Nästan

helt färdiga i farfars lägenhet. Alla stora grejor körde jag och bror onsdags. Det som är kvar nu är bara några små saker som ska hit och några som ska till bror.

när vi var färdig vid halv sju drog jag hem kasta mig i duschen å sen på med uniformen å drog och jobba. Som tur va visste jag att jag hade en vilande natt och för första gången på länge så somna jag nog efter 30 min när jag bäddat min säng och krypit ner. Men vaknade nog bara två gånger och kollade läget så va inte helt dö när väckar klockan ringde. Men när jag väl kom hem så somnade jag iallafall om å sov till 13.

Då ringde mamma och skulle prata. Sen hämta sambon in posten och då hade paprena kommit på att jag är godkänd som sambon övningskörnings handledare Så när vi fått i oss lite kaffe drog vi ut. Min dotter hade långtråkigt så hon ville promt följa med. Ja ja gör det då...

Jag körde ut till mässan å vi byte plats. Sambon körde runt i cirklar han backade han parkerade och han fick växla upp och ner. Så efter en halv timme bestämde vi att jag kör till dotterns pojkväns jobb vi hämtar ett tank lock (eftersom sambon och vålnaden åkte ifrån det när dom tanka för nån månad sen) Väl där hittade jag en parkerings ficka sen så körde sambon igen. Han fick öva på att sakta in och svänga av till höger och vänster. När vi traglat där i en 30 minuter så körde vi bakvägen till min syster så då fick han köra på 70 väg och på grusväg. Stannade bara ett par minuter hos syrran för hon och bror skulle iväg och hämta hyllor hon köpt på blocket.
Sambon fick köra bakvägen till maxi där vi stanna och handlade hem saker så vi kunde baka egen pizza.

Men när vi handlat klart kände jag att nej han är inte mogen för att köra motorväg eller genom stan så jag körde hem. Sambon får godkänt han behöver allt fin pusta på upp och ner växlingar och på stopp vid korsningar. Han gör som alla nybörjare. Han bromsar in sen kommer han på att han ska växla åxå gärna mitt i svängen. Å han har inte rutinen inne än för det. Men han är duktig det är han så att han kommer få ett körkort ganska så snabb är jag helt övertygad om han ska bara finslipa på lite saker först men nästa vecka ska ju han öva hela veckan fram å tillbaka när vi ska lämna barn så han lär få in rutinerna bra. Inget snack om saken. Å jag kommer att slippa köra överallt på alla. För att den vandrande vålnaden fick körkort har inte gjort något som helst inverkan förutom att han kört sambon till jobbet men då när han själv åxå skulle jobba. Men han har inte erbjudit sig att köra till affären eller nåt sånt. Så det är fortfarande jag som får göra allt sånt.

Jo just det när vi stanna och tanka medans sambon gick ur för att tanka såg jag att han inte stängt av tändingen helt så drog tillbaka nyckel i det läget den ska va...när han hoppar in igen så säger jag till han att han ska nollställa trip mätaren(jag litar aldrig på tankmätare) så han ska trycka på knappen och gnäller över att det inte syns nåt och jag säger ja du får ju starta bilen samt ändra läget för belysningen på instrument brädan. Var på han tycker igång radion istället var på jag och dottern viker oss av garv och jag frustar fram vad gör du?? Vad har det med tripp mätaren att göra om man får lov att fråga? Då kommer det en långt utlägg om varför och vad han tänkte istället bara för att säga vet inte...efter en timme säger han jo jag skulle ju kolla om nyckeln va i rätt läge så att den inte fastnat i fel så att inte blinkers eller nåt fungerar det hör ju ihop med radion...jo tjena vi säger så vi gör det så länge...erkänna att man har fel sitter långt inne ibland.

Men kommer iallafall sakna det dära med att alltid åka tillsammans överallt. (eller ja jag har ju åkt lite här och där ensam men inte sambon)Men så länge han inte har sitt eget kort så måste vi ju åka överallt tillsammans. Å när han väl fått sitt körkort tror jag att vårdnaden för dom tre små gått över till oss och dom dagliga körningarna fram och tillbaka över stan är ett minne blott.

Men onsdags när jag jobba glömde sambon att dra ur Internet för den vandrande vålnaden när han gick till jobbet så igår när jag kom hem satt sladden fortfarande i så jag drog ur den för han sov som en sten och min dotter berättade att han suttit uppe halva natten och spelat. Så han fick leva utan men tror han laddat hem nåt spel för han satt och spela hela eftermiddagen/kvällen. Men idag gick han upp och traska iväg dock tror jag inte att han gick till skolan. För min dotter kom nerfarande och hade försovit sig så körde henne till skolan och då gick han en väldigt konstig väg till skolan måste jag nog säga. Frågan är ju vad fan han gör hela dagarna om han inte nu går till skolan när han säger att han gör det?!

Jag vet ju att man själv hängde med kompisar och annat löst folk när man inte gick till skolan men han har ju inte direkt några kompisar. Å den som han umgås med mest tror jag har fått flyttat hem till sin pappa ett par mil bort å han kommer nog inte till stan bara för att slå ihjäl lite tid.

Men tycker allt att det är lite slött av sambon att inte dra ur sladden innan han gick till jobbet. Så nu är det ju en sak till jag måste hålla på att kolla att sladden blir urdragen varje dag han inte går iväg. Och idag tror jag mest han gick iväg för att få ha internet över helgen...men jag kommer dra ur sladden kl 24 i kväll och på lördag på söndag får det bli kl 23.

Hur mår jag då? Om ni nu undrar menar jag.

Jo jag börjar känna att jag flyter lite igen jag behöver inte trampa som fan för att hålla näsan över vattenytan. Jag har mina stunder visst har jag det. Då allt känns nattsvart och jag bara vill lägga mig ner och grina tills det inte finns några tårar kvar. Men dom blir allt mer sällsynta. Jag får ju mer tid av sambon och han har ju sett till att hjälpa till mera men inte i den mån jag vill men jag behöver inte göra allt. Fast blundar för en hel del det gör jag...som det att plocka ur eller i diskmaskin medans man fixar maten verkar ju va jävligt svårt...och plocka av bordet börjar han faktiskt göra mer och mer...men tror det mer beror på att katterna hoppar upp och har fest annars. Men är fortfarande sårad över att han inte kunde ställa upp när jag som mest behövde det utan lät mig bara dra mig undan. Han hade kunnat göra det mycket bättre om det sen beror på oförståelse eller på nåt annat låter jag vara osagt. Det hade ju bara tagit honom några minuter varje gång att fråga vad jag behövde. Visst till viss del var det mitt eget fel som inte s till vad jag behövde men samtidigt så klarade jag inte det heller. Han själv som vet hur det är att förlora sin pappa borde nog ha tänkt lite mera.

Nu är han igång och letar ringar dock inte den sortens ringar jag är ute efter som nåt slags plåster på såret men känner bara att nej du ska det så ska det va det jag vill ha. Och där med BASTA!