idag mellan våran blivade drottning och en man av folket. Såg lite på tv och vart lite rörd eller ja jag vart jätte rörd, när han torkar en tår när viktoria säger ja i kyrkan. Då höll jag på att brista ut i ful böl. Men höll mig duktiga jag!
Sen satt tanken kvar en stund...va fan det är ju fan synd att jag jag aldrig kommer få ett sånt bröllop. För jag har lovat mig själv att ska jag gifta mig så ska det ske på en av två sätt. Ett JÄTTE kalas i stil med det som sänts på tvn i dag. Eller ett smyg bröllop i ett rådhus med anonyma vittnen men med ett överasknings kalas för vänner och familj. Men nu lever jag med mannen som inte tror på äktenskapet utan mer på kärleken och familjen utan att man behöver bevisa för alla att man hör ihop. Så att jag troligtvis för alltid bara kommer vara sambo eller flickvännen att jag aldrig kommer få säga nej det är min man. Eller ja jag är hans fru.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar