakor...å han var så nöjd så sen sick han äta så många han orka...men ändå tryckte han i sig två talltikar med pasta å köttfärssås. Mat glad nej inte alls.
Ibilen på väg hem från hem hämtning av kalsande barn säger båda tjejena...usch jag är ätit för mycket godis det är inte ens gott. Ha ha det som vi sagt i flera år nu börjar tydligen sjunka in. Att det visst är gott med godis i mindre mängder en kväll i veckan...dom ville inte ens äta upp sina bjudpåsar...då är det illa. dom som kan trycka in bara för att det finns.

Men dom va inte så över tända som jag trodde. Dom hade faktiskt lekt av sig på ena kalaset rejält...det första kalaset var ju för deras kompis mammas son så där var det tydligen inte så roligt...men det andra där mamman faktiskt bryr sig hade ju lagt lite tanke bakom så det tyket dom att det va som ett riktigt kalas och jag håller med dom. Att säga att man bjuder till kalsas och sen inte tänkt till nåt är så lamt...men hade ingen som helst förväntan över att hon precis som barnens mamma skulle lägga tå fingrar i kors för att göra nåt extra.

När lilleman åkt i sängen så tog sambon sig en whisky men jag fick ett sos om hämting på stan eftersom buss jävlarna inte kan ha samtrafik. Det är så jävla pissigt.

Men när jag kom hem efter hämtat sonen vid sjukhuset så tog jag mig åxå en whisky, men efter två klunkar kände jag att aj min mage klarar inte stak sprit...så rota runt lite i kylen å hitta artic jordgubb som vi hade till bålet i sommras när vi hade grilfesten. Så gjorde mig en mjölkdrink å den landa fin fint i magen.
Jag å sambon satt och försökte kolla film en stund men boxen bråkar hela tiden det hackar å håller på så man tröttnar efter en stund. Men tog mig med möda igenom filmen på 5:an. Bara det att sitta bervid varann i soffan i mer än 5 minuter utan att nån kommer och ska gnällla eller klämma sig emellan va guld värd och faktiskt så somnade vi tätt intill varann under samma täcke.

Ni

vet han dena dära vandrade vålnaden...han som inte har nåt Internet Han försvann ut igår på förmiddagen sen så kom han hem en sväng hämta nåt på rummet och sen försvann han igen och har fortfarande inte kommit hem...inte sa han ett ljud varken till mig som satt i soffan eller till min dotter som stog i köket och gjorde sig mackor.

Jag blir lite mer förbannad eftersom han väljer att bete sig som en trotsig 3 åring hur jävla moget är det på en skala?!

Jag har tre små och en av deras kompis här som tjatar hål i öronen på mig för jag gjorde misstaget om att låta dom sy igår inte på sy maskin utan för hand eftersom jag hitta ett sy skrin uppe hos farfar. Å ett par gamla påslakarn så är fantain på topp det sys väskor...å väskor å väskor men dom kan inte trä på tråden själva sen det eviga tjatet som håller på titta på den här ååå kolla på den ååå se vad jag gjorde JAMEN JAAAAAAAAAAA jag ser hur mycket uppmärksamhet kan ni söka innan ni får nog!?
Ni äter upp oss med erat eviga sökande på godkännande och beröm. Jag fattar att ni aldrig fått nåt sånt eftersom ni hela tiden måste ha 110% hela fucking tiden!

Men jag måste säga stopp. Ni kan inte äta upp den lilla energi jag lyckas få tillbaka. Sen så trodde jag att det skulle bli ett mindre världskrig när det va dax för sängen i går för hörde hur sambon hade svårt att få läsa sagan utan bli avbruten vart tredje ord och han skulle ju iväg och jobba. Så suckade högt och övergav iden om att få sitta i lugn och ro framför tv:n med nåt gott att tugga på och lite tända ljus för att ge mig själv lite egen tid. Men ¨så läste han färdigt och det va relativt tyst så jag satte mg och fastnade i ett program om hur man levde som bonde på 1800 talet i England Utan ljud dock för det är mycket enklare att höra vad som smusslas med där uppe då...men fick bara säga ifrån tre gånger så världkriget uteblev tack och lov.

Men så var det några små som trodde på fullaste allvar att dom kunde gå upp kl halv 6 imorse...vad är det som gör att när dom är lediga ja då vaknar dom tidigt??? Men när det är vardag ja då ska man jaga dom upp ur sängen? Jag fattar bara inte vad det är!!!
Men jag gick inte med på den grejen gick upp sa nej nu får ni allt försöka somna om och satte på en cd saga. Å hörde hur lilleman allt försökte väcka syrrorna men dom drog täcket över huvudet så han gick bet...jag själv halv slumra till halv 8 då hörde och märkte jag att det va dax å halv 8 är ju trots allt en timmes sov morgon det är ju helt acceptabelt.

Idag har tjejerna två kalas att gå på så spänningen är på topp. Men betyder att vi får lite lugn och ro för öronen bara lillemans tjat å då vet jag ju hur han kommer låta så blir väl inget vila av...

Mycket

skit är det...

Kastat 8 st soppsäckar men dukar gammalt linne och kläder från farfars lägenhet. Ett par plast backar med gamla böcker ett par såna där blåa ikea påsar med gamla kastruller och ett par ica påsar med plast och andra burkar. Börjar få lite ljus i tunneln. Klä kammaren är kvar men byrå ar som stog där inne är tömda nu ska bara resten av sovrummet och köket kvar det tar nog inte så lång tid bara man sätter fart.

Så kommer nog få tränings värk av allt upp och ner på stolar. Och böjande ner i säckar å lådor. Men visst man hittar ett å annat guldkorn.

Här hemma går allt i sin gilla gång sambon har talat lite med tjejena om att som faktiskt måste tänka lite på att jag inte mår bra så dom kan allt va lite snällare mot mig. Så det har dom allt försökt med. Å sambon tar sig tid och låter mig få lite extra tid på kvällarna.

En sak...drog ju ur Internet sladden för han den dära vandrande vålnaden igår sen har den varit ur dragen för han sket totalt i att gå till skolan idag...jag va uppe och fråga han om han inte skulle ta och masa sig iväg vid 9 tiden imorse innan jag drog...han hade inte gått i väg när jag kom hem vid halv tre...så den kommer vara ur daren en lång tid fram över.
Sen va vi uppe och sa till när vi skulle äta vid 17 tiden då sova han. Men det passa att komma ner 1½ timme senare och tro att vi skulle ha mat undan lagt till han men tji fick han. För det hade åkt in i frysen en halv timme innan han kom ner. Har bestämt mig för att det är okej att komma en timme sent men sen är det kört...han har inte kommit ner mer än 2 gånger denna månad i tid...så han vart tydligen sur och drog på sig skorna och vandra i väg och handlade sig en pizza ja ja men så blir det i den hårda världen.

Jag å sambon prata och jag sa då till han men det är ju så här det blir om man skiter i jobb och skola man får gå hungrig. Man har pengar till en del saker men sen så är det stop. Men sen så vet vi ju att han blå ljuger och vägrar att erkänna det så vad ska vi göra när allt vi pratat om och skällt på inte tas på allvar?

Nu står vi inför en makt kamp. Han tror att han kan vänta ut oss medans jag vet att jag inte kommer ge mig. Att skita i skolan är väl okej men att sen ljuga för oss det är där han satte sin sista potatis.

Sambon är ju ledsen och besviken över att vi ska behöva ta till såna här hårda metoder det bär ju även emot i mitt hjärta för jag vill ju att alla ska ha det dom behöver och mår bra av.

Så har vi inte saker som händer så skapar vi tydligen riktiga krig...för dom få orden vi pratat förrut lär ju inte bli mer om man säger så.


Men sen en jävligt rolig grej...små tjejerna har ju tjatat om att få mata katterna men jag har sett till att göra det själv bara för att inte katterna ska få mat 3 gånger per dag å bli skit feta.

Men så en kväll här så fick jag höra att jag va så orättvis som bara mata katterna...sen kom förklaringen...K trodde att jag satt å mata dom med sked som man gör med bebisar..

Då

var Internet sladden ur dragen för han där uppe får väl se hur lång tid det tar innan han kommer ner och börjar undra...


jag tänker inte koppla in den förrens han varit till skolan eller skrivit in sig på arbets förmedlingen.