då har man gjort sin 52 timmars arbetsvecka å en med 30 väntar men först två dagars ledigt tjoho vad trevligt.
Jag har känt å klämt lite på mig själv under mina ensamma timmar på jobbet å kommit fram till att jag faktiskt inte längre ser allt i mörkaste nattsvart.
Jag skrattar mer än jag gråter, jag tar ett djupt andetag å samlar nya krafter istället för att göra en djupdykning när motgångarna kommer.
Jag orkar vara social å har faktiskt börjat planera mer å mer saker att göra med andra människor än min närmaste familj.
Sen så har ju jag å sambon äntligen börjat se lite ljus i tunneln å faktiskt har ork över att ägna oss å bara varann som inte betyder sova brevid varandra som döa sillar.
Sen har jag genom omvägar fått reda på att min polisanmälan lett till åtal...för det anklagade får ju inte reda på skadeståndskrav samt bevismatrial förrens det ska gå till åtal! De ni kan ni tänka er att det kan faktiskt bli nåt rejält av detta samt att människan( använder det ordet i brist på annat vettigt å svära kan jag ju inte göra) faktiskt har gett mig mera bevis mot henne själv som sätter henne själv mer på pottkanten än vad hon själv fattar...det är fan synd om människan när man får stå å se på hur hon gräver sin egen grop djupare å djupare. När hon tror att det skulle hjälpa henne själv så är hon så korkad så att hon inte fattar att allt det hon har gjort å sagt mot mig gör hon bara mer å mer troligt genom att i andra fall skylla på det ena å andra. Å dumt nog lämnar skriftliga bevis efter sig.
Ja ja en vacker dag så kanske hennes hjärna åxå kopplas på.
Fan det ser ut som jag kan börja leva som normala människor igen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar