Väntan på att åka på vännens sons begravning storstädar jag med viss hjälp av sambon. Hade nog blivit tokig om jag bara gått runt här hemma och räknat timmarna innan det va dax för att göra Siv i ordning för att åka iväg.
Måste ju säga att det att det kommer ligga en ung ville som knappt börjat sin vandring på jorden där framme kommer nog vara illa men att det se min vän inte ens hunnit fylla 40 begrava sin äldsta son kommer nog få mitt hjärta att brista vart någonstans är det rättvist? Vad är läxan i livet med det?
Va! Det skulle jag gärna vilja veta ! !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar