blir jag förvånad över stora liltösen...idag va hon arg riktigt arg och hon själv visste hon inte riktigt själv varför hon va så arg. Jag lät henne va en stund men visade flera gånger var gränsen va. Efter ett par mindre utbrott så satte jag ner foten, hon storma upp på över våningen jag lät henne va i 10 minuter sen gick jag upp och prata med henne och som jag misstänkte va det inget hon va arg på utan bara arg så ett par rejäla kramar och ett långt samtal så gick det över. Men jösses va hon kramades...hon som alltid håller sig på sin kant vill inte gärna kramas med nå förutom god natt kramar...som vill hon gärna inte missa. Och jag kunde gå ner med ett lättare hjärta.
Hoppas bara hon kommer komma ur detta humör och att vi får rätta verktygen innan hon kliver in i tonåren, annars blir det inte kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar