så det ryker ur öronen är jag idag.
Det visar sig att jag måste sätta mig och gå igenom extra mobilen och skriva upp alla tider och gånger människan ringt. Samt gå igenom alla sms och tidpunkter på det. Sen sätta mig och ringa polis och begära ut utrednings marialet för att kunna anmäla hoten och trakaserier igen. För allt jag lämnat in ang anmälan har skablas bort under utrednings gång så jag den lilla männsinkan måste ta tag och hitta ny kraft att gå igenom allt igen.
Jag tvingas allså till att återuppleva allt skit som hänt och händer igen. Jag som i min enfald trodde att jag äntligen efter rättegången skulle kunna få en lugn tillvaro. Men nej då man skiter i att jag aldrig varit psykisk instabil och inte behöver hjälp med tillvaron. Nej man tar och väger mina ord som är bevisligen frisk i sinnet mot en person som bevisligen är psykiskt sjuk. Hur fan kan man säga att det är rättvisa?!
Var i ligger rättvisan?!
Att jag ska behöva kämpa för att bevisa att en psyk sjuk människa faktiskt har hotat mig till livet både muntligt och skriftligt. När jag gjorde det redan sommaren 2008!? Som jag trodde att bevisningen skulle väga i min fördel att dom skulle användas att styrka mitt ord. Men nej då jag som mår piss av alla trakaserier och ofredande måste sparka underifrån och skrika och kämpa med näbbar och klor för att få rättvisa i detta land?!
Fy fan säger jag bara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar