Ibland

undrar jag hur den som skriver manuset till mitt liv tänker...

Som i går...


Va totalt aptrött hela dagen och på ruttet humör. Kände inte alls för att vara duktig å trevlig mot nån men lyckades på nåt sätt baka lite kärleksmums. Medans sambon bakade bullar...

Hans bak gick ju efter planerna medans mitt bak...ja okej det vart en plåt med kaka men hade ju varit bättre om jag inte när jag skulle gömma undan en låda i frysen att tappa den i golvet å köksgolvet som va ren städat va bara att göra om...

Hade lite fika besök så det gjorde ju att tiden gick lite fortare å barnen hade ju några andras öron att tjata hål på.

Sen så rulla dagen på...skulle hälla av vattnet på potatisen å slant till å lyckades hälla det på benet istället...va så där halv skönt...va snabb å kasta av mig byxorna å hoppa in i duschen å spola kallt vatten på. Sen hade jag aloegel i kylen så kunde smörja in benet på en gång. Så idag svider det lite men skadan vart nog begränsad

Så va det bara att bita ihop å vara duktig att bryta ihop å rulla ihop i foster ställning på duschgolvet å gråta som ett barn va frestande men nej då det har vi inte plast för i familjen..en vuxen som behöver lite uppmärksamhet å ömhet.

Resen av dagen rulla på...mat hamnade i magen inte på golvet...kaffe rörde runt i grytan.

Fram på kvällskvisten så hade vi pratat med dotterns pojkvän om att få lite hjälp att hämta hem den gamla bilen.
Så på med kläder å iväg.

Väl där så är bilen full i snö så av med all snö å runt bilen så gott det går. Men varför ska folk parkera så nära?
Hoppar in i bilen å försöker starta för det vore ju enkelt om man kunde köra hem bilen...men efter tre försök så är batteriet slut. Suck å dubbel suck. Ja ja får väl bogsera hem den i allafall tänkte jag. Men ser ni så enkelt kan det ju inte va...för då avbryts mina tankar av att larmet på bilen börjar tjuta. Å det går inte att stänga av vad jag än försöker med!
Ja ja tänka om å göra om så fram med lina å binda ihop bilarna...bara för att upptäcka nej det går inte den andra bilen står för nära vi kommer skrapa hela sidan på den...så ber dotterns pojkvän att vända bilen...vad gör han då tror ni??? Jo men visst kör fast i en snödriva!!!!!!!

Men suck å stön det var ju bara att se det från den ljusa sidan...jag har ju en spade bilen så vi kan ju gräva loss oss. Å gräva fick vi nästan ända ner till Kina innan vi kom loss...men tror vi roa dom som hade fest ialla fall för dom hade ju världens show. En översnöad bil som larmet går igång på med jämna mellan rum å en stor familje bil fast i en snö driva!

Då är det ju bara att gilla läget! Men hålla sig för skratt när dottern är glö heta förbannad å bara gnäller. Jag som är trött å inte på humör är ju ett recept på katastof. Men vet ni jag bara orkade inte bli arg. Jag bara löt allt rinna av mig.

Så när vi fick loss stora bilen så drog jag igen dörrarna på forden å låste sen åkte jag hem å dumpa av dottern som fick va barnvakt medans jag å sambon samt dotterns pojkvän åkte för att göra ett nytt försök.

Sambon plockade ju fram sina gamla ungdoms kunskaper å lyckades få tyst på larmet men inte blinkadet.
Å med gemensamma krafter å mycket pyssel lyckades vi få ur bilen ur parkerings fickan. Sen åkte jag runt (för vågade ju inte släppa dotterns pojkvän bakom ratten igen) å så prövade vi start kablar...men icke sa nicke våga vägra starta bara satans ford! Efter en snabb koll i instruktionsboken så fick vi fram att pga att batteriet var slut så känner inte datorn i bilen igen nyckel...ja va kul!

Men vände runt på bilen igen å tog fram draglinan...å drog för hem skulle fanskapet!
Å hela vägen hem kom vi drog forden halva vägen sen hoppade den igång. så släppte dotterns pojkvän i forden medans vi åkte bakom. Visst han körde på lite extra å inte så van med fram hjuls drivet men han lyckades ungå att hamna i snödrivorna.
Väl hemma så slakta dottern pojkvän forden på batteriet.

Å jag å sambon dök ner i soffan med varsin kopp kaffe. Sen orkade vi inte mycket mer än att släpa oss uppför trappen under under täcket. Kommer ihåg att jag gosa in mig under sambons täcke å somnade gott i sked.

Så var min dag igår.

Idag har varit bättre men inte helt. Tror att jag ska ta med sambon imorgon efter vi lämnat ungarna på skolan å dagis å krypa ner i sängen å kramas. För jag behöver lite extra tyck synd om mig sympati!