Mycket

skit är det...

Kastat 8 st soppsäckar men dukar gammalt linne och kläder från farfars lägenhet. Ett par plast backar med gamla böcker ett par såna där blåa ikea påsar med gamla kastruller och ett par ica påsar med plast och andra burkar. Börjar få lite ljus i tunneln. Klä kammaren är kvar men byrå ar som stog där inne är tömda nu ska bara resten av sovrummet och köket kvar det tar nog inte så lång tid bara man sätter fart.

Så kommer nog få tränings värk av allt upp och ner på stolar. Och böjande ner i säckar å lådor. Men visst man hittar ett å annat guldkorn.

Här hemma går allt i sin gilla gång sambon har talat lite med tjejena om att som faktiskt måste tänka lite på att jag inte mår bra så dom kan allt va lite snällare mot mig. Så det har dom allt försökt med. Å sambon tar sig tid och låter mig få lite extra tid på kvällarna.

En sak...drog ju ur Internet sladden för han den dära vandrande vålnaden igår sen har den varit ur dragen för han sket totalt i att gå till skolan idag...jag va uppe och fråga han om han inte skulle ta och masa sig iväg vid 9 tiden imorse innan jag drog...han hade inte gått i väg när jag kom hem vid halv tre...så den kommer vara ur daren en lång tid fram över.
Sen va vi uppe och sa till när vi skulle äta vid 17 tiden då sova han. Men det passa att komma ner 1½ timme senare och tro att vi skulle ha mat undan lagt till han men tji fick han. För det hade åkt in i frysen en halv timme innan han kom ner. Har bestämt mig för att det är okej att komma en timme sent men sen är det kört...han har inte kommit ner mer än 2 gånger denna månad i tid...så han vart tydligen sur och drog på sig skorna och vandra i väg och handlade sig en pizza ja ja men så blir det i den hårda världen.

Jag å sambon prata och jag sa då till han men det är ju så här det blir om man skiter i jobb och skola man får gå hungrig. Man har pengar till en del saker men sen så är det stop. Men sen så vet vi ju att han blå ljuger och vägrar att erkänna det så vad ska vi göra när allt vi pratat om och skällt på inte tas på allvar?

Nu står vi inför en makt kamp. Han tror att han kan vänta ut oss medans jag vet att jag inte kommer ge mig. Att skita i skolan är väl okej men att sen ljuga för oss det är där han satte sin sista potatis.

Sambon är ju ledsen och besviken över att vi ska behöva ta till såna här hårda metoder det bär ju även emot i mitt hjärta för jag vill ju att alla ska ha det dom behöver och mår bra av.

Så har vi inte saker som händer så skapar vi tydligen riktiga krig...för dom få orden vi pratat förrut lär ju inte bli mer om man säger så.


Men sen en jävligt rolig grej...små tjejerna har ju tjatat om att få mata katterna men jag har sett till att göra det själv bara för att inte katterna ska få mat 3 gånger per dag å bli skit feta.

Men så en kväll här så fick jag höra att jag va så orättvis som bara mata katterna...sen kom förklaringen...K trodde att jag satt å mata dom med sked som man gör med bebisar..