mig för att lägga om stilen lite här på bloggen.
Att varje gång jag gör ett in lägg så måste jag tänka till och ange minst en bra sak som hänt under dagen stort eller smått.
Kan inte hålla på och bara gaffla om allt skit och allt det trista som händer om inte jag ens försöker se ljuset hur kan då andra ge mig nån hjälp?
Så idag: Måste vara att jag tänkte på min Pappa och kände en frid inombords. Visst han är död och borta för alltid men han gav mig mycket medans han fanns med oss. Och han gav mig aldrig anledning till att tvivla på hans kärlek varken till mig eller mina syskon och framför allt inte sin kärlek till Mamma. Så det är dagen positiva sak. Minnet av pappa börjar bli mindre tungt att bära!
torsdag 30 september 2010
Igår
då.
Vi åkte och lämna av barn på skolor och dagis sa hej då för närmaste 5 dagarna.
Körde förbi affären och handla hem köttbullar så det tre stora skulle kunna fixa sig nåt att äta under dagen.
Hem kasta i sig lite mera kaffe och några smörgåsar. Packa matsäck och duscha. Ja inte duschade jag fikat utan mig själv. Med sambon i duschen så fick användning av min ryska accent lite igen. Studsa ut i bilen och lät sambon få köra. Tänkte att han skulle få öva på både landsvägs körning och omkörningar lite. Det gick bara förutom några missbedömningar av bilens motor kapacitet.
5 mil utanför stan så bytte vi för sambon är inte duktig nog att köra i Stockholms trafiken. Läsa skyltar och hålla koll samt kunna byta fil snabbt klarar han inte riktigt än med tanke på att han mer än en gång fått åka runt i rondellerna här hemma för att han inte tagit av vid rätt avfart.
Så in i gyttret gav vi oss och jag hade ju kollat kvällen innan så va ganska så säker på hur jag skulle köra för att hitta enkelt. Jag hade helt rätt. Fast vi slog på GPS:en för att se vilken av alla tvärgator vi skulle in på för att komma rätt. Visst åkte ett extra varv i rondellen vid karla plan för att vi inte va helt överens med den och avfarten. Sen så snurra vi ett extra varv vid gatanför att hitta en parkering men det löste sig snabbt. Då hade vi en hel halv timme på oss att hitta rätt dörr.
Dit hittade vi åxå lätt så fick sitta på den fina inne gården och lapa lite sol.
När vi knackat på så hälsade vi fint på juristen(advokat får man tydligen inte kalla han)Så satte vi oss ner i ett rum och väl där så drog vi fram alla papper. och han vart mäkta förvånad över allt material som vi drog med oss.
Han bläddra och hummade frågade frågor. Vi berätta om hur hon är och vad hon gjort att hon hindrar mig från att hjälpa till med barnen i skolan att jag inte får gå på möten eller stötta dom om det uppstår problem dom dagar sambon jobbat natt och behöver sova.
Vi berättade åxå att hon messar oss när barnen är sjuka istället för att vända sig till sjukvårds upplysningen som man bör om man är osäker.
Juristen förklarde att att han skulle gå enom allt matrial sen skriva en stämmnings ansökan och sen skicka över samt så fick vi uppge 5 st som kan vittna i vår fördel. inkusive mig så jag får inte sitta i rättegångs salen med samobn om vi kommer så lånt som till rättegång. Utan får sitta utanför och hålla tummarna.
När mötet var över så gick vi till bilen och skulle ta oss ut ur atan jag va helt innte på att jag visste vart vi skulle så det va ju bara att ta oss tillbaka samma väg som vi kom.
MEN när vi var på väg så börjar sambon gaffla om att nej vi ska inte här GPS:en säger att vi måste vända och åka tillbka och ta den vägen! Öhh varför då? Vi är ju på väg på rätt väg? Men eftersom jag bara inte orkade tjafsa så vände jag och körde som sambon krävde jag skulle göra. Och det visar sig att jag visst va på rätt väg bara det att gps:en ville vi skulleåka vägen över Eskeltuna hem...han fick för sig att det va närmare att vända och åka genom hela stan sen ut än att fortsätta den vägen jag åkte allså vägen över Enköping. Men svärmor hade ju varit på kryssning med jobbet och dom tog samma väg hem så när hennes buss stannade för att äta 4 mil hemmifrån så plockade vi upp henne för hon ville inte stanna och rasta i en timme hon ville hem.
Sådet va väl nån mening med det hela. Väl hemma så hade dotten min lagat mat å pojkarna och bakat samt diskat efter sig ! Så sambon kunde gå raka vägen till sängen och stöd vila innan natt jobbet.
Jag satt i soffan och försökte reda ut vad som hnt och om vi glömt nåt. Och visst några saker har vi glömt men inget värre än att vi kan ringa och maila in saker.
jag såg fram emot en lugn kväll i soffan men dottern min va rstlös...men jag talade snällt om att nej jag orkar inte kära du. Jag är trött och slut.
Samobn drog till jobbet bara för att ringa 10 minuter efter för att säga oj jag glömde äta så va bara att stecka lite pyttipanna och några ägg och åka ner med.
Sen fick jag äntligen krypa ner i sängen. Och jävlar vad jag har sovit.
Men i dag mår jag skit. Mår illa och är yr. Känner mig skakig och inte allt i form. Ska köra sonen till skolan så han kan hämta sn dator så han kan plugga under helgen det han missat för han varit sjuk. Men sen ska jag lägga mig och vila...och hoppas på att det bar aär kroppen som säger ifrån att jag slarade med maten igår.
Vi åkte och lämna av barn på skolor och dagis sa hej då för närmaste 5 dagarna.
Körde förbi affären och handla hem köttbullar så det tre stora skulle kunna fixa sig nåt att äta under dagen.
Hem kasta i sig lite mera kaffe och några smörgåsar. Packa matsäck och duscha. Ja inte duschade jag fikat utan mig själv. Med sambon i duschen så fick användning av min ryska accent lite igen. Studsa ut i bilen och lät sambon få köra. Tänkte att han skulle få öva på både landsvägs körning och omkörningar lite. Det gick bara förutom några missbedömningar av bilens motor kapacitet.
5 mil utanför stan så bytte vi för sambon är inte duktig nog att köra i Stockholms trafiken. Läsa skyltar och hålla koll samt kunna byta fil snabbt klarar han inte riktigt än med tanke på att han mer än en gång fått åka runt i rondellerna här hemma för att han inte tagit av vid rätt avfart.
Så in i gyttret gav vi oss och jag hade ju kollat kvällen innan så va ganska så säker på hur jag skulle köra för att hitta enkelt. Jag hade helt rätt. Fast vi slog på GPS:en för att se vilken av alla tvärgator vi skulle in på för att komma rätt. Visst åkte ett extra varv i rondellen vid karla plan för att vi inte va helt överens med den och avfarten. Sen så snurra vi ett extra varv vid gatanför att hitta en parkering men det löste sig snabbt. Då hade vi en hel halv timme på oss att hitta rätt dörr.
Dit hittade vi åxå lätt så fick sitta på den fina inne gården och lapa lite sol.
När vi knackat på så hälsade vi fint på juristen(advokat får man tydligen inte kalla han)Så satte vi oss ner i ett rum och väl där så drog vi fram alla papper. och han vart mäkta förvånad över allt material som vi drog med oss.
Han bläddra och hummade frågade frågor. Vi berätta om hur hon är och vad hon gjort att hon hindrar mig från att hjälpa till med barnen i skolan att jag inte får gå på möten eller stötta dom om det uppstår problem dom dagar sambon jobbat natt och behöver sova.
Vi berättade åxå att hon messar oss när barnen är sjuka istället för att vända sig till sjukvårds upplysningen som man bör om man är osäker.
Juristen förklarde att att han skulle gå enom allt matrial sen skriva en stämmnings ansökan och sen skicka över samt så fick vi uppge 5 st som kan vittna i vår fördel. inkusive mig så jag får inte sitta i rättegångs salen med samobn om vi kommer så lånt som till rättegång. Utan får sitta utanför och hålla tummarna.
När mötet var över så gick vi till bilen och skulle ta oss ut ur atan jag va helt innte på att jag visste vart vi skulle så det va ju bara att ta oss tillbaka samma väg som vi kom.
MEN när vi var på väg så börjar sambon gaffla om att nej vi ska inte här GPS:en säger att vi måste vända och åka tillbka och ta den vägen! Öhh varför då? Vi är ju på väg på rätt väg? Men eftersom jag bara inte orkade tjafsa så vände jag och körde som sambon krävde jag skulle göra. Och det visar sig att jag visst va på rätt väg bara det att gps:en ville vi skulleåka vägen över Eskeltuna hem...han fick för sig att det va närmare att vända och åka genom hela stan sen ut än att fortsätta den vägen jag åkte allså vägen över Enköping. Men svärmor hade ju varit på kryssning med jobbet och dom tog samma väg hem så när hennes buss stannade för att äta 4 mil hemmifrån så plockade vi upp henne för hon ville inte stanna och rasta i en timme hon ville hem.
Sådet va väl nån mening med det hela. Väl hemma så hade dotten min lagat mat å pojkarna och bakat samt diskat efter sig ! Så sambon kunde gå raka vägen till sängen och stöd vila innan natt jobbet.
Jag satt i soffan och försökte reda ut vad som hnt och om vi glömt nåt. Och visst några saker har vi glömt men inget värre än att vi kan ringa och maila in saker.
jag såg fram emot en lugn kväll i soffan men dottern min va rstlös...men jag talade snällt om att nej jag orkar inte kära du. Jag är trött och slut.
Samobn drog till jobbet bara för att ringa 10 minuter efter för att säga oj jag glömde äta så va bara att stecka lite pyttipanna och några ägg och åka ner med.
Sen fick jag äntligen krypa ner i sängen. Och jävlar vad jag har sovit.
Men i dag mår jag skit. Mår illa och är yr. Känner mig skakig och inte allt i form. Ska köra sonen till skolan så han kan hämta sn dator så han kan plugga under helgen det han missat för han varit sjuk. Men sen ska jag lägga mig och vila...och hoppas på att det bar aär kroppen som säger ifrån att jag slarade med maten igår.
onsdag 29 september 2010
Stockholm
fram å tillbaka på en dag...jo det är möjligt. Å mötet med juristen gick bra han va förvånad över allt matrial och vart väldigt förtjust i papprena från rättegången. Men bläddrade åxå friskt i barnens alla papper med ett höjt ögon bryn. Han vart förvånad över att få så mycket matrial.
Han gick igenom vad nästa steg är. Så i slutet på nästa vecka vet vi mer om hur det kommer att se ut.
Men idag är jag trött. Mer trött än vanligt Mest av allt körande men åxå av att en del av bördan är avlastad. Den ligger i nån annans kompetenta händer. och vi kan bara heja på och se till att göra vårat bästa.
Resan hem är en historia i sig så berättar den historien i morgon. Det bli inte bra om jag försöker berätta den idag....så lämnar en cliffhänger tills imorgon
Väl mött!
Han gick igenom vad nästa steg är. Så i slutet på nästa vecka vet vi mer om hur det kommer att se ut.
Men idag är jag trött. Mer trött än vanligt Mest av allt körande men åxå av att en del av bördan är avlastad. Den ligger i nån annans kompetenta händer. och vi kan bara heja på och se till att göra vårat bästa.
Resan hem är en historia i sig så berättar den historien i morgon. Det bli inte bra om jag försöker berätta den idag....så lämnar en cliffhänger tills imorgon
Väl mött!
tisdag 28 september 2010
Mini
semester.
Imorgon ska vi upp till huvudstaden och ha möte med advokaten. Vi kommer ta med alla papper ang de tre små vi har alltså en lunta på ca 400 sidor med utrednings matrial. Samt pappren från polis utredingen och rättegången i våras. Så den stackarn lär få stå och kopiera tills kopiatorn lägger sig ner och dör.
Men ska bli lite roligt att åka iväg och ha en dag bara jag å sambon. Vi kan allså få prata ostört i minst 4 timmar. Hua hur fan ska det gå?! Men ska bli skönt att få träffa advokaten och berätta hela historien. Och jag hoppas verkligen att detta kommer göra att allt går vår väg sen.
Men idag ska jag jaga rätt på ungdomsteamet för den vandrade vålnaden vill inte gå iväg till skolan alls. Han har inte ens kommit ner mer än korta stunder för att bre sig sina tre mackor för att sen dra upp och dra igen dörren bakom sig. Jag messa med hans mor igår och hon tyckte verkigen att vi skulle gå på starkt och göra allt för att få han att börja ta tag i sitt liv.Så det känns skönt.
Men först ska jag ta och krypa ner brevid sambon å samla lite kraft. Är så våldsamt trött. Hoppas att detta vänder snart orkar inte må så här vill vara mig själv igen med energi till tusen och ork att göra allt som behövs göras.
Imorgon ska vi upp till huvudstaden och ha möte med advokaten. Vi kommer ta med alla papper ang de tre små vi har alltså en lunta på ca 400 sidor med utrednings matrial. Samt pappren från polis utredingen och rättegången i våras. Så den stackarn lär få stå och kopiera tills kopiatorn lägger sig ner och dör.
Men ska bli lite roligt att åka iväg och ha en dag bara jag å sambon. Vi kan allså få prata ostört i minst 4 timmar. Hua hur fan ska det gå?! Men ska bli skönt att få träffa advokaten och berätta hela historien. Och jag hoppas verkligen att detta kommer göra att allt går vår väg sen.
Men idag ska jag jaga rätt på ungdomsteamet för den vandrade vålnaden vill inte gå iväg till skolan alls. Han har inte ens kommit ner mer än korta stunder för att bre sig sina tre mackor för att sen dra upp och dra igen dörren bakom sig. Jag messa med hans mor igår och hon tyckte verkigen att vi skulle gå på starkt och göra allt för att få han att börja ta tag i sitt liv.Så det känns skönt.
Men först ska jag ta och krypa ner brevid sambon å samla lite kraft. Är så våldsamt trött. Hoppas att detta vänder snart orkar inte må så här vill vara mig själv igen med energi till tusen och ork att göra allt som behövs göras.
söndag 26 september 2010
Hjälp
min lilla son nyss fyllda 17 år vill flytta ända till Göteborg.
Jag vet inte om mitt mamma hjärta klarar av det. Dit är det ju långt. Å mamma är ju beronde av sina speciella son kramar. Men jag måste väl va en god moder och börja forska i detta om skol flytt och inackordering Å vilken djungel av regler det är...men får väl ta mig till ett csn kontor och fråga mig fram. Jag kan ju inte hindra han från att prova sina vingar. Men det tar emot ska ni veta!
Men börjar märka av att båda mina börjar tänka i dom banorna. Dottern hon vill ju att hennes pojkvän ska få reda på om han får fast jobb sen så är dom med i start groparna. Fast dom vill ju stanna i stan. Men han som BEHÖVER flytta hemifrån för att hitta sig själv och vad han ska göra med sitt liv han verkar inte ett dugg intresserad av att göra nåt åt saken. Eller så väljer han att inte prata med oss om saken.
Men fattar ni?! Om en flyttar blir det ett rum tomt vilket skulle betyda att jag å sambon skulle få ett RUM alltså ett riktigt rum med en dörr som skulle kunde gå att stänga! Fattar ni vilken lyx! Men om alla tre stora skulle välja att flytta inom ett halv år...blir det tre tomma rum...vilket skulle betyda att alla skulle få eget rum.
Oj hur skulle det bli? Helt jävla besart när man tänker sig ett hem utan de stora. Å om det skulle gå vår väg ang vårdnaden så skulle det alltså dom tre små få egna rum åxå på kuppen. Å jag å sambon skulle kanske skulle få lite mer privat liv. Hur fan skulle det sluta med vår tur?!
Men i kväll så har jag en liten plan...tänkte att de små ska komma i säng sen tända så där en miljon med ljus i badrummet å sen ta sambon i handen å leda in han i duschen å leka sträng ryska med en väldigt smutsig patient...
Jag vet inte om mitt mamma hjärta klarar av det. Dit är det ju långt. Å mamma är ju beronde av sina speciella son kramar. Men jag måste väl va en god moder och börja forska i detta om skol flytt och inackordering Å vilken djungel av regler det är...men får väl ta mig till ett csn kontor och fråga mig fram. Jag kan ju inte hindra han från att prova sina vingar. Men det tar emot ska ni veta!
Men börjar märka av att båda mina börjar tänka i dom banorna. Dottern hon vill ju att hennes pojkvän ska få reda på om han får fast jobb sen så är dom med i start groparna. Fast dom vill ju stanna i stan. Men han som BEHÖVER flytta hemifrån för att hitta sig själv och vad han ska göra med sitt liv han verkar inte ett dugg intresserad av att göra nåt åt saken. Eller så väljer han att inte prata med oss om saken.
Men fattar ni?! Om en flyttar blir det ett rum tomt vilket skulle betyda att jag å sambon skulle få ett RUM alltså ett riktigt rum med en dörr som skulle kunde gå att stänga! Fattar ni vilken lyx! Men om alla tre stora skulle välja att flytta inom ett halv år...blir det tre tomma rum...vilket skulle betyda att alla skulle få eget rum.
Oj hur skulle det bli? Helt jävla besart när man tänker sig ett hem utan de stora. Å om det skulle gå vår väg ang vårdnaden så skulle det alltså dom tre små få egna rum åxå på kuppen. Å jag å sambon skulle kanske skulle få lite mer privat liv. Hur fan skulle det sluta med vår tur?!
Men i kväll så har jag en liten plan...tänkte att de små ska komma i säng sen tända så där en miljon med ljus i badrummet å sen ta sambon i handen å leda in han i duschen å leka sträng ryska med en väldigt smutsig patient...
Filmkväll
hade ju sambon beställt med mig i går.
När de små kommit i säng å jag varit i väg en snabb sväng med sonen till affären så han kunde få handla sig lite lördags godis så skulle vi enas om vilken film vi skulle se på.
Valet föll på A-team. Tog med oss godis påsen och kröp ner i sängen starta filmen och små prata lite samtidigt som filmen gick...sen så somna jag. Så gick det med den myskvällen med sambon. Men det är väl tanken som räknas eller?
Men just nu är det sambon som driver mig halvt tokig. Han har fått för sig att vi måste byta bil. Jag tror allt handlar om att han börjat övningsköra och upptäckt hur jävla trist bussen är att köra så det kliar i fingrarna på att få byta till sig en bil med mera körglädje i. Att jag fått harva med den där bajs trista bilen i över ett år är en mindre bagatell i sammanhanget tydligen. Innan denna hade vi ju en fåååård som gick som ett skott å va rolig som fan att köra. Dock skulle repationerna gå på mer än vi köpte den för så den fick åka till bil himlen. Det va med sorg i hjärtat jag såg bärgningsbilen komma och hämta den. Men nu när han ska börja köra ja då ska det helt plötsligt va bråttom med att byta upp sig till en roligare bil.
Man ser ju vart prioriteringarna går i denna familj. Men sen så är det ju lite av samma symptom som han alltid har...han har visioner och drömmar men att tänka hela tanken vägen fram är ju en annan femma.
Jag vill inte byta bil förrens vi vet att tvisten om vårdnaden är färdig och att det gått vår väg. För ser ingen mening med att byta till en mindre bil och trycka in dom där tre bråkstakarna i ett litet baksäte. Vi kommer inte ens komma från parkeringen vid skolan förrens första bråket skulle va ett faktum. Å det orkar jag bara inte just nu som läget är.
Visst mår jag bättre inget snack om saken men linjen mellan bra å dåligt är jävligt tunn. Behövs inte mycket för att hoppa över to the bad side om jag säger så.
Men än så länge så balenserar jag bra på den goda sidan.
Försöker ta saker i en lugnare takt,inte bli irriterad över att alla tycks tro att jag är en evighets maskin. Som ska bara orka plocka i och ur disken, tvätten å allt jävla skit som dras fram hela jävla tiden.
Mitt mål för idag är att få ut kartongerna som står i köket till förrådet. Sen hänga upp tvätten så det finns torra kläder till måndag morgon. Stora lilltösen hon och lilleman ska ju va kvar till på onsdag men lilla lilltösen ska ju hem till mamma imorgon. Å hon vart väldigt sur över att få veta att hon inte får gå på fritis eftersom hennes mamma inte har fritis. Så ska be sambon prata med hennes fritis och säga till att tösen inte har fritis i dags läget iallafall för jag tycker inte att mamman ska få extra avlasting. För ser inte meningen med att va snäll.
När de små kommit i säng å jag varit i väg en snabb sväng med sonen till affären så han kunde få handla sig lite lördags godis så skulle vi enas om vilken film vi skulle se på.
Valet föll på A-team. Tog med oss godis påsen och kröp ner i sängen starta filmen och små prata lite samtidigt som filmen gick...sen så somna jag. Så gick det med den myskvällen med sambon. Men det är väl tanken som räknas eller?
Men just nu är det sambon som driver mig halvt tokig. Han har fått för sig att vi måste byta bil. Jag tror allt handlar om att han börjat övningsköra och upptäckt hur jävla trist bussen är att köra så det kliar i fingrarna på att få byta till sig en bil med mera körglädje i. Att jag fått harva med den där bajs trista bilen i över ett år är en mindre bagatell i sammanhanget tydligen. Innan denna hade vi ju en fåååård som gick som ett skott å va rolig som fan att köra. Dock skulle repationerna gå på mer än vi köpte den för så den fick åka till bil himlen. Det va med sorg i hjärtat jag såg bärgningsbilen komma och hämta den. Men nu när han ska börja köra ja då ska det helt plötsligt va bråttom med att byta upp sig till en roligare bil.
Man ser ju vart prioriteringarna går i denna familj. Men sen så är det ju lite av samma symptom som han alltid har...han har visioner och drömmar men att tänka hela tanken vägen fram är ju en annan femma.
Jag vill inte byta bil förrens vi vet att tvisten om vårdnaden är färdig och att det gått vår väg. För ser ingen mening med att byta till en mindre bil och trycka in dom där tre bråkstakarna i ett litet baksäte. Vi kommer inte ens komma från parkeringen vid skolan förrens första bråket skulle va ett faktum. Å det orkar jag bara inte just nu som läget är.
Visst mår jag bättre inget snack om saken men linjen mellan bra å dåligt är jävligt tunn. Behövs inte mycket för att hoppa över to the bad side om jag säger så.
Men än så länge så balenserar jag bra på den goda sidan.
Försöker ta saker i en lugnare takt,inte bli irriterad över att alla tycks tro att jag är en evighets maskin. Som ska bara orka plocka i och ur disken, tvätten å allt jävla skit som dras fram hela jävla tiden.
Mitt mål för idag är att få ut kartongerna som står i köket till förrådet. Sen hänga upp tvätten så det finns torra kläder till måndag morgon. Stora lilltösen hon och lilleman ska ju va kvar till på onsdag men lilla lilltösen ska ju hem till mamma imorgon. Å hon vart väldigt sur över att få veta att hon inte får gå på fritis eftersom hennes mamma inte har fritis. Så ska be sambon prata med hennes fritis och säga till att tösen inte har fritis i dags läget iallafall för jag tycker inte att mamman ska få extra avlasting. För ser inte meningen med att va snäll.
lördag 25 september 2010
Dum
man är ibland.
Var ju hemma hos mamma härom dan och hämta hem en säng till sonen. Då passa hon på att truga på mig två av pappas gamla mobiler. Ett ar likadana fast i olika färg. Å jag tänkte bra då kan små tjejerna få varsin exakt likadan så blir det inget bråk om orättvisa.
Men jävlar va jag ångrar mig. Det är ett ständigt tjat om var finns det hur gör man det varför kan man inte göra så? Ring mig hur många sms har jag fått. Hur mycket pengar har jag kvar...mm mm mm mm HELA tiden. Visst är det nyhetens behag å att det kommer lägga sig om nån dag. Men har gjort klart för dom att har dom bort eller sönder telefonen blir det inga nya senare. Utan dessa ska dom vara rädda om och visa att dom kan handskas med telefonen gör dom inte det så blir det inga nya.
Sen vet ni har vandrade vålnaden. Blev jävligt sur på sambon i går. När vi kröp ner för att sova så va kl närmare 23 å jag frågar om han ska dra ur sladden var på han säger ja men det är ju helg. Jag höll faktiskt käften för orkade inte dra igån ett gräl över saken. Men muttra det gjorde jag.
Tycker bara att sambon gräver en grop Vi måste ju hålla sten hårt på reglerna för att han ska komma in i vardagliga rutiner. Släpper vi internet helt så pajar vi ju bara för oss själv och ger han en chans att sitta uppe hela natten. Å så får vi börja om.
Men tristast igår va min dotter som va på ett sju helvetes humör. Sur och grinig. Så pass att jag fick rya i rejält ett par gånger. För hon va helt omöjlig på att va otrevlig mot de små. Sen rök hon å hennes pojkvän ihop en sväng åxå. Tror att hennes humör mest handla om det. Att hon inte ville att han skulle åka iväg i helgen. Medans jag tycker bara att det är bra att dom gör nåt annat. Dom är ju hela tiden med varann det är ju bara när han är på jobbet fast då sms:ar dom eller ringer hela tiden. Dom ger inte varann chans att sakna varandra nåt.
Så dom behöver lite tid ifrån varandra.
Ikväll har tydligen sambon tänkt att ha mys kväll med mig...sen såg jag på FB att han ska delta i fäbojäntans 32 åriga födelsedag så nja...är inte så väldigt sugen på att äta falukorv och glo på porr film . Även nu om jag tycker att den är extremt rolig för att va en porr film. Men det känns ändå som jag klarar mig. Kan nog övertala honom om att titta på en vanlig film och sen snaska chips å godis. Men sambons tanke om att ligga i sängen å mysa den delen kan jag behålla.
Var ju hemma hos mamma härom dan och hämta hem en säng till sonen. Då passa hon på att truga på mig två av pappas gamla mobiler. Ett ar likadana fast i olika färg. Å jag tänkte bra då kan små tjejerna få varsin exakt likadan så blir det inget bråk om orättvisa.
Men jävlar va jag ångrar mig. Det är ett ständigt tjat om var finns det hur gör man det varför kan man inte göra så? Ring mig hur många sms har jag fått. Hur mycket pengar har jag kvar...mm mm mm mm HELA tiden. Visst är det nyhetens behag å att det kommer lägga sig om nån dag. Men har gjort klart för dom att har dom bort eller sönder telefonen blir det inga nya senare. Utan dessa ska dom vara rädda om och visa att dom kan handskas med telefonen gör dom inte det så blir det inga nya.
Sen vet ni har vandrade vålnaden. Blev jävligt sur på sambon i går. När vi kröp ner för att sova så va kl närmare 23 å jag frågar om han ska dra ur sladden var på han säger ja men det är ju helg. Jag höll faktiskt käften för orkade inte dra igån ett gräl över saken. Men muttra det gjorde jag.
Tycker bara att sambon gräver en grop Vi måste ju hålla sten hårt på reglerna för att han ska komma in i vardagliga rutiner. Släpper vi internet helt så pajar vi ju bara för oss själv och ger han en chans att sitta uppe hela natten. Å så får vi börja om.
Men tristast igår va min dotter som va på ett sju helvetes humör. Sur och grinig. Så pass att jag fick rya i rejält ett par gånger. För hon va helt omöjlig på att va otrevlig mot de små. Sen rök hon å hennes pojkvän ihop en sväng åxå. Tror att hennes humör mest handla om det. Att hon inte ville att han skulle åka iväg i helgen. Medans jag tycker bara att det är bra att dom gör nåt annat. Dom är ju hela tiden med varann det är ju bara när han är på jobbet fast då sms:ar dom eller ringer hela tiden. Dom ger inte varann chans att sakna varandra nåt.
Så dom behöver lite tid ifrån varandra.
Ikväll har tydligen sambon tänkt att ha mys kväll med mig...sen såg jag på FB att han ska delta i fäbojäntans 32 åriga födelsedag så nja...är inte så väldigt sugen på att äta falukorv och glo på porr film . Även nu om jag tycker att den är extremt rolig för att va en porr film. Men det känns ändå som jag klarar mig. Kan nog övertala honom om att titta på en vanlig film och sen snaska chips å godis. Men sambons tanke om att ligga i sängen å mysa den delen kan jag behålla.
fredag 24 september 2010
Oväntat
besök igår på kvälls kvisten.
Det va den vandrande vålnadens mamma och hennes bästa kompis.
Jag tog tillfället i akt och prata med henne om hur han sköter skolan och allt annat. Och vad vi tagit för extrema åtgärder. Hon nicka och höll med.
Hon tyckte att jag gjort rätt i att sluta ställa undan mat och att vi drar sladden till internet tyckte hon va bara bra. Sen när jag sa det att jag och sambon försökt att prata fram å tillbaka i 1½ års tid ang skolan och jobb. Men att han bara rycker på axlarna och tycker att det vi säger är skit. Och drar sig undan och bara stänger av oss. Sen så prata vi åxå om det att han kanske borde ta kontakt med ungdoms teamet. För dom kanske kan hjälpa han att hitta rätt motivation. och så att han kan flytta hemifrån.(vilket jag tror han behöver för att vakna till)
Nu är det ju så att hans mamma och hennes kompis är mina och sambons vänner sen tonårs tiden så det är ju inget direkt konstigt för mig att prata med henne. Det är nog värre för sambon eftersom deras relation slutade ganska så illa.(ja allså mamman inte kompisen hon dycker upp när det är fest å annat)
Men det känns bra att hon är med på vad vi gör så att hon kan hjälpa till och stötta i sin tur. Och att hon vet om att hon kan fråga om hon är osäker om nåt.
Så nu sitter han ju lite risigt till. För nu har han inte bara mig och pappa att bevisa nåt för utan åxå sin mamma. Uj uj uj han kommer inte få det lätt.
Det va den vandrande vålnadens mamma och hennes bästa kompis.
Jag tog tillfället i akt och prata med henne om hur han sköter skolan och allt annat. Och vad vi tagit för extrema åtgärder. Hon nicka och höll med.
Hon tyckte att jag gjort rätt i att sluta ställa undan mat och att vi drar sladden till internet tyckte hon va bara bra. Sen när jag sa det att jag och sambon försökt att prata fram å tillbaka i 1½ års tid ang skolan och jobb. Men att han bara rycker på axlarna och tycker att det vi säger är skit. Och drar sig undan och bara stänger av oss. Sen så prata vi åxå om det att han kanske borde ta kontakt med ungdoms teamet. För dom kanske kan hjälpa han att hitta rätt motivation. och så att han kan flytta hemifrån.(vilket jag tror han behöver för att vakna till)
Nu är det ju så att hans mamma och hennes kompis är mina och sambons vänner sen tonårs tiden så det är ju inget direkt konstigt för mig att prata med henne. Det är nog värre för sambon eftersom deras relation slutade ganska så illa.(ja allså mamman inte kompisen hon dycker upp när det är fest å annat)
Men det känns bra att hon är med på vad vi gör så att hon kan hjälpa till och stötta i sin tur. Och att hon vet om att hon kan fråga om hon är osäker om nåt.
Så nu sitter han ju lite risigt till. För nu har han inte bara mig och pappa att bevisa nåt för utan åxå sin mamma. Uj uj uj han kommer inte få det lätt.
onsdag 22 september 2010
Färdig!
Det är tomt i förrådet och det som är kvar i lägenheten är dammsugaren och lampor å det ska hämtas på fredag. Sen är tömningen av farfars lägenhet klar! Finito packat klart å finch...sååååååå skönt.
Har bara en säng som ska hämtas från mamma sen så känns det som allt farande som en tok fram å tillbaka å bärandes upp å ner på möbler. Fan blir ju smal å tränad på allt sånt där.
Men visst ska det bli skönt att bli färdig med allt från farfar men vad ska jag fylla mina dagar med?! Jag kommer ju bli tokig efter två dagar av att inte ha nåt bestämt å göra...får allt ta och styra upp detta med nåt nytt jobb eller så. För så här kan jag ju inte ha det.
Vi har inte fullt antal barn hemma. Den näst minsta är kvar hos mamma för hon kör med nån smutskastnings kampanj igen av mig...så det är bara att bita ihop. Vet ju att det tar en månad så kryper det i kroppen på lilltösen av att inget händer hos mamma utan bara samma saker som försova sig, varje morgon, kassa kläder, leka med samma kompisar å inga regler...hon brukar tröttna efter nån månad å sen bönar å ber mamman om att få lämna över tösen för hon inte orkar mer. (eller så kommer hon på att hon inte får nån egen tid så hon hittar på något att skylla på)
Vad lilltösen aldrig berättar för mamma är ju att här hemma hänger hon mig i hasorna å vill hänga med på allt jag gör. Och vänder sig oftast till mig först när det är nåt. Så det att hon skulle avsky mig är lite snett...lilltösen väljer bara att berätta det hon vet att mamma VILL höra.
Så denna veckan har varit väldigt lugn. Inga större slagsmål å inga större bråk ang tandborstning eller sov tider.
Inga bråk i bilen förutom att varken lilleman eller mellan tösen gillar att pappa kör varje gång. Det går bra en vända sen så vill dom att jag kör. Känns väl tryggast så. Det är dom spännande att pappa kör men dom tycker nog att det är tryggast när jag kör.
Ikväll hade jag planer på att kasta mig i soffan å popa popcorn och glo på film med sambon. Men kl är närmare halv åtta å jag är ap trött...
Men funderar starkt på att ta fram fot baljan å fila fötterna lite samt ge mig på ur skogen på benen. Å vet ju att efter jag suttit där och bara samlat in lite ny energi så blir jag nog så pass pigg att jag kanske hinner se slutet på filmen. För jag tror att jag har en sambo som har planer på nåt...han har varit extra "på" dom senaste dagarna och mera benägen till att hjälpa till hemma. Vem vet jag kanske kan förhandla mig till både det ena å det andra...vad kan jag tänkas vilja ha...ska sätta mig med fötterna i blöt och fundera ut nåt riktigt bra!
Har bara en säng som ska hämtas från mamma sen så känns det som allt farande som en tok fram å tillbaka å bärandes upp å ner på möbler. Fan blir ju smal å tränad på allt sånt där.
Men visst ska det bli skönt att bli färdig med allt från farfar men vad ska jag fylla mina dagar med?! Jag kommer ju bli tokig efter två dagar av att inte ha nåt bestämt å göra...får allt ta och styra upp detta med nåt nytt jobb eller så. För så här kan jag ju inte ha det.
Vi har inte fullt antal barn hemma. Den näst minsta är kvar hos mamma för hon kör med nån smutskastnings kampanj igen av mig...så det är bara att bita ihop. Vet ju att det tar en månad så kryper det i kroppen på lilltösen av att inget händer hos mamma utan bara samma saker som försova sig, varje morgon, kassa kläder, leka med samma kompisar å inga regler...hon brukar tröttna efter nån månad å sen bönar å ber mamman om att få lämna över tösen för hon inte orkar mer. (eller så kommer hon på att hon inte får nån egen tid så hon hittar på något att skylla på)
Vad lilltösen aldrig berättar för mamma är ju att här hemma hänger hon mig i hasorna å vill hänga med på allt jag gör. Och vänder sig oftast till mig först när det är nåt. Så det att hon skulle avsky mig är lite snett...lilltösen väljer bara att berätta det hon vet att mamma VILL höra.
Så denna veckan har varit väldigt lugn. Inga större slagsmål å inga större bråk ang tandborstning eller sov tider.
Inga bråk i bilen förutom att varken lilleman eller mellan tösen gillar att pappa kör varje gång. Det går bra en vända sen så vill dom att jag kör. Känns väl tryggast så. Det är dom spännande att pappa kör men dom tycker nog att det är tryggast när jag kör.
Ikväll hade jag planer på att kasta mig i soffan å popa popcorn och glo på film med sambon. Men kl är närmare halv åtta å jag är ap trött...
Men funderar starkt på att ta fram fot baljan å fila fötterna lite samt ge mig på ur skogen på benen. Å vet ju att efter jag suttit där och bara samlat in lite ny energi så blir jag nog så pass pigg att jag kanske hinner se slutet på filmen. För jag tror att jag har en sambo som har planer på nåt...han har varit extra "på" dom senaste dagarna och mera benägen till att hjälpa till hemma. Vem vet jag kanske kan förhandla mig till både det ena å det andra...vad kan jag tänkas vilja ha...ska sätta mig med fötterna i blöt och fundera ut nåt riktigt bra!
tisdag 21 september 2010
Andra
begravningen på kort tid men denna för farfar gick ju bättre.
Den va inte lika lättsam som pappas sen så vart farfar 90 år så det va ju lite väntat.
Men jag kommer säkert vara allergisk mot trumpet en lång tid framöver. Just när han spela kom minnena av pappas begravning starkt men det gick över ganska så fort.
Denna gång hade vi fika i församlinghemmet efteråt å mamma hade beställt STORA smörgåsar. Å jag som inte hunnit med nån frukost åt som en tok...hade bytes handel med min syster hon fick både min och sambon lax å jag fick allt kallskuret av syrran...å sen kaffe på det och en super god hallon tårta med ett lager maräng i så jag tryckte i mig tre bitar...mådde lite illa när jag körde hem.
Sen gick jag å dog i ett par timmar för även om jag jobbat en vilade natt så sov jag som en kratta å är fortfarande trött. Men tänkte hålla mig vaken till 22 iallafall å imorgon har vi barnledigt på dan så tänkte åka och rensa det sista i förrådet. Sen är jag färdig med att hålla på med andras skit å tänkte ta tag i allt som blivit liggande här hemma men inte inne utan grejor som står i carporten. Innan snön döljer allt å kommer fram i tö.
Den va inte lika lättsam som pappas sen så vart farfar 90 år så det va ju lite väntat.
Men jag kommer säkert vara allergisk mot trumpet en lång tid framöver. Just när han spela kom minnena av pappas begravning starkt men det gick över ganska så fort.
Denna gång hade vi fika i församlinghemmet efteråt å mamma hade beställt STORA smörgåsar. Å jag som inte hunnit med nån frukost åt som en tok...hade bytes handel med min syster hon fick både min och sambon lax å jag fick allt kallskuret av syrran...å sen kaffe på det och en super god hallon tårta med ett lager maräng i så jag tryckte i mig tre bitar...mådde lite illa när jag körde hem.
Sen gick jag å dog i ett par timmar för även om jag jobbat en vilade natt så sov jag som en kratta å är fortfarande trött. Men tänkte hålla mig vaken till 22 iallafall å imorgon har vi barnledigt på dan så tänkte åka och rensa det sista i förrådet. Sen är jag färdig med att hålla på med andras skit å tänkte ta tag i allt som blivit liggande här hemma men inte inne utan grejor som står i carporten. Innan snön döljer allt å kommer fram i tö.
måndag 20 september 2010
Dagen
efter ett riksdagsval...å man får veta att över 5% av Sveriges befolkning röstat på ett parti med nazistiska åsikter så dom blivit våg mästare. Men jag kan för mitt liv inte förstå hur i hela friden dom tänkte när dom la sin röst? Jag hoppas innerligen på att det är första gångs väljare som inte förståt fullt ut vad deras röst är värd.
hade tänkt att åka och rensa förrådet hos farfar men magen min säger nej nej stanna hemma så får va hemma och små pula med tvätt och annat som aldrig tycks ta slut.
Over and out!
hade tänkt att åka och rensa förrådet hos farfar men magen min säger nej nej stanna hemma så får va hemma och små pula med tvätt och annat som aldrig tycks ta slut.
Over and out!
söndag 19 september 2010
Nästan
färdig med om möbleringen bara lite finslip kvar.
Inte så att jag är hel nöjd för fick ge med mig lite till sambon. Men 99% av allt är min ide från början så räknar mig som diktator.
Har gjort min demokratiska rätt och vart i väg och röstat. På FI...
Men men söndags middag i magen går jag med paltkoma in i sängen å vilar ögonlocken en stund...
Inte så att jag är hel nöjd för fick ge med mig lite till sambon. Men 99% av allt är min ide från början så räknar mig som diktator.
Har gjort min demokratiska rätt och vart i väg och röstat. På FI...
Men men söndags middag i magen går jag med paltkoma in i sängen å vilar ögonlocken en stund...
Klättrar
på väggarna här hemma.
Jag har kommit på en jätte bra ide om hur jag ska utnyttja möbler och annat som kommit från farfar...och kommit fram till att jag behöver möblera om lite. Två bokhyllor här nere ska upp två byråer ska ner fåtöljen ska upp...Och under trappen står det en byrå som inte kan nyttjas fullt ut pga att den står så dum till. Så den vill jag nog ha in i vårt sovrum.
Men sambon han har ju jobbat i natt så han sover...men jag vill börja NU! Men får väl vänta lite kan ju börja med att bära in saker från bilen som ska in och ställa in garderobs möbeln i badrummet här nere. och då blir det den trådbacks hylla över här nere över till badrummet där uppe! Så det blir lite som havet stormar...jag kan nog börja med att bära ner båda byråerna för dom är ingen match att bära själva. Och grejerna i badrummen kan jag göra själv. Å fåtöljen den kan jag åxå fixa själv.
Men ja just det...den stora byrån då...hmmm den måste ju åxå ner...hmmm om man skulle ta och ställa den under trappen istället...den är ju inte lika stor så den kan man använda till fullo iallafall fast den står dumt till...ja jo fan va smart jag är så får det bli...bäst att sätta lite fart med andra ord...och för jag allt för mycket liv kanske sambon vaknar å känner sig tvingad att hjälpa till. Men herre gud va smart jag är bäst att skrida till verket fort som fan!
Jag har kommit på en jätte bra ide om hur jag ska utnyttja möbler och annat som kommit från farfar...och kommit fram till att jag behöver möblera om lite. Två bokhyllor här nere ska upp två byråer ska ner fåtöljen ska upp...Och under trappen står det en byrå som inte kan nyttjas fullt ut pga att den står så dum till. Så den vill jag nog ha in i vårt sovrum.
Men sambon han har ju jobbat i natt så han sover...men jag vill börja NU! Men får väl vänta lite kan ju börja med att bära in saker från bilen som ska in och ställa in garderobs möbeln i badrummet här nere. och då blir det den trådbacks hylla över här nere över till badrummet där uppe! Så det blir lite som havet stormar...jag kan nog börja med att bära ner båda byråerna för dom är ingen match att bära själva. Och grejerna i badrummen kan jag göra själv. Å fåtöljen den kan jag åxå fixa själv.
Men ja just det...den stora byrån då...hmmm den måste ju åxå ner...hmmm om man skulle ta och ställa den under trappen istället...den är ju inte lika stor så den kan man använda till fullo iallafall fast den står dumt till...ja jo fan va smart jag är så får det bli...bäst att sätta lite fart med andra ord...och för jag allt för mycket liv kanske sambon vaknar å känner sig tvingad att hjälpa till. Men herre gud va smart jag är bäst att skrida till verket fort som fan!
lördag 18 september 2010
Regn
utanför mitt fönster..och igår gjorde jag nåt jag verkligen behövt göra länge...jag tände en helvetes massa ljus sänkte ljudet på tv:n tog fram en bok bakade mig en jordgubbspaj. Sen så låg jag i soffan och njöt av ljudet av regnet åt paj från en skål på magen å läste bok. Tills fram till 24 tiden då jag va trött och kröp in i sängen och fortsatte mitt läsande. I tio minuter sen somnade jag som en kubbad säl. Och jag känner i dag att det var välbehövligt att ha en kväll bara för mig själv. För INGEN mer än jag va hemma...bara det är ju ett under!
Vaknade av att katterna hade nån form av riva loss hela huset tävling så fick gå upp. Då va efter kl 06 och sambon hade inte kommit hem från jobbet så messa och frågade vart han hade hittat vilse. Men det hade han inte utan bara blivit försenad på jobbet så lovade att komma och hämta hem när han kunde gå hem. Strax före 8 var det dax så satte på en kanna kaffe och åkte ner. Han fick köra hem men tvingade han att köra via affären hem...å han va inte lika duktig som sist...han missa att lägga i växeln vid röljusen och körde på höga växlar i låg fart. Men som sagt bara han får ut och öva så kommer nog han in i rutinerna Men jag blir lika full i skratt varje gång han kör för han växlar som han kör en lastbil. Men idag satte han sig lite längre bak än sist. Så snart kanske han är mottaglig för mina råd.
Men idag måste jag åka till farfars lägenhet och hämta hem mina sista saker...hoppas bara bror ställde tillbaka pirran för jag har ingen som helst lust att gå extra vändor.
Sen så funderar jag på om jag skulle trycka på sambons dåliga samvetes knapp och få han och borra upp skåpet i köket och klä hängaren som legat i lådan sen vi flytta in. Sen vill jag flytta om lite på några saker för att få plats med andra saker. Så kanske dax för mig att komma ur min älskade morgonrock och in i lite kläder och sätta fart. Eller så tvingar jag in mig på en kaffe hos nån...hmmmmmm det lät mera trevligt...eller så gör jag både och DET vore ju våldsamt smart. Så gör jag!
Vaknade av att katterna hade nån form av riva loss hela huset tävling så fick gå upp. Då va efter kl 06 och sambon hade inte kommit hem från jobbet så messa och frågade vart han hade hittat vilse. Men det hade han inte utan bara blivit försenad på jobbet så lovade att komma och hämta hem när han kunde gå hem. Strax före 8 var det dax så satte på en kanna kaffe och åkte ner. Han fick köra hem men tvingade han att köra via affären hem...å han va inte lika duktig som sist...han missa att lägga i växeln vid röljusen och körde på höga växlar i låg fart. Men som sagt bara han får ut och öva så kommer nog han in i rutinerna Men jag blir lika full i skratt varje gång han kör för han växlar som han kör en lastbil. Men idag satte han sig lite längre bak än sist. Så snart kanske han är mottaglig för mina råd.
Men idag måste jag åka till farfars lägenhet och hämta hem mina sista saker...hoppas bara bror ställde tillbaka pirran för jag har ingen som helst lust att gå extra vändor.
Sen så funderar jag på om jag skulle trycka på sambons dåliga samvetes knapp och få han och borra upp skåpet i köket och klä hängaren som legat i lådan sen vi flytta in. Sen vill jag flytta om lite på några saker för att få plats med andra saker. Så kanske dax för mig att komma ur min älskade morgonrock och in i lite kläder och sätta fart. Eller så tvingar jag in mig på en kaffe hos nån...hmmmmmm det lät mera trevligt...eller så gör jag både och DET vore ju våldsamt smart. Så gör jag!
fredag 17 september 2010
Diskuterar
väldigt sällan politik här hemma varför då kan man ju undra.
Jo för att om jag ska diskutera så vill jag diskutera saken. Jag går inte in för att ända den andres åsikt utan för att lära mig eller lära den andra något.
Jag har väldigt starka åsikter om mycket men väljer att inte prata om dom just för att jag är inte intresserad av att få min åsikter ner körda i halsen på mig. Jag tycker alla har rätt till en åsikt men inte att jag alltid förstår den andres åsikt. Men för det så behöver jag inte tvinga den andre att ändra eller byta åsikt. Men kan jag gå ifrån och fått den andre att börja tänka på varför man tycker och att jag kanske har rätt eller iallafall en mer sund sätt att se på saker då anser jag att jag vunnit.
Men här hemma börjar det diskuteras politik så håller jag helt enkelt käften för det är det enklaste i långa loppet.
Nu råkar det vara så att jag uttryckte mig på FB att jag inte diskuterar politik hemma. Och fick då kommentaren om att jag va en fegis..och visst till viss del är jag kanske det. Men då hoppa sambon på och börja säga att det är för att inget han gör duger...och jag svarar då med att det gör det visste men ser ingen mening med att diskutera nåt om man inte respekterar den andre under diskutionens gång.
Ja då blir han skit sur och går in i sovrummet och pratar knappt med mig...
Jo för att om jag ska diskutera så vill jag diskutera saken. Jag går inte in för att ända den andres åsikt utan för att lära mig eller lära den andra något.
Jag har väldigt starka åsikter om mycket men väljer att inte prata om dom just för att jag är inte intresserad av att få min åsikter ner körda i halsen på mig. Jag tycker alla har rätt till en åsikt men inte att jag alltid förstår den andres åsikt. Men för det så behöver jag inte tvinga den andre att ändra eller byta åsikt. Men kan jag gå ifrån och fått den andre att börja tänka på varför man tycker och att jag kanske har rätt eller iallafall en mer sund sätt att se på saker då anser jag att jag vunnit.
Men här hemma börjar det diskuteras politik så håller jag helt enkelt käften för det är det enklaste i långa loppet.
Nu råkar det vara så att jag uttryckte mig på FB att jag inte diskuterar politik hemma. Och fick då kommentaren om att jag va en fegis..och visst till viss del är jag kanske det. Men då hoppa sambon på och börja säga att det är för att inget han gör duger...och jag svarar då med att det gör det visste men ser ingen mening med att diskutera nåt om man inte respekterar den andre under diskutionens gång.
Ja då blir han skit sur och går in i sovrummet och pratar knappt med mig...
Nästan
helt färdiga i farfars lägenhet. Alla stora grejor körde jag och bror onsdags. Det som är kvar nu är bara några små saker som ska hit och några som ska till bror.
när vi var färdig vid halv sju drog jag hem kasta mig i duschen å sen på med uniformen å drog och jobba. Som tur va visste jag att jag hade en vilande natt och för första gången på länge så somna jag nog efter 30 min när jag bäddat min säng och krypit ner. Men vaknade nog bara två gånger och kollade läget så va inte helt dö när väckar klockan ringde. Men när jag väl kom hem så somnade jag iallafall om å sov till 13.
Då ringde mamma och skulle prata. Sen hämta sambon in posten och då hade paprena kommit på att jag är godkänd som sambon övningskörnings handledare Så när vi fått i oss lite kaffe drog vi ut. Min dotter hade långtråkigt så hon ville promt följa med. Ja ja gör det då...
Jag körde ut till mässan å vi byte plats. Sambon körde runt i cirklar han backade han parkerade och han fick växla upp och ner. Så efter en halv timme bestämde vi att jag kör till dotterns pojkväns jobb vi hämtar ett tank lock (eftersom sambon och vålnaden åkte ifrån det när dom tanka för nån månad sen) Väl där hittade jag en parkerings ficka sen så körde sambon igen. Han fick öva på att sakta in och svänga av till höger och vänster. När vi traglat där i en 30 minuter så körde vi bakvägen till min syster så då fick han köra på 70 väg och på grusväg. Stannade bara ett par minuter hos syrran för hon och bror skulle iväg och hämta hyllor hon köpt på blocket.
Sambon fick köra bakvägen till maxi där vi stanna och handlade hem saker så vi kunde baka egen pizza.
Men när vi handlat klart kände jag att nej han är inte mogen för att köra motorväg eller genom stan så jag körde hem. Sambon får godkänt han behöver allt fin pusta på upp och ner växlingar och på stopp vid korsningar. Han gör som alla nybörjare. Han bromsar in sen kommer han på att han ska växla åxå gärna mitt i svängen. Å han har inte rutinen inne än för det. Men han är duktig det är han så att han kommer få ett körkort ganska så snabb är jag helt övertygad om han ska bara finslipa på lite saker först men nästa vecka ska ju han öva hela veckan fram å tillbaka när vi ska lämna barn så han lär få in rutinerna bra. Inget snack om saken. Å jag kommer att slippa köra överallt på alla. För att den vandrande vålnaden fick körkort har inte gjort något som helst inverkan förutom att han kört sambon till jobbet men då när han själv åxå skulle jobba. Men han har inte erbjudit sig att köra till affären eller nåt sånt. Så det är fortfarande jag som får göra allt sånt.
Jo just det när vi stanna och tanka medans sambon gick ur för att tanka såg jag att han inte stängt av tändingen helt så drog tillbaka nyckel i det läget den ska va...när han hoppar in igen så säger jag till han att han ska nollställa trip mätaren(jag litar aldrig på tankmätare) så han ska trycka på knappen och gnäller över att det inte syns nåt och jag säger ja du får ju starta bilen samt ändra läget för belysningen på instrument brädan. Var på han tycker igång radion istället var på jag och dottern viker oss av garv och jag frustar fram vad gör du?? Vad har det med tripp mätaren att göra om man får lov att fråga? Då kommer det en långt utlägg om varför och vad han tänkte istället bara för att säga vet inte...efter en timme säger han jo jag skulle ju kolla om nyckeln va i rätt läge så att den inte fastnat i fel så att inte blinkers eller nåt fungerar det hör ju ihop med radion...jo tjena vi säger så vi gör det så länge...erkänna att man har fel sitter långt inne ibland.
Men kommer iallafall sakna det dära med att alltid åka tillsammans överallt. (eller ja jag har ju åkt lite här och där ensam men inte sambon)Men så länge han inte har sitt eget kort så måste vi ju åka överallt tillsammans. Å när han väl fått sitt körkort tror jag att vårdnaden för dom tre små gått över till oss och dom dagliga körningarna fram och tillbaka över stan är ett minne blott.
Men onsdags när jag jobba glömde sambon att dra ur Internet för den vandrande vålnaden när han gick till jobbet så igår när jag kom hem satt sladden fortfarande i så jag drog ur den för han sov som en sten och min dotter berättade att han suttit uppe halva natten och spelat. Så han fick leva utan men tror han laddat hem nåt spel för han satt och spela hela eftermiddagen/kvällen. Men idag gick han upp och traska iväg dock tror jag inte att han gick till skolan. För min dotter kom nerfarande och hade försovit sig så körde henne till skolan och då gick han en väldigt konstig väg till skolan måste jag nog säga. Frågan är ju vad fan han gör hela dagarna om han inte nu går till skolan när han säger att han gör det?!
Jag vet ju att man själv hängde med kompisar och annat löst folk när man inte gick till skolan men han har ju inte direkt några kompisar. Å den som han umgås med mest tror jag har fått flyttat hem till sin pappa ett par mil bort å han kommer nog inte till stan bara för att slå ihjäl lite tid.
Men tycker allt att det är lite slött av sambon att inte dra ur sladden innan han gick till jobbet. Så nu är det ju en sak till jag måste hålla på att kolla att sladden blir urdragen varje dag han inte går iväg. Och idag tror jag mest han gick iväg för att få ha internet över helgen...men jag kommer dra ur sladden kl 24 i kväll och på lördag på söndag får det bli kl 23.
Hur mår jag då? Om ni nu undrar menar jag.
Jo jag börjar känna att jag flyter lite igen jag behöver inte trampa som fan för att hålla näsan över vattenytan. Jag har mina stunder visst har jag det. Då allt känns nattsvart och jag bara vill lägga mig ner och grina tills det inte finns några tårar kvar. Men dom blir allt mer sällsynta. Jag får ju mer tid av sambon och han har ju sett till att hjälpa till mera men inte i den mån jag vill men jag behöver inte göra allt. Fast blundar för en hel del det gör jag...som det att plocka ur eller i diskmaskin medans man fixar maten verkar ju va jävligt svårt...och plocka av bordet börjar han faktiskt göra mer och mer...men tror det mer beror på att katterna hoppar upp och har fest annars. Men är fortfarande sårad över att han inte kunde ställa upp när jag som mest behövde det utan lät mig bara dra mig undan. Han hade kunnat göra det mycket bättre om det sen beror på oförståelse eller på nåt annat låter jag vara osagt. Det hade ju bara tagit honom några minuter varje gång att fråga vad jag behövde. Visst till viss del var det mitt eget fel som inte s till vad jag behövde men samtidigt så klarade jag inte det heller. Han själv som vet hur det är att förlora sin pappa borde nog ha tänkt lite mera.
Nu är han igång och letar ringar dock inte den sortens ringar jag är ute efter som nåt slags plåster på såret men känner bara att nej du ska det så ska det va det jag vill ha. Och där med BASTA!
när vi var färdig vid halv sju drog jag hem kasta mig i duschen å sen på med uniformen å drog och jobba. Som tur va visste jag att jag hade en vilande natt och för första gången på länge så somna jag nog efter 30 min när jag bäddat min säng och krypit ner. Men vaknade nog bara två gånger och kollade läget så va inte helt dö när väckar klockan ringde. Men när jag väl kom hem så somnade jag iallafall om å sov till 13.
Då ringde mamma och skulle prata. Sen hämta sambon in posten och då hade paprena kommit på att jag är godkänd som sambon övningskörnings handledare Så när vi fått i oss lite kaffe drog vi ut. Min dotter hade långtråkigt så hon ville promt följa med. Ja ja gör det då...
Jag körde ut till mässan å vi byte plats. Sambon körde runt i cirklar han backade han parkerade och han fick växla upp och ner. Så efter en halv timme bestämde vi att jag kör till dotterns pojkväns jobb vi hämtar ett tank lock (eftersom sambon och vålnaden åkte ifrån det när dom tanka för nån månad sen) Väl där hittade jag en parkerings ficka sen så körde sambon igen. Han fick öva på att sakta in och svänga av till höger och vänster. När vi traglat där i en 30 minuter så körde vi bakvägen till min syster så då fick han köra på 70 väg och på grusväg. Stannade bara ett par minuter hos syrran för hon och bror skulle iväg och hämta hyllor hon köpt på blocket.
Sambon fick köra bakvägen till maxi där vi stanna och handlade hem saker så vi kunde baka egen pizza.
Men när vi handlat klart kände jag att nej han är inte mogen för att köra motorväg eller genom stan så jag körde hem. Sambon får godkänt han behöver allt fin pusta på upp och ner växlingar och på stopp vid korsningar. Han gör som alla nybörjare. Han bromsar in sen kommer han på att han ska växla åxå gärna mitt i svängen. Å han har inte rutinen inne än för det. Men han är duktig det är han så att han kommer få ett körkort ganska så snabb är jag helt övertygad om han ska bara finslipa på lite saker först men nästa vecka ska ju han öva hela veckan fram å tillbaka när vi ska lämna barn så han lär få in rutinerna bra. Inget snack om saken. Å jag kommer att slippa köra överallt på alla. För att den vandrande vålnaden fick körkort har inte gjort något som helst inverkan förutom att han kört sambon till jobbet men då när han själv åxå skulle jobba. Men han har inte erbjudit sig att köra till affären eller nåt sånt. Så det är fortfarande jag som får göra allt sånt.
Jo just det när vi stanna och tanka medans sambon gick ur för att tanka såg jag att han inte stängt av tändingen helt så drog tillbaka nyckel i det läget den ska va...när han hoppar in igen så säger jag till han att han ska nollställa trip mätaren(jag litar aldrig på tankmätare) så han ska trycka på knappen och gnäller över att det inte syns nåt och jag säger ja du får ju starta bilen samt ändra läget för belysningen på instrument brädan. Var på han tycker igång radion istället var på jag och dottern viker oss av garv och jag frustar fram vad gör du?? Vad har det med tripp mätaren att göra om man får lov att fråga? Då kommer det en långt utlägg om varför och vad han tänkte istället bara för att säga vet inte...efter en timme säger han jo jag skulle ju kolla om nyckeln va i rätt läge så att den inte fastnat i fel så att inte blinkers eller nåt fungerar det hör ju ihop med radion...jo tjena vi säger så vi gör det så länge...erkänna att man har fel sitter långt inne ibland.
Men kommer iallafall sakna det dära med att alltid åka tillsammans överallt. (eller ja jag har ju åkt lite här och där ensam men inte sambon)Men så länge han inte har sitt eget kort så måste vi ju åka överallt tillsammans. Å när han väl fått sitt körkort tror jag att vårdnaden för dom tre små gått över till oss och dom dagliga körningarna fram och tillbaka över stan är ett minne blott.
Men onsdags när jag jobba glömde sambon att dra ur Internet för den vandrande vålnaden när han gick till jobbet så igår när jag kom hem satt sladden fortfarande i så jag drog ur den för han sov som en sten och min dotter berättade att han suttit uppe halva natten och spelat. Så han fick leva utan men tror han laddat hem nåt spel för han satt och spela hela eftermiddagen/kvällen. Men idag gick han upp och traska iväg dock tror jag inte att han gick till skolan. För min dotter kom nerfarande och hade försovit sig så körde henne till skolan och då gick han en väldigt konstig väg till skolan måste jag nog säga. Frågan är ju vad fan han gör hela dagarna om han inte nu går till skolan när han säger att han gör det?!
Jag vet ju att man själv hängde med kompisar och annat löst folk när man inte gick till skolan men han har ju inte direkt några kompisar. Å den som han umgås med mest tror jag har fått flyttat hem till sin pappa ett par mil bort å han kommer nog inte till stan bara för att slå ihjäl lite tid.
Men tycker allt att det är lite slött av sambon att inte dra ur sladden innan han gick till jobbet. Så nu är det ju en sak till jag måste hålla på att kolla att sladden blir urdragen varje dag han inte går iväg. Och idag tror jag mest han gick iväg för att få ha internet över helgen...men jag kommer dra ur sladden kl 24 i kväll och på lördag på söndag får det bli kl 23.
Hur mår jag då? Om ni nu undrar menar jag.
Jo jag börjar känna att jag flyter lite igen jag behöver inte trampa som fan för att hålla näsan över vattenytan. Jag har mina stunder visst har jag det. Då allt känns nattsvart och jag bara vill lägga mig ner och grina tills det inte finns några tårar kvar. Men dom blir allt mer sällsynta. Jag får ju mer tid av sambon och han har ju sett till att hjälpa till mera men inte i den mån jag vill men jag behöver inte göra allt. Fast blundar för en hel del det gör jag...som det att plocka ur eller i diskmaskin medans man fixar maten verkar ju va jävligt svårt...och plocka av bordet börjar han faktiskt göra mer och mer...men tror det mer beror på att katterna hoppar upp och har fest annars. Men är fortfarande sårad över att han inte kunde ställa upp när jag som mest behövde det utan lät mig bara dra mig undan. Han hade kunnat göra det mycket bättre om det sen beror på oförståelse eller på nåt annat låter jag vara osagt. Det hade ju bara tagit honom några minuter varje gång att fråga vad jag behövde. Visst till viss del var det mitt eget fel som inte s till vad jag behövde men samtidigt så klarade jag inte det heller. Han själv som vet hur det är att förlora sin pappa borde nog ha tänkt lite mera.
Nu är han igång och letar ringar dock inte den sortens ringar jag är ute efter som nåt slags plåster på såret men känner bara att nej du ska det så ska det va det jag vill ha. Och där med BASTA!
onsdag 15 september 2010
Katt
som två dagar i rad har kl 05 som hoppar upp i sängen...jag vaknar av att hon svansar runt i ansiktet när knuffar bort henne så byter hon taktik. Ger sig på mina händer å biter mig i händerna inte en gång utan typ 5-6 gånger när jag drar in händerna under täcket stoppar hon in tassen å försöker fiska fram händerna.
Nu har jag haft tur båda gångerna för sambon har kommit hem från jobbet just som hon börjat fundera på om hon ska bita mig lite i fötterna eller nån annan kroppsdel som råkar vara utanför täcket. Hon rivstartar för att möta sambon innanför dörren å syrran hennes hänger på för vem vet han kan ju får försig att ge dom nåt när han fixar sig lite frukost. Å jag har tänkt jag ska bara vända på mig så ska jag berätta för sambon om vad katt skrället håller på med men vaknar till av att han snarkar...å senare på dan har ju jag glömt att jag ska berätta hur jag blir torterad på morgon kvisten.
Sen så är vi inne på tredje dagen då den vandrade vålnaden är hemma och lossas vara sjuk. Nog för att han är lite snorig men inte värre än att han kan gå iväg. Han har fortfarande inget internet å kommer inte heller att få. han skiter i att komma ner och äta om det inte är nåt han är sugen på...så fine lev på mackor då får du se hur länge du klarar dig.
Min stora son...han som förvånar mig dagligen med sina uttalanden och briljanta hjärna ska följa med en stund i dag och rensa skit hos farfar. han tänker tankar som jag själv i hans ålder inte ens börjat närma mig. Å så ser man han vandrade vålnaden som inte ens kan prata två meningar med oss.
Min tös hon går till skolan nästan varje dag. Nån enstaka gång har hon varit hemma å jag är faktiskt nöjd. Från att inte vilja alls till att ha närvo som är mer än acceptabel är jätte skönt. Nog för att jag tror att hennes pojkväns hot om att han gör slut med henne om hon inte skärper till sig är en av dom störta orsakerna till att hon går i väg skiter jag i utan är bara nöjd att hon går.
Men jag har ännu inte börjat få dom tre stora till att börja hjälpa till i den mån jag vill och behöver men dom kommer allt att få bita i det sura äpplet och börja hjälpa till snart.
Men än så länge tar jag det lugnt och bearbetar sambon till att sätta lite mera fart här hemma och inte förlita sig på att jag ska göra allt.
Nä dax för lite frukost med stora sonen så man orkar släpa och slita ett par timmar.
Nu har jag haft tur båda gångerna för sambon har kommit hem från jobbet just som hon börjat fundera på om hon ska bita mig lite i fötterna eller nån annan kroppsdel som råkar vara utanför täcket. Hon rivstartar för att möta sambon innanför dörren å syrran hennes hänger på för vem vet han kan ju får försig att ge dom nåt när han fixar sig lite frukost. Å jag har tänkt jag ska bara vända på mig så ska jag berätta för sambon om vad katt skrället håller på med men vaknar till av att han snarkar...å senare på dan har ju jag glömt att jag ska berätta hur jag blir torterad på morgon kvisten.
Sen så är vi inne på tredje dagen då den vandrade vålnaden är hemma och lossas vara sjuk. Nog för att han är lite snorig men inte värre än att han kan gå iväg. Han har fortfarande inget internet å kommer inte heller att få. han skiter i att komma ner och äta om det inte är nåt han är sugen på...så fine lev på mackor då får du se hur länge du klarar dig.
Min stora son...han som förvånar mig dagligen med sina uttalanden och briljanta hjärna ska följa med en stund i dag och rensa skit hos farfar. han tänker tankar som jag själv i hans ålder inte ens börjat närma mig. Å så ser man han vandrade vålnaden som inte ens kan prata två meningar med oss.
Min tös hon går till skolan nästan varje dag. Nån enstaka gång har hon varit hemma å jag är faktiskt nöjd. Från att inte vilja alls till att ha närvo som är mer än acceptabel är jätte skönt. Nog för att jag tror att hennes pojkväns hot om att han gör slut med henne om hon inte skärper till sig är en av dom störta orsakerna till att hon går i väg skiter jag i utan är bara nöjd att hon går.
Men jag har ännu inte börjat få dom tre stora till att börja hjälpa till i den mån jag vill och behöver men dom kommer allt att få bita i det sura äpplet och börja hjälpa till snart.
Men än så länge tar jag det lugnt och bearbetar sambon till att sätta lite mera fart här hemma och inte förlita sig på att jag ska göra allt.
Nä dax för lite frukost med stora sonen så man orkar släpa och slita ett par timmar.
tisdag 14 september 2010
Skolkar
idag.
Skulle behöva vara uppe i farfars lägenhet och kasta och rensa men bror skulle dit en sväng i dag så tycker han kan göra det idag så kan jag åka imorgon när jag inte har några tider att passa på dan ialla fall. Ska iväg på kvällen å jobba lite men har vilande natt så behöver inte stödvila innan. Sen det är mycket skönare att göra allt själv. Ingen som frågar en massa å ingen som kan opponera sig om nåt heller.
Igår så smet stora lilltjejen från skolan och tror ni mamman tar henne i handen å går tillbaka med henne till skolan nej då det är ju jobbigt. Om hon istället gjorde det varje gång hon smet från skolan så skulle hon lägga ner det ganska så snart. För då försvinner syftet med att rymma nämligen att slippa skolan å ligga i soffan och kolla på tv hela dagen.
Men när vi skulle hämta lilleman från dagis så skulle mamman prompt möta upp vid parken inte för att prata om dottern utan enbart för att hon såg sin chans att få stå ansikte mot ansikte med sambon. Jag kan bara inte fatta hur trög tänkt människan är...han vill inte ha henne!! Varför gör man så mot sig själv? Går och trånar i år ut å år in efter nån som gjort kristall klart att han inte är intresserad? Å han lär inte bli heller med tanke på vad han har hemma...
Men när jag fått med mig lilleman å slängt ett par ord med dagis personal hämtat väskan å jackan gick vi mot parkeringen. Då står dom kvar 30 meter från dagis. lilleman tittar och ser pappa och mungiporna åkte upp sen ser han att mamma står där. Då åker mungiporna ner igen å så pekar han på sig själv säger med sorgsen röst mamma? När jag svarar ja men du ska med mig och pappa hem idag men gå och ge mamma en kram börja han gå med tunga steg jag gick förbi med rask steg mot bilen man hann se att han gick tveksamt mot mamma å gav henne en halv hjärtad kram. Å hon vart inte direkt som hon vart glad över att se han heller.
Sambon berätta att lilleman gett henne sin kram sen kommit fram till pappa och gett honom en mycket större kram sen när dom skulle gå hade han med lätta steg tippat mot bilen.
Jag tycker det säger en hel del hur barnen ser sin mamma. Att som 4 åring inte vilja gå med lätta steg mot mamma är bevis nog för att dom inte trivs. Så beslutet att kontakta advokat och ge oss in i striden om enskild vårdnad känns helt rätt.
Men har ännu inte riktigt skakat av mig känslan av att varit så nära människan Jag bli fysiskt illamånde. Jag börjar genast se vart bästa flykt vägarna är. Och har sten koll på vem som är vart å vart jag har mobilen. Efter 30 -40 minuter efter mötet börjar hjärt klappningarna gå ner. Men idag är tankarna mer hur i helvete är människan skapat? För hennes sätt går mot alla mina grund tankar. Som mamma tar man ansvar till sista andetaget man sätter sina barn före sina egna behov.
Skulle behöva vara uppe i farfars lägenhet och kasta och rensa men bror skulle dit en sväng i dag så tycker han kan göra det idag så kan jag åka imorgon när jag inte har några tider att passa på dan ialla fall. Ska iväg på kvällen å jobba lite men har vilande natt så behöver inte stödvila innan. Sen det är mycket skönare att göra allt själv. Ingen som frågar en massa å ingen som kan opponera sig om nåt heller.
Igår så smet stora lilltjejen från skolan och tror ni mamman tar henne i handen å går tillbaka med henne till skolan nej då det är ju jobbigt. Om hon istället gjorde det varje gång hon smet från skolan så skulle hon lägga ner det ganska så snart. För då försvinner syftet med att rymma nämligen att slippa skolan å ligga i soffan och kolla på tv hela dagen.
Men när vi skulle hämta lilleman från dagis så skulle mamman prompt möta upp vid parken inte för att prata om dottern utan enbart för att hon såg sin chans att få stå ansikte mot ansikte med sambon. Jag kan bara inte fatta hur trög tänkt människan är...han vill inte ha henne!! Varför gör man så mot sig själv? Går och trånar i år ut å år in efter nån som gjort kristall klart att han inte är intresserad? Å han lär inte bli heller med tanke på vad han har hemma...
Men när jag fått med mig lilleman å slängt ett par ord med dagis personal hämtat väskan å jackan gick vi mot parkeringen. Då står dom kvar 30 meter från dagis. lilleman tittar och ser pappa och mungiporna åkte upp sen ser han att mamma står där. Då åker mungiporna ner igen å så pekar han på sig själv säger med sorgsen röst mamma? När jag svarar ja men du ska med mig och pappa hem idag men gå och ge mamma en kram börja han gå med tunga steg jag gick förbi med rask steg mot bilen man hann se att han gick tveksamt mot mamma å gav henne en halv hjärtad kram. Å hon vart inte direkt som hon vart glad över att se han heller.
Sambon berätta att lilleman gett henne sin kram sen kommit fram till pappa och gett honom en mycket större kram sen när dom skulle gå hade han med lätta steg tippat mot bilen.
Jag tycker det säger en hel del hur barnen ser sin mamma. Att som 4 åring inte vilja gå med lätta steg mot mamma är bevis nog för att dom inte trivs. Så beslutet att kontakta advokat och ge oss in i striden om enskild vårdnad känns helt rätt.
Men har ännu inte riktigt skakat av mig känslan av att varit så nära människan Jag bli fysiskt illamånde. Jag börjar genast se vart bästa flykt vägarna är. Och har sten koll på vem som är vart å vart jag har mobilen. Efter 30 -40 minuter efter mötet börjar hjärt klappningarna gå ner. Men idag är tankarna mer hur i helvete är människan skapat? För hennes sätt går mot alla mina grund tankar. Som mamma tar man ansvar till sista andetaget man sätter sina barn före sina egna behov.
måndag 13 september 2010
Hårdvaluta
i denna familj...
1.Strumpor
2.Handdukar
3.Godis/snacks
4.Hårborstar
5.internet
6.pålägg
Strumpor hamnar bara i tvättkorgen en å en så få ihop ett matchande par kan ta ett par veckor...handdukar lägger man gärna på rummet å samlar i en hög så det är helt slut när (oftast)jag ska duscha å det finns inte en ren hundduk att hitta i hela huset.Ligger det godis eller snacks av något slag i skåpen förvänta dig inte att det ska ligga kvar någon hittar det å äter upp det på stående fot(gärna gömd bakom en skåpsdörr) sen det där med hårborstar. Det är en sån valuta i huset så jag har min gömd inne i sovrummet för över huvudtaget ha en. För man lägger gärna borstar lite överallt så dom hamnar under soffor eller sängar. Så internet. Behöver jag förklara?
Men pålägg då? Jo jag kan handla med en 2 kg ost eller ett ett storpack skinka i parti och minut och ändå så när jag dom 2 gånger i månade kommer på att jag vill ha en macka iallafall inte får nåt pålägg för allt är slut lika fort som det hamnar i kylen.
En sak måste jag bara berätta.
Katterna. Jo vi skaffade ju två katter två stycken syrror. Jag fattade ju att jag skulle bli den som tog största ansvaret no skit behövde inte vara sherlock holms för den uträkningen direkt.
Men till saken jag matar å jag håller rent i lådan jag gosar och jag håller på för jag gillar ju katter. Så har jag upptäckt att ena kissen är nog som gjord för att få att kunna göra konster bara man har rätt sak i handen visst dom är inte alltid så jävla roliga. Finner det ju mindre kul när dom klättrar i gardinerna eller hittat en kula eller likande å leker med just som man ska sova.
Nu är det bara det att båda katterna har bestämt sig för att jag är den som ska gosa med mest. Det är mig dom hoppar upp i sängen till på nätterna (fast sambon säger att när han kommer hem och jag börjar vända mig i sängen så lägger dom sig hos han men det finns inga bevis för så) eller hoppar upp å vill bli kliade. Roppar jag så kommer dom 8 av tio gånger.
Det är bara en sak jag bara inte kan med...ena kissen Svea hon ska hela tiden så fort hon vill mig nåt upp i ansiktet och trycka in nosen sen dra den över halva ansiktet...å gärna när jag sover. Och den andre katten Em hon är inte lika jobbig hon håller sig gärna på avstånd men börjar man få klappa så är det hon som bestämmer när det ska slutas...å slutar jag före hon tycker det räcker då biter hon gärna mig i fingrarna å buttar på mig börjar jag då gosa tar det 5 sec å hon är nöjd å vill bara gå därifrån? Så varför bråka om 5 sec extra?
Men det roliga är att det bara är mig som gör så här mot...alla dom andra dom får kämpa för att ens få dom att ligga i knät mer än 5 minuter.
Men jag kan ju förstå kissarna lite...har man en gång börjat älska en gudinna är det ju så svårt att sluta :)
1.Strumpor
2.Handdukar
3.Godis/snacks
4.Hårborstar
5.internet
6.pålägg
Strumpor hamnar bara i tvättkorgen en å en så få ihop ett matchande par kan ta ett par veckor...handdukar lägger man gärna på rummet å samlar i en hög så det är helt slut när (oftast)jag ska duscha å det finns inte en ren hundduk att hitta i hela huset.Ligger det godis eller snacks av något slag i skåpen förvänta dig inte att det ska ligga kvar någon hittar det å äter upp det på stående fot(gärna gömd bakom en skåpsdörr) sen det där med hårborstar. Det är en sån valuta i huset så jag har min gömd inne i sovrummet för över huvudtaget ha en. För man lägger gärna borstar lite överallt så dom hamnar under soffor eller sängar. Så internet. Behöver jag förklara?
Men pålägg då? Jo jag kan handla med en 2 kg ost eller ett ett storpack skinka i parti och minut och ändå så när jag dom 2 gånger i månade kommer på att jag vill ha en macka iallafall inte får nåt pålägg för allt är slut lika fort som det hamnar i kylen.
En sak måste jag bara berätta.
Katterna. Jo vi skaffade ju två katter två stycken syrror. Jag fattade ju att jag skulle bli den som tog största ansvaret no skit behövde inte vara sherlock holms för den uträkningen direkt.
Men till saken jag matar å jag håller rent i lådan jag gosar och jag håller på för jag gillar ju katter. Så har jag upptäckt att ena kissen är nog som gjord för att få att kunna göra konster bara man har rätt sak i handen visst dom är inte alltid så jävla roliga. Finner det ju mindre kul när dom klättrar i gardinerna eller hittat en kula eller likande å leker med just som man ska sova.
Nu är det bara det att båda katterna har bestämt sig för att jag är den som ska gosa med mest. Det är mig dom hoppar upp i sängen till på nätterna (fast sambon säger att när han kommer hem och jag börjar vända mig i sängen så lägger dom sig hos han men det finns inga bevis för så) eller hoppar upp å vill bli kliade. Roppar jag så kommer dom 8 av tio gånger.
Det är bara en sak jag bara inte kan med...ena kissen Svea hon ska hela tiden så fort hon vill mig nåt upp i ansiktet och trycka in nosen sen dra den över halva ansiktet...å gärna när jag sover. Och den andre katten Em hon är inte lika jobbig hon håller sig gärna på avstånd men börjar man få klappa så är det hon som bestämmer när det ska slutas...å slutar jag före hon tycker det räcker då biter hon gärna mig i fingrarna å buttar på mig börjar jag då gosa tar det 5 sec å hon är nöjd å vill bara gå därifrån? Så varför bråka om 5 sec extra?
Men det roliga är att det bara är mig som gör så här mot...alla dom andra dom får kämpa för att ens få dom att ligga i knät mer än 5 minuter.
Men jag kan ju förstå kissarna lite...har man en gång börjat älska en gudinna är det ju så svårt att sluta :)
söndag 12 september 2010
Ännu
en helg snart till ända...vet inte men tror jag överlevt. Fick lite paus i går när tjejerna var på två kalas så dom va borta mellan 14-19 va behövligt.
Medans dom va borta så kom den vandrande vålnaden hem...och frågade om vi kunde koppla in hans internet. Å det brann till i huvudet på mig...sambon svarar men varför ? Så du kan skita i skolan och jobbet?
Å jag tog sats medans jag ändå försökte hålla lugnet. Både jag och sambon förklara för han att visst kan få det över helgen men att helgerna har han internet sen vardagar kommer internet dras ur kl 23 klarar han inte av att ta sig till skolan då heller blir han helt utan. Sen att all mat äts nere vid bordet. Kommer han inte ner och äter med oss andra får han gå hungrig. Sen så sa jag åxå till han att jag inte litar på han alls. Sen ifråga satte jag han när han sa att han ska börja gå till skolan och ställde frågan: Hur tor du att vi ska kunna lita på vad du säger du har ju sagt i över ett års tid att du ska gå iväg men så går du en två dagar sen ligger du hemma. Sen så tycker jag det är nog med ditt sätt att utnyttja oss. Då ifrågasätter han vad vi menar...oj oj det behövdes ett par djupa in andningar där innan jag kunde svara.
Jo du bor här gratis du får mat gratis du tror du kan skita i allt vad ansvar heter du hjälper inte till i köket eller nån annanstans sen så förväntar du dig att kläder och sånt ska tvättas. Du är fan så pass stor att du skulle kunna hjälpa till bra mycket mera än vad du gör. Dax att du vaknar till och börjar ta ditt ansvar. Då vart han stående där med sina mackor i handen å knappt svarar på tilltal.
Men jävlar att jag ska efterleva mina hot. Han ska tamefan få se att han ligger risigt till. Han har varit väldigt tyst sen dess.
Medans tjejerna va på kals så fick lilleman baka kakor...å han var så nöjd så sen sick han äta så många han orka...men ändå tryckte han i sig två talltikar med pasta å köttfärssås. Mat glad nej inte alls.
Ibilen på väg hem från hem hämtning av kalsande barn säger båda tjejena...usch jag är ätit för mycket godis det är inte ens gott. Ha ha det som vi sagt i flera år nu börjar tydligen sjunka in. Att det visst är gott med godis i mindre mängder en kväll i veckan...dom ville inte ens äta upp sina bjudpåsar...då är det illa. dom som kan trycka in bara för att det finns.
Men dom va inte så över tända som jag trodde. Dom hade faktiskt lekt av sig på ena kalaset rejält...det första kalaset var ju för deras kompis mammas son så där var det tydligen inte så roligt...men det andra där mamman faktiskt bryr sig hade ju lagt lite tanke bakom så det tyket dom att det va som ett riktigt kalas och jag håller med dom. Att säga att man bjuder till kalsas och sen inte tänkt till nåt är så lamt...men hade ingen som helst förväntan över att hon precis som barnens mamma skulle lägga tå fingrar i kors för att göra nåt extra.
När lilleman åkt i sängen så tog sambon sig en whisky men jag fick ett sos om hämting på stan eftersom buss jävlarna inte kan ha samtrafik. Det är så jävla pissigt.
Men när jag kom hem efter hämtat sonen vid sjukhuset så tog jag mig åxå en whisky, men efter två klunkar kände jag att aj min mage klarar inte stak sprit...så rota runt lite i kylen å hitta artic jordgubb som vi hade till bålet i sommras när vi hade grilfesten. Så gjorde mig en mjölkdrink å den landa fin fint i magen.
Jag å sambon satt och försökte kolla film en stund men boxen bråkar hela tiden det hackar å håller på så man tröttnar efter en stund. Men tog mig med möda igenom filmen på 5:an. Bara det att sitta bervid varann i soffan i mer än 5 minuter utan att nån kommer och ska gnällla eller klämma sig emellan va guld värd och faktiskt så somnade vi tätt intill varann under samma täcke.
Medans dom va borta så kom den vandrande vålnaden hem...och frågade om vi kunde koppla in hans internet. Å det brann till i huvudet på mig...sambon svarar men varför ? Så du kan skita i skolan och jobbet?
Å jag tog sats medans jag ändå försökte hålla lugnet. Både jag och sambon förklara för han att visst kan få det över helgen men att helgerna har han internet sen vardagar kommer internet dras ur kl 23 klarar han inte av att ta sig till skolan då heller blir han helt utan. Sen att all mat äts nere vid bordet. Kommer han inte ner och äter med oss andra får han gå hungrig. Sen så sa jag åxå till han att jag inte litar på han alls. Sen ifråga satte jag han när han sa att han ska börja gå till skolan och ställde frågan: Hur tor du att vi ska kunna lita på vad du säger du har ju sagt i över ett års tid att du ska gå iväg men så går du en två dagar sen ligger du hemma. Sen så tycker jag det är nog med ditt sätt att utnyttja oss. Då ifrågasätter han vad vi menar...oj oj det behövdes ett par djupa in andningar där innan jag kunde svara.
Jo du bor här gratis du får mat gratis du tror du kan skita i allt vad ansvar heter du hjälper inte till i köket eller nån annanstans sen så förväntar du dig att kläder och sånt ska tvättas. Du är fan så pass stor att du skulle kunna hjälpa till bra mycket mera än vad du gör. Dax att du vaknar till och börjar ta ditt ansvar. Då vart han stående där med sina mackor i handen å knappt svarar på tilltal.
Men jävlar att jag ska efterleva mina hot. Han ska tamefan få se att han ligger risigt till. Han har varit väldigt tyst sen dess.
Medans tjejerna va på kals så fick lilleman baka kakor...å han var så nöjd så sen sick han äta så många han orka...men ändå tryckte han i sig två talltikar med pasta å köttfärssås. Mat glad nej inte alls.
Ibilen på väg hem från hem hämtning av kalsande barn säger båda tjejena...usch jag är ätit för mycket godis det är inte ens gott. Ha ha det som vi sagt i flera år nu börjar tydligen sjunka in. Att det visst är gott med godis i mindre mängder en kväll i veckan...dom ville inte ens äta upp sina bjudpåsar...då är det illa. dom som kan trycka in bara för att det finns.
Men dom va inte så över tända som jag trodde. Dom hade faktiskt lekt av sig på ena kalaset rejält...det första kalaset var ju för deras kompis mammas son så där var det tydligen inte så roligt...men det andra där mamman faktiskt bryr sig hade ju lagt lite tanke bakom så det tyket dom att det va som ett riktigt kalas och jag håller med dom. Att säga att man bjuder till kalsas och sen inte tänkt till nåt är så lamt...men hade ingen som helst förväntan över att hon precis som barnens mamma skulle lägga tå fingrar i kors för att göra nåt extra.
När lilleman åkt i sängen så tog sambon sig en whisky men jag fick ett sos om hämting på stan eftersom buss jävlarna inte kan ha samtrafik. Det är så jävla pissigt.
Men när jag kom hem efter hämtat sonen vid sjukhuset så tog jag mig åxå en whisky, men efter två klunkar kände jag att aj min mage klarar inte stak sprit...så rota runt lite i kylen å hitta artic jordgubb som vi hade till bålet i sommras när vi hade grilfesten. Så gjorde mig en mjölkdrink å den landa fin fint i magen.
Jag å sambon satt och försökte kolla film en stund men boxen bråkar hela tiden det hackar å håller på så man tröttnar efter en stund. Men tog mig med möda igenom filmen på 5:an. Bara det att sitta bervid varann i soffan i mer än 5 minuter utan att nån kommer och ska gnällla eller klämma sig emellan va guld värd och faktiskt så somnade vi tätt intill varann under samma täcke.
lördag 11 september 2010
Ni
vet han dena dära vandrade vålnaden...han som inte har nåt Internet Han försvann ut igår på förmiddagen sen så kom han hem en sväng hämta nåt på rummet och sen försvann han igen och har fortfarande inte kommit hem...inte sa han ett ljud varken till mig som satt i soffan eller till min dotter som stog i köket och gjorde sig mackor.
Jag blir lite mer förbannad eftersom han väljer att bete sig som en trotsig 3 åring hur jävla moget är det på en skala?!
Jag har tre små och en av deras kompis här som tjatar hål i öronen på mig för jag gjorde misstaget om att låta dom sy igår inte på sy maskin utan för hand eftersom jag hitta ett sy skrin uppe hos farfar. Å ett par gamla påslakarn så är fantain på topp det sys väskor...å väskor å väskor men dom kan inte trä på tråden själva sen det eviga tjatet som håller på titta på den här ååå kolla på den ååå se vad jag gjorde JAMEN JAAAAAAAAAAA jag ser hur mycket uppmärksamhet kan ni söka innan ni får nog!?
Ni äter upp oss med erat eviga sökande på godkännande och beröm. Jag fattar att ni aldrig fått nåt sånt eftersom ni hela tiden måste ha 110% hela fucking tiden!
Men jag måste säga stopp. Ni kan inte äta upp den lilla energi jag lyckas få tillbaka. Sen så trodde jag att det skulle bli ett mindre världskrig när det va dax för sängen i går för hörde hur sambon hade svårt att få läsa sagan utan bli avbruten vart tredje ord och han skulle ju iväg och jobba. Så suckade högt och övergav iden om att få sitta i lugn och ro framför tv:n med nåt gott att tugga på och lite tända ljus för att ge mig själv lite egen tid. Men ¨så läste han färdigt och det va relativt tyst så jag satte mg och fastnade i ett program om hur man levde som bonde på 1800 talet i England Utan ljud dock för det är mycket enklare att höra vad som smusslas med där uppe då...men fick bara säga ifrån tre gånger så världkriget uteblev tack och lov.
Men så var det några små som trodde på fullaste allvar att dom kunde gå upp kl halv 6 imorse...vad är det som gör att när dom är lediga ja då vaknar dom tidigt??? Men när det är vardag ja då ska man jaga dom upp ur sängen? Jag fattar bara inte vad det är!!!
Men jag gick inte med på den grejen gick upp sa nej nu får ni allt försöka somna om och satte på en cd saga. Å hörde hur lilleman allt försökte väcka syrrorna men dom drog täcket över huvudet så han gick bet...jag själv halv slumra till halv 8 då hörde och märkte jag att det va dax å halv 8 är ju trots allt en timmes sov morgon det är ju helt acceptabelt.
Idag har tjejerna två kalas att gå på så spänningen är på topp. Men betyder att vi får lite lugn och ro för öronen bara lillemans tjat å då vet jag ju hur han kommer låta så blir väl inget vila av...
Jag blir lite mer förbannad eftersom han väljer att bete sig som en trotsig 3 åring hur jävla moget är det på en skala?!
Jag har tre små och en av deras kompis här som tjatar hål i öronen på mig för jag gjorde misstaget om att låta dom sy igår inte på sy maskin utan för hand eftersom jag hitta ett sy skrin uppe hos farfar. Å ett par gamla påslakarn så är fantain på topp det sys väskor...å väskor å väskor men dom kan inte trä på tråden själva sen det eviga tjatet som håller på titta på den här ååå kolla på den ååå se vad jag gjorde JAMEN JAAAAAAAAAAA jag ser hur mycket uppmärksamhet kan ni söka innan ni får nog!?
Ni äter upp oss med erat eviga sökande på godkännande och beröm. Jag fattar att ni aldrig fått nåt sånt eftersom ni hela tiden måste ha 110% hela fucking tiden!
Men jag måste säga stopp. Ni kan inte äta upp den lilla energi jag lyckas få tillbaka. Sen så trodde jag att det skulle bli ett mindre världskrig när det va dax för sängen i går för hörde hur sambon hade svårt att få läsa sagan utan bli avbruten vart tredje ord och han skulle ju iväg och jobba. Så suckade högt och övergav iden om att få sitta i lugn och ro framför tv:n med nåt gott att tugga på och lite tända ljus för att ge mig själv lite egen tid. Men ¨så läste han färdigt och det va relativt tyst så jag satte mg och fastnade i ett program om hur man levde som bonde på 1800 talet i England Utan ljud dock för det är mycket enklare att höra vad som smusslas med där uppe då...men fick bara säga ifrån tre gånger så världkriget uteblev tack och lov.
Men så var det några små som trodde på fullaste allvar att dom kunde gå upp kl halv 6 imorse...vad är det som gör att när dom är lediga ja då vaknar dom tidigt??? Men när det är vardag ja då ska man jaga dom upp ur sängen? Jag fattar bara inte vad det är!!!
Men jag gick inte med på den grejen gick upp sa nej nu får ni allt försöka somna om och satte på en cd saga. Å hörde hur lilleman allt försökte väcka syrrorna men dom drog täcket över huvudet så han gick bet...jag själv halv slumra till halv 8 då hörde och märkte jag att det va dax å halv 8 är ju trots allt en timmes sov morgon det är ju helt acceptabelt.
Idag har tjejerna två kalas att gå på så spänningen är på topp. Men betyder att vi får lite lugn och ro för öronen bara lillemans tjat å då vet jag ju hur han kommer låta så blir väl inget vila av...
torsdag 9 september 2010
Mycket
skit är det...
Kastat 8 st soppsäckar men dukar gammalt linne och kläder från farfars lägenhet. Ett par plast backar med gamla böcker ett par såna där blåa ikea påsar med gamla kastruller och ett par ica påsar med plast och andra burkar. Börjar få lite ljus i tunneln. Klä kammaren är kvar men byrå ar som stog där inne är tömda nu ska bara resten av sovrummet och köket kvar det tar nog inte så lång tid bara man sätter fart.
Så kommer nog få tränings värk av allt upp och ner på stolar. Och böjande ner i säckar å lådor. Men visst man hittar ett å annat guldkorn.
Här hemma går allt i sin gilla gång sambon har talat lite med tjejena om att som faktiskt måste tänka lite på att jag inte mår bra så dom kan allt va lite snällare mot mig. Så det har dom allt försökt med. Å sambon tar sig tid och låter mig få lite extra tid på kvällarna.
En sak...drog ju ur Internet sladden för han den dära vandrande vålnaden igår sen har den varit ur dragen för han sket totalt i att gå till skolan idag...jag va uppe och fråga han om han inte skulle ta och masa sig iväg vid 9 tiden imorse innan jag drog...han hade inte gått i väg när jag kom hem vid halv tre...så den kommer vara ur daren en lång tid fram över.
Sen va vi uppe och sa till när vi skulle äta vid 17 tiden då sova han. Men det passa att komma ner 1½ timme senare och tro att vi skulle ha mat undan lagt till han men tji fick han. För det hade åkt in i frysen en halv timme innan han kom ner. Har bestämt mig för att det är okej att komma en timme sent men sen är det kört...han har inte kommit ner mer än 2 gånger denna månad i tid...så han vart tydligen sur och drog på sig skorna och vandra i väg och handlade sig en pizza ja ja men så blir det i den hårda världen.
Jag å sambon prata och jag sa då till han men det är ju så här det blir om man skiter i jobb och skola man får gå hungrig. Man har pengar till en del saker men sen så är det stop. Men sen så vet vi ju att han blå ljuger och vägrar att erkänna det så vad ska vi göra när allt vi pratat om och skällt på inte tas på allvar?
Nu står vi inför en makt kamp. Han tror att han kan vänta ut oss medans jag vet att jag inte kommer ge mig. Att skita i skolan är väl okej men att sen ljuga för oss det är där han satte sin sista potatis.
Sambon är ju ledsen och besviken över att vi ska behöva ta till såna här hårda metoder det bär ju även emot i mitt hjärta för jag vill ju att alla ska ha det dom behöver och mår bra av.
Så har vi inte saker som händer så skapar vi tydligen riktiga krig...för dom få orden vi pratat förrut lär ju inte bli mer om man säger så.
Men sen en jävligt rolig grej...små tjejerna har ju tjatat om att få mata katterna men jag har sett till att göra det själv bara för att inte katterna ska få mat 3 gånger per dag å bli skit feta.
Men så en kväll här så fick jag höra att jag va så orättvis som bara mata katterna...sen kom förklaringen...K trodde att jag satt å mata dom med sked som man gör med bebisar..
Kastat 8 st soppsäckar men dukar gammalt linne och kläder från farfars lägenhet. Ett par plast backar med gamla böcker ett par såna där blåa ikea påsar med gamla kastruller och ett par ica påsar med plast och andra burkar. Börjar få lite ljus i tunneln. Klä kammaren är kvar men byrå ar som stog där inne är tömda nu ska bara resten av sovrummet och köket kvar det tar nog inte så lång tid bara man sätter fart.
Så kommer nog få tränings värk av allt upp och ner på stolar. Och böjande ner i säckar å lådor. Men visst man hittar ett å annat guldkorn.
Här hemma går allt i sin gilla gång sambon har talat lite med tjejena om att som faktiskt måste tänka lite på att jag inte mår bra så dom kan allt va lite snällare mot mig. Så det har dom allt försökt med. Å sambon tar sig tid och låter mig få lite extra tid på kvällarna.
En sak...drog ju ur Internet sladden för han den dära vandrande vålnaden igår sen har den varit ur dragen för han sket totalt i att gå till skolan idag...jag va uppe och fråga han om han inte skulle ta och masa sig iväg vid 9 tiden imorse innan jag drog...han hade inte gått i väg när jag kom hem vid halv tre...så den kommer vara ur daren en lång tid fram över.
Sen va vi uppe och sa till när vi skulle äta vid 17 tiden då sova han. Men det passa att komma ner 1½ timme senare och tro att vi skulle ha mat undan lagt till han men tji fick han. För det hade åkt in i frysen en halv timme innan han kom ner. Har bestämt mig för att det är okej att komma en timme sent men sen är det kört...han har inte kommit ner mer än 2 gånger denna månad i tid...så han vart tydligen sur och drog på sig skorna och vandra i väg och handlade sig en pizza ja ja men så blir det i den hårda världen.
Jag å sambon prata och jag sa då till han men det är ju så här det blir om man skiter i jobb och skola man får gå hungrig. Man har pengar till en del saker men sen så är det stop. Men sen så vet vi ju att han blå ljuger och vägrar att erkänna det så vad ska vi göra när allt vi pratat om och skällt på inte tas på allvar?
Nu står vi inför en makt kamp. Han tror att han kan vänta ut oss medans jag vet att jag inte kommer ge mig. Att skita i skolan är väl okej men att sen ljuga för oss det är där han satte sin sista potatis.
Sambon är ju ledsen och besviken över att vi ska behöva ta till såna här hårda metoder det bär ju även emot i mitt hjärta för jag vill ju att alla ska ha det dom behöver och mår bra av.
Så har vi inte saker som händer så skapar vi tydligen riktiga krig...för dom få orden vi pratat förrut lär ju inte bli mer om man säger så.
Men sen en jävligt rolig grej...små tjejerna har ju tjatat om att få mata katterna men jag har sett till att göra det själv bara för att inte katterna ska få mat 3 gånger per dag å bli skit feta.
Men så en kväll här så fick jag höra att jag va så orättvis som bara mata katterna...sen kom förklaringen...K trodde att jag satt å mata dom med sked som man gör med bebisar..
onsdag 8 september 2010
Då
var Internet sladden ur dragen för han där uppe får väl se hur lång tid det tar innan han kommer ner och börjar undra...
jag tänker inte koppla in den förrens han varit till skolan eller skrivit in sig på arbets förmedlingen.
jag tänker inte koppla in den förrens han varit till skolan eller skrivit in sig på arbets förmedlingen.
tisdag 7 september 2010
Lägligt
med ett liten mag ras så här på en tisdag.
Riktig magknip och sen ett par snabba svängar till toa lassa ur sig och sen gå runt och må illa. Ett par timmar senare är lilla måndet borta med magknipet tillbaka å springet på toa. Fint detta jag som tänkt mig städa undan en sväng i dag...har ingen ork med det när jag mår illa.
Och sambon han gnäller över ont i ryggen. Så att han tar tag i nåt å gör städningen är inte aktuellt. Nej han sitter och leker nåt jävla spel på fb i timmar istället.
Sen så skulle han behöva ta tag i den vandrade vålnaden som nu igen vägrar ta sig i kragen och gå till skolan. Inte jobbar han heller utan gnäller och säger nej jag orkar inte sen sitter han uppe och spelar hela nätterna igenom.
Men det verkar svårt att säga ifrån jag har ju börjat med att har han inte kommit ner till maten senast en timme efter vi ätit så plockar jag i hop maten som blev över och slänger in i frysen eller packar i matlåsa till dotterns pojkvän. Tycker han kan leva på mackor om han tror att vi ska va snälla och ställa undan mat så han kan spela nätterna igenom och skita i att vara social med resen av familjen. Jag tycker ju att han ska ta tag och börja skälla för vi har pratat med han så många gånger förut vi har varit snälla nu i två års tid. Han glider på en räkmacka och tror att han ska kunna sitta på sin röv å bara spela och att det inte ska ge några följder men sambon är för snäll eller så vill han inte göra sig osams med han. Jag vet faktiskt inte varför han hela tiden bara åter tiden glida iväg och sopar vägen för han för att låta han fortsätta den väg han vandrar. Jag föreslog att vi skulle ta hans Internet sladd tills han går i skolan ordentligt eller börjar jobba men se....det har inte hänt än.
Visst kan jag göra allt själv men kan för mitt liv inte förstå varför jag ska behöva vara den elaka hela tiden? Sambon måste ju faktiskt sätta ner foten. Och det snart innan jag får hybris på att försöka sova på nätterna med en som tjoar trummar i skrivbordet och åker fram å tillbaka med stolen varje jävla natt. Sen så pratar han inte med oss längre han smyger ner tar ett par mackor och sen upp igen.
ÄR SÅ TRÖTT PÅ ATT KOMMA UPP PÅ MORGONEN Å UPPTÄCKA ATT MAN INTE ENS KAN TA FRAM MER BRÖD SÅ MAN INTE KAN FIXA FRUKOST TILL DE SMÅ!!!
Det kan ju inte vara så svårt att tänka till och se efter i frysen och plocka fram mer när man ser att det bara är en eller två skivor bröd kvar i påsen som ligger framme. Eller att oj mjölken tar slut nej jag häller upp ett stort glas iallafall. Att nån annan som lever i normal dygns rytm kanske ska ha frukost är ju inte att tänka på.
Riktig magknip och sen ett par snabba svängar till toa lassa ur sig och sen gå runt och må illa. Ett par timmar senare är lilla måndet borta med magknipet tillbaka å springet på toa. Fint detta jag som tänkt mig städa undan en sväng i dag...har ingen ork med det när jag mår illa.
Och sambon han gnäller över ont i ryggen. Så att han tar tag i nåt å gör städningen är inte aktuellt. Nej han sitter och leker nåt jävla spel på fb i timmar istället.
Sen så skulle han behöva ta tag i den vandrade vålnaden som nu igen vägrar ta sig i kragen och gå till skolan. Inte jobbar han heller utan gnäller och säger nej jag orkar inte sen sitter han uppe och spelar hela nätterna igenom.
Men det verkar svårt att säga ifrån jag har ju börjat med att har han inte kommit ner till maten senast en timme efter vi ätit så plockar jag i hop maten som blev över och slänger in i frysen eller packar i matlåsa till dotterns pojkvän. Tycker han kan leva på mackor om han tror att vi ska va snälla och ställa undan mat så han kan spela nätterna igenom och skita i att vara social med resen av familjen. Jag tycker ju att han ska ta tag och börja skälla för vi har pratat med han så många gånger förut vi har varit snälla nu i två års tid. Han glider på en räkmacka och tror att han ska kunna sitta på sin röv å bara spela och att det inte ska ge några följder men sambon är för snäll eller så vill han inte göra sig osams med han. Jag vet faktiskt inte varför han hela tiden bara åter tiden glida iväg och sopar vägen för han för att låta han fortsätta den väg han vandrar. Jag föreslog att vi skulle ta hans Internet sladd tills han går i skolan ordentligt eller börjar jobba men se....det har inte hänt än.
Visst kan jag göra allt själv men kan för mitt liv inte förstå varför jag ska behöva vara den elaka hela tiden? Sambon måste ju faktiskt sätta ner foten. Och det snart innan jag får hybris på att försöka sova på nätterna med en som tjoar trummar i skrivbordet och åker fram å tillbaka med stolen varje jävla natt. Sen så pratar han inte med oss längre han smyger ner tar ett par mackor och sen upp igen.
ÄR SÅ TRÖTT PÅ ATT KOMMA UPP PÅ MORGONEN Å UPPTÄCKA ATT MAN INTE ENS KAN TA FRAM MER BRÖD SÅ MAN INTE KAN FIXA FRUKOST TILL DE SMÅ!!!
Det kan ju inte vara så svårt att tänka till och se efter i frysen och plocka fram mer när man ser att det bara är en eller två skivor bröd kvar i påsen som ligger framme. Eller att oj mjölken tar slut nej jag häller upp ett stort glas iallafall. Att nån annan som lever i normal dygns rytm kanske ska ha frukost är ju inte att tänka på.
måndag 6 september 2010
Giv
mig styrka å mod att klara av dom nästa 9 dagarna.
Det började med att jag sa snällt vid matbordet. K ade du gympa idag? och fick ett jakande svar var på jag då säger (eftersom hon såg ut som hon inte varit i närheten av en dusch nom senaste 5 dagarna allså sen dom har här sist) då ska du duscha i kväll.
Var på ett utbrott av men jag duscha igår...jag behöver inte duscha idag. Och eftersom jag tycker att ser man ut som hon gjorde i håret så har man kanske duschat men inte tvättat håret bör man göra det för jag har ingen lust att få massa skit från skolan bara för att dom inte skött håret och sånt när dom inte varit här. För ni kan ge er fan på att dom kommer ge oss skulden. Men in i duschen kom hon ju iallafall även dom andra två små eftersom jag inte tror att nån av dom fått duscha och snygga till sig ordentligt sen dom va här för 5 dagar sen.
Men så efter duschen kommer nästa bråk. Att plocka undan sina skitiga kläder och hänga upp sin blöta handduk. Jag kan bara inte fatta varför det ska slängas kläder på golvet och sen kliva på dom med blöta fötter för varför varför varför????
Blir så trött på att behöva gå och påpeka sånt här varje kväll medans sambon inte verkar se röran dom lämnar efter sig. Å så får jag ta den eftersom jag inte klarar av att se skiten när jag sa ta mig en dusch.
Det började med att jag sa snällt vid matbordet. K ade du gympa idag? och fick ett jakande svar var på jag då säger (eftersom hon såg ut som hon inte varit i närheten av en dusch nom senaste 5 dagarna allså sen dom har här sist) då ska du duscha i kväll.
Var på ett utbrott av men jag duscha igår...jag behöver inte duscha idag. Och eftersom jag tycker att ser man ut som hon gjorde i håret så har man kanske duschat men inte tvättat håret bör man göra det för jag har ingen lust att få massa skit från skolan bara för att dom inte skött håret och sånt när dom inte varit här. För ni kan ge er fan på att dom kommer ge oss skulden. Men in i duschen kom hon ju iallafall även dom andra två små eftersom jag inte tror att nån av dom fått duscha och snygga till sig ordentligt sen dom va här för 5 dagar sen.
Men så efter duschen kommer nästa bråk. Att plocka undan sina skitiga kläder och hänga upp sin blöta handduk. Jag kan bara inte fatta varför det ska slängas kläder på golvet och sen kliva på dom med blöta fötter för varför varför varför????
Blir så trött på att behöva gå och påpeka sånt här varje kväll medans sambon inte verkar se röran dom lämnar efter sig. Å så får jag ta den eftersom jag inte klarar av att se skiten när jag sa ta mig en dusch.
Jag
va på tjejfest i lördag å drack mig lite onykter. Prata lite skit och hamna på stamkrogen å dansa så svetten lacka.
Träffa lite folk prata och skoja lite men vid halv två hade jag fått nog så tog cykeln å handla med mig lite hamburgare å cykla nästan raka vägen hem...hitta bara nån busk jävlel som hoppa upp på vägen å förstörde lite annars va färden hem så bra så bra.
Väl hemma kasta jag av mig kläderna borsta ur kvistar å skit ur håret la mig till rätta och somnade gott. Vaknade av att sambon plocka hamburgaren ur handen på mig å att katterna låg på min mage. Vände mig bara om och somna om för att vakna vid 10 vrål tröstig. Upp och hälla i mig 3 stora glas med vatten och kissa ur mig 5 glas. Somnade med magen kluckandes å sov till 12 sen va det bara att gå upp. Hasa runt å va inte direkt en skönhet men va fan det är ju inte ofta jag inte är vacker att se på så bjöd på det.
Resen av dagen gick i slöhetens tecken tills jag fick sambon att ta sig en dusch så vi kunde åka till närmaste kina restaurang å hämta hem lite mat.
Så va den kvällen över.
Idag vaknade jag å va bara trött. å är fortfarande trött fast kan inte somna om. Så får kämpa mot tröttheten tills i kväll. Vi ska hämta hem små barnen. Och är inte alls sugen på att ha deom hemma. Skulle vilja ha minst en dag till i slöhetens tecken. Men det är ju bara bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna å köra på.
Nån gång lär det ju bli kväll och jag får gå och sova. Men just nu känns det väldigt avlägset kan jag tala om!
Träffa lite folk prata och skoja lite men vid halv två hade jag fått nog så tog cykeln å handla med mig lite hamburgare å cykla nästan raka vägen hem...hitta bara nån busk jävlel som hoppa upp på vägen å förstörde lite annars va färden hem så bra så bra.
Väl hemma kasta jag av mig kläderna borsta ur kvistar å skit ur håret la mig till rätta och somnade gott. Vaknade av att sambon plocka hamburgaren ur handen på mig å att katterna låg på min mage. Vände mig bara om och somna om för att vakna vid 10 vrål tröstig. Upp och hälla i mig 3 stora glas med vatten och kissa ur mig 5 glas. Somnade med magen kluckandes å sov till 12 sen va det bara att gå upp. Hasa runt å va inte direkt en skönhet men va fan det är ju inte ofta jag inte är vacker att se på så bjöd på det.
Resen av dagen gick i slöhetens tecken tills jag fick sambon att ta sig en dusch så vi kunde åka till närmaste kina restaurang å hämta hem lite mat.
Så va den kvällen över.
Idag vaknade jag å va bara trött. å är fortfarande trött fast kan inte somna om. Så får kämpa mot tröttheten tills i kväll. Vi ska hämta hem små barnen. Och är inte alls sugen på att ha deom hemma. Skulle vilja ha minst en dag till i slöhetens tecken. Men det är ju bara bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna å köra på.
Nån gång lär det ju bli kväll och jag får gå och sova. Men just nu känns det väldigt avlägset kan jag tala om!
fredag 3 september 2010
Kass
jag är!
Åkte i väg å skulle kolla på nåt snyggt till mig själv vad kom jag hem med tror ni???
En ny kattlåda! Visserligen en men lock på så att man kanske slipper ha allt för mycket kattsand på hallmattan å jag får en mindre sak att städa. Så kanske är den lite till mig iallafall. Sambon följde ju med så intresset va ju inte direkt på topp heller att hitta nåt.
Kissarna är ju väldigt mysiga. Den ena har ju alltid varit gosig men nu börjar även den andre den skraja komma mer å mer å vilja gosa. Nåt som har varit jätte mysigt är ju att båda väldigt gärna sover hos mig. förutom då när Svea mer än gärna väcker mig mitt i natten med att trycka sin nos mot min näsa å spinna allt vad hon äger är ju mindre mysigt. Eller när hon får för sig att aha fötter under täcket det ska vi hoppa på å bita lite i. Men det gör dom inte på mig utan bara på sambon. Ha ha det kan han ha tycker jag!
Men ska nog ta en sväng på stan imorgon istället å kolla i affärerna där. För sambon jobbar ju sent i natt så han lär ju sova längre i morgon. Så kan vara ett bra tillfälle att sno åt mig lite egen tid. Å inte ha nån som följer efter å är rastlös å vill gå ut ur affärerna så fort som möjligt.
Men kunde inte låta bli att retas lite med han medans jag gick å kollade trosor på lindex så vandra han i väg och när jag kom ut från lindex så hitta jag han på andra sidan i guldfynds butiken. Klev in jag med å kollade på lite smycken...å peka ja den kan jag tänka mig å den ringen va fin å vilka fina örhängen...men bara det att jag peka på allt som kosta över 12000:- fö ska jag få en present ska den väl ändå så få kosta lite ELLER HUR! Det är väl jag värd?!
Vart mest en massa mummel å hummade å nåt om hans aktier...skiter väl jag i nån gång kan väl jag få nåt riktigt fint som kompensation över att jag inte fått nån riktig födelse eller julklapp på två år?
Men det dära jag tänkt göra nämligen tala med han gick åt skogen. När vi kom hem så va båda dö hungriga så va bara att kasta igång maten å efter det hamna båda i paltkoma. Å när jag vakna till så smög jag upp för jag visste ju att han skulle jobba men han kom upp strax efter å då dök mi dotter in genom dörren å då kändes det inte rätt mot henne att dra igån och börja prata heller hon ska inte hamna mitt i vårat brpk eller få behöva höra hur jag mår. Även om hon vet att jag inte mår bra så behöver vi prata ut utan att några barn är hemma.
Så sköt upp det me skrev ett långt mail till sambon där jag förklarar en del om hur jag känner och varför jag känner så. Och att jag behöver ha mer stöd från honom även med saker hemma och i tid. Att ta tio minuter å bara krama om mig och försäkra mig om att allt kommer att bli bra å att jag får gråta en skvätt om jag så skulle behöva innan man somnar skulle vara guld värd och säkert göra att jag skulle må så mycket bättre.
Får väl se om det kommer nåt svar eller om han bara försöker göra det jag så desperat behöver. Men i kväll ska jag bara ta och lägga mig i soffan å slöa hade tänkt att åka ner till älskarinnan å hållt henne sällskap en stund på jobbet men orkar faktiskt inte. Tänker istället tända lite ljus å hälla upp en skål med chips och försöka hitta nåt att kolla på tvn.
Åkte i väg å skulle kolla på nåt snyggt till mig själv vad kom jag hem med tror ni???
En ny kattlåda! Visserligen en men lock på så att man kanske slipper ha allt för mycket kattsand på hallmattan å jag får en mindre sak att städa. Så kanske är den lite till mig iallafall. Sambon följde ju med så intresset va ju inte direkt på topp heller att hitta nåt.
Kissarna är ju väldigt mysiga. Den ena har ju alltid varit gosig men nu börjar även den andre den skraja komma mer å mer å vilja gosa. Nåt som har varit jätte mysigt är ju att båda väldigt gärna sover hos mig. förutom då när Svea mer än gärna väcker mig mitt i natten med att trycka sin nos mot min näsa å spinna allt vad hon äger är ju mindre mysigt. Eller när hon får för sig att aha fötter under täcket det ska vi hoppa på å bita lite i. Men det gör dom inte på mig utan bara på sambon. Ha ha det kan han ha tycker jag!
Men ska nog ta en sväng på stan imorgon istället å kolla i affärerna där. För sambon jobbar ju sent i natt så han lär ju sova längre i morgon. Så kan vara ett bra tillfälle att sno åt mig lite egen tid. Å inte ha nån som följer efter å är rastlös å vill gå ut ur affärerna så fort som möjligt.
Men kunde inte låta bli att retas lite med han medans jag gick å kollade trosor på lindex så vandra han i väg och när jag kom ut från lindex så hitta jag han på andra sidan i guldfynds butiken. Klev in jag med å kollade på lite smycken...å peka ja den kan jag tänka mig å den ringen va fin å vilka fina örhängen...men bara det att jag peka på allt som kosta över 12000:- fö ska jag få en present ska den väl ändå så få kosta lite ELLER HUR! Det är väl jag värd?!
Vart mest en massa mummel å hummade å nåt om hans aktier...skiter väl jag i nån gång kan väl jag få nåt riktigt fint som kompensation över att jag inte fått nån riktig födelse eller julklapp på två år?
Men det dära jag tänkt göra nämligen tala med han gick åt skogen. När vi kom hem så va båda dö hungriga så va bara att kasta igång maten å efter det hamna båda i paltkoma. Å när jag vakna till så smög jag upp för jag visste ju att han skulle jobba men han kom upp strax efter å då dök mi dotter in genom dörren å då kändes det inte rätt mot henne att dra igån och börja prata heller hon ska inte hamna mitt i vårat brpk eller få behöva höra hur jag mår. Även om hon vet att jag inte mår bra så behöver vi prata ut utan att några barn är hemma.
Så sköt upp det me skrev ett långt mail till sambon där jag förklarar en del om hur jag känner och varför jag känner så. Och att jag behöver ha mer stöd från honom även med saker hemma och i tid. Att ta tio minuter å bara krama om mig och försäkra mig om att allt kommer att bli bra å att jag får gråta en skvätt om jag så skulle behöva innan man somnar skulle vara guld värd och säkert göra att jag skulle må så mycket bättre.
Får väl se om det kommer nåt svar eller om han bara försöker göra det jag så desperat behöver. Men i kväll ska jag bara ta och lägga mig i soffan å slöa hade tänkt att åka ner till älskarinnan å hållt henne sällskap en stund på jobbet men orkar faktiskt inte. Tänker istället tända lite ljus å hälla upp en skål med chips och försöka hitta nåt att kolla på tvn.
Crap
har så där en tusen saker att göra men ingen lust att göra nåt.
Ligga i sängen och dega verkar vara den bästa sysselsättning i världen just nu. Om jag gav mig själv en spark i röven kanske jag skulle kunna börja med nåt men jag prova nyss å jag är inte vig nog att sparka mig själv i röven så då får det va!
Är bjuden på tjejfest imorgon å igår kändes det som en toppen ide att gå dit. Idag har jag kommit på att jag inte har nåt att ha på mig. Så lusten gick över i ett navs. Om jag skulle skita i allt so skulle behövas göras här hemma å dra till shopping centat å glo på alla kläder jag inte vill köpa för att lägga pengar på mig själv tar ju alltid emot nåt grymt. Rea ställningar brukar kunna locka mig lite men så när jag står där med klädes plagget i handen så hittar jag alltid nåt som gör att hjärnan säger neeej det där blir inget snyggt på dig. Du kommer aldrig trivas i den ändå så varför kasta pengarna i sjön?! Fast jag vet att när jag väl är hemma så ångrar jag mig lite å tänker fan va dum snål jag är den kosta ju fan bara 50 spänn.
Eller så hittar jag nåt i första affären jag kliver in i och så var shopping äventyret över på 10 minuter å jag tappar intresset att gå i några flera affärer.
Förr i tiden då förhållandet med sambon va färskt å spännande så trodde jag att om jag tar med mig han så kanske han hjälper mig och hitta nåt kul men neeeeej då han mummla lite eller la in veto på det jag kunde tänka mig köpa så jag kom hem utan påsar i allafall. Så ha med honom för att hitta nåt snyggt att dra på sig är lönlöst. Fast han egentligen vill ha ett finger med i spelet å hittar han kläder till sig själv vill han gärna att jag ska oja å blinka å säga ja den blir du fin i oj min lilla sambo nu vart du så snygg så jag kunde äta upp dig. Ändå fattar han inte att jag vill att han gör samma sak tillbaka Så har lagt ner det där med att ge han komplimanger ang hans klädval i affärer. För ger inte han mig nåt farför i hela fridens namn ska jag göra mig till då för?
Fast en liten trip till systemet skulle nog inte sitta fel även om jag inte får lust att dra på tjejfest så kanske inte en flarra vin eller likande blir dåligt av att ligga i kylen å vänta på rätt tillfälle på att drickas upp.
Ligga i sängen och dega verkar vara den bästa sysselsättning i världen just nu. Om jag gav mig själv en spark i röven kanske jag skulle kunna börja med nåt men jag prova nyss å jag är inte vig nog att sparka mig själv i röven så då får det va!
Är bjuden på tjejfest imorgon å igår kändes det som en toppen ide att gå dit. Idag har jag kommit på att jag inte har nåt att ha på mig. Så lusten gick över i ett navs. Om jag skulle skita i allt so skulle behövas göras här hemma å dra till shopping centat å glo på alla kläder jag inte vill köpa för att lägga pengar på mig själv tar ju alltid emot nåt grymt. Rea ställningar brukar kunna locka mig lite men så när jag står där med klädes plagget i handen så hittar jag alltid nåt som gör att hjärnan säger neeej det där blir inget snyggt på dig. Du kommer aldrig trivas i den ändå så varför kasta pengarna i sjön?! Fast jag vet att när jag väl är hemma så ångrar jag mig lite å tänker fan va dum snål jag är den kosta ju fan bara 50 spänn.
Eller så hittar jag nåt i första affären jag kliver in i och så var shopping äventyret över på 10 minuter å jag tappar intresset att gå i några flera affärer.
Förr i tiden då förhållandet med sambon va färskt å spännande så trodde jag att om jag tar med mig han så kanske han hjälper mig och hitta nåt kul men neeeeej då han mummla lite eller la in veto på det jag kunde tänka mig köpa så jag kom hem utan påsar i allafall. Så ha med honom för att hitta nåt snyggt att dra på sig är lönlöst. Fast han egentligen vill ha ett finger med i spelet å hittar han kläder till sig själv vill han gärna att jag ska oja å blinka å säga ja den blir du fin i oj min lilla sambo nu vart du så snygg så jag kunde äta upp dig. Ändå fattar han inte att jag vill att han gör samma sak tillbaka Så har lagt ner det där med att ge han komplimanger ang hans klädval i affärer. För ger inte han mig nåt farför i hela fridens namn ska jag göra mig till då för?
Fast en liten trip till systemet skulle nog inte sitta fel även om jag inte får lust att dra på tjejfest så kanske inte en flarra vin eller likande blir dåligt av att ligga i kylen å vänta på rätt tillfälle på att drickas upp.
onsdag 1 september 2010
Kvälls
fika med vännen bigT som är snart miniT.
Åkte över till vännen och tog mig en fika. Han är ju lite orolig över hur jag mår och vad som händer.
Ja okej jag lever visst gör jag det. Men det är inte mycket mer än så. Har det känts som en längre tid. Jag mås skit rent ut sagt.
Jag är slut körd. Denna månad har jag jobbat ca 170 timmar på jobbet sen lägger jag ner ca 28 rimmar varje vecka på hemmet MINST på det fast sambon har varit hemma å haft semester. För jag har inte en dag efter jag kommit hem från jobbet inte behövt plocka leksaker kläder disk och tvätt. Sambon har säkert gjort en del under dagen men allt blev slut efter kl 17 när han satte i gång med maten för då blir han så upptagen att han inte klarar av att tidsplanera in att barn ska i sängar å innan det hunnit göra sig redo för sängen. Att i matlagningen så ingår det att plocka undan och städa efter sig verkar vara en stor överraskning varje dag.
Jag älskar den dära mannen men jag är våldsamt arg och sårad över att han tar mig för given. För hur länge har han räknat med att jag ska stå på benen?
Det jag vill ha är inte så mycket egentligen. Att grunden till denna familj är stadig och det kan den inte bli om vi fortsätter så här för då kommer en av grundstenarna nämligen jag smula sönder för även en sten nöts ner av att bli piskad av vind regn å ständiga skor som sliter på dess yta.
(jag hade skrivit väldigt mycket mera men valde att inte ta med det för när jag läste igenom det så insåg jag att vissa saker ska man inte sätta på print)
Åkte över till vännen och tog mig en fika. Han är ju lite orolig över hur jag mår och vad som händer.
Ja okej jag lever visst gör jag det. Men det är inte mycket mer än så. Har det känts som en längre tid. Jag mås skit rent ut sagt.
Jag är slut körd. Denna månad har jag jobbat ca 170 timmar på jobbet sen lägger jag ner ca 28 rimmar varje vecka på hemmet MINST på det fast sambon har varit hemma å haft semester. För jag har inte en dag efter jag kommit hem från jobbet inte behövt plocka leksaker kläder disk och tvätt. Sambon har säkert gjort en del under dagen men allt blev slut efter kl 17 när han satte i gång med maten för då blir han så upptagen att han inte klarar av att tidsplanera in att barn ska i sängar å innan det hunnit göra sig redo för sängen. Att i matlagningen så ingår det att plocka undan och städa efter sig verkar vara en stor överraskning varje dag.
Jag älskar den dära mannen men jag är våldsamt arg och sårad över att han tar mig för given. För hur länge har han räknat med att jag ska stå på benen?
Det jag vill ha är inte så mycket egentligen. Att grunden till denna familj är stadig och det kan den inte bli om vi fortsätter så här för då kommer en av grundstenarna nämligen jag smula sönder för även en sten nöts ner av att bli piskad av vind regn å ständiga skor som sliter på dess yta.
(jag hade skrivit väldigt mycket mera men valde att inte ta med det för när jag läste igenom det så insåg jag att vissa saker ska man inte sätta på print)
Våga
hata studiedagar!
Ha tre små hemma när sambon jobbat natt och fyller år är ju en mindre succé!
Men ska ta med dom små och handla en present å så ska dom få följa med å köra min son till tandläkaren. så lite saker ska vi allt hinna med under förmiddagen.
Bäst att sätta fart!
Ha tre små hemma när sambon jobbat natt och fyller år är ju en mindre succé!
Men ska ta med dom små och handla en present å så ska dom få följa med å köra min son till tandläkaren. så lite saker ska vi allt hinna med under förmiddagen.
Bäst att sätta fart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)