Bråkat

med tonårs dottern så det rök stockar å stenar å en å annan jord hög.

Det börjar med att hon kommer in genom dörren å är på piss humör och sliter huvudet av mellan tösen.
Som hon av 99,99% gör när hon kommer hem. Men den här gången så tröttnade faktiskt sambon rejält och fräste till då börjar hon gasta och skrika å tjafset börjar å jag tände till på alla 5.

Jag är så trött på att alla ska va snälla och rara mot henne men aldrig hon mot nån annan. Förutom när det handlar om att hon vill ha pengar.

Så försökte gräla med henne en stund men så drar hon upp samma skit som vanligt...att jag är världens sämsta mamma å att hennes pappa är så mycket bättre. han som inte ens kunde bjuda in varken henne eller hennes bror på deras lillasysters dop...

Så att jag ensam i alla år satt henne å hennes bror på första plats satt ett tak över huvudet å mat på bordet. Kört dom hit och dit varit på uppvisningar å andra saker. Allt sånt man gör för att dom inte ska sakna något. Men som vanligt så räknas inget av det.

Visst till viss del gör hon ju så för att såra mig. Å sen att jag inte tog hennes parti gjorde inte saken bättre. Så hon börja ju skrika om att hon vägrar att bo här å att hon ska flytta. Gasta tillbaka ett tag men kände bara att hon bara kastar skit å börjar med nåt nytt för att skrika å gråta så hon kan tycka synd om sig själv.

Så när hon skrikit att hon inte vill bo här så där en 10 gånger tröttna jag å sa bra gå härifrån å kom inte tillbaka för jag vill inte se dig mera. Å hon drog på sig jackan å drog. Å jag kan lova er att även om jag inte mena det så kommer jag inte stå och ta emot henne med öppen famn om tre dagar när hon ringer. För hon kommer ringa å vill att jag ska betala hennes present till pojkvännen.

Men denna gång så har jag fått nog. Jag orkar inte mer. Det får vara bra. Trivs hon inte här flytta så får du nog se hur roligt det är.