var det dax för kalas igen här hemma...
idag ska mina syskon och min mamma komma över och säga grattis till 16 åringen. Och till den vandrande vålnaden som fyller 20 imorgon. Så för middagen består av att baka lite sen får väl jag städa efter sambon. I vanlig ordning.
Och så va jag och jobba i natt så fin fint humör jag kommer att vara på i eftermiddag.
Så på det så lägger vi en grinig lilleman som får ALL uppmärksamhet han får av pappa. Jag blir så jävla trött på hans mesande med lilleman. va fan kliv över han när han lägger sig och tjurar sluta följ med och tänd lampan på toa och för den delen stå och titta på när han ska gå på toa. Han kan själv. Sluta ge efter för hans gnäll i tid och otid. Man behöver inte ta upp han i knät och gos prata med han om varför man säger nej.
För vem är det tror ni som får vara den elaka och sätta ner foten rejält och säga nej och se till att sambon inser att lilleman är 4 år inte 1½ och behöver närkontakt med pappa 22 timmar om dygnet. Han kommer aldrig bli självständig om han håller på och ger efter hela tiden.
Det funkar inte att ha en kille på 4 år som kräver mer än dom andra 5 gör tillsammans. Dax att sambon börjar vakan nu tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar