på ruta ett med den vandrande vålnaden. Han struntar i att gå till skolan sitter hemma framför datorn kommer inte ner och äter med oss andra. Han säger inte många ord när han är nere och gör sina mackor heller inte äsger ha till när nåt är slut heller utan man kommer upp å finner tomma brödpåsar i brödkorgen å tomma smörpaket i soppåsen.
Å jag försöker ta tag i saken med att prata med sambon och komma fram till en gemensam åtgärd. Men sambon suckar mest och rycker på axlarna. Och så lämnas jag till att ta tag i det hela...men hur kul är det??? Jag tycker att det är dax att dra ur sladden till Internet igen så fort han inte går till skolan men sambon han suckar...men vad gör det för nytta? Jo det fick den vandrande vålnaden att gå iväg mer till skolan ett tag fast så kom loven å han vände helt på dygnet och nu sitter han där och bara hänger framför datorn igen. jag vill skaka liv i han göra ett kontrakt på en månad han ska följa om inte sorry leta eget boende. men sambon tycker det är för hårt. Men vi har ju fan provat allt men inget verkar ju bita. Han trillar ju bara tillbaka i samma ekorrehjul med att sitta uppe på nätterna och inte orka/vilja gå iväg till skolan.
Sliter snart mitt hår i vredesmod över att aldrig nånting händer! Fattar inte varför sambon alltid ska vara så flat med att fullfölja det han säger utan låter det mesta rinna ut i sanden kvar står jag och blir tvungen att vara gestapo. Det fan inte rättvist. Jag vill ju bara att den vandrande vålnaden får tummen ur och växer upp. Jag tror han har det för bekvämt här hemma han behöver vakna upp NU! han fyller 21 å bara sitter av tiden känns det som. GÖR NÅNTING NÅN GÅNG!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar