Måste

jag alltid göra saker så komplicerade??

Gammal oro å tvivel som jag faktiskt trodde va långt borta ur huvudet får plötsligt ny ved på brasan.

Jag har ju lagt alla min ägg o en korg. Bränt en hel del broar vägrat titta tillbaka men ändå så har jag en förmåga att se små saker förstora upp dom till max.

Är det nåt fel på mig eftersom jag uppenbarligen måste leta fel på saker som fungerar...är det så att jag inte kan tillåta mig själv att helt enkelt vara lycklig å nöjd med tillvaron så att jag måste se till att hitta fel?

eller är det så jag blivit så beronde av att leva i ett kaos så när allt flyter på måste jag skapa å leta efter nåt att störa lugnet med?