Lånade

hem symaskinen utav mamma härom dagen. Den stog där i köket och jag smed planer.

Det blev en gardin till tvättstugan som vart helt okej. Sen small jag till och lagade 5 par jeans. Vilka två av de var sambons och jag va jävligt frestad att sy ihop skiten för är fortfarande jävligt sur på han för jag tycker att han gått bakom ryggen på mig och gjort mig till elaka styvmor. Vilket jag inte vill vara för jag anser bara att har vi sagt en sak får vi fan stå för vad vi bestämt TILLSAMMANS!

Så pratar inte med han förutom om han ställer en direkt fråga. Barnsligt jag vet. Men tänker inte denna gång va den som kryper till korset och erkänner att jag gjort fel vilket jag inte gjort! Den vandrande vålnaden drog ju iväg med en kompis i går kväll och kom hem nu för en stund sen. Och jag stog i köket och han kunde inte ens ta sig för och hälsa på mig. Så nej tänker inte hjälpa sambon med att få ordning på han. Han kan ta det själv. Jag tänker inte spela elaka styvmamma bara för att sambon ska slippa vara konsekvent och luta sig på mig. Nu får han stå själv han som gjorde valet att stänga ute mig i sina beslut så lös detta själv.

Men nu är jag uttråkad. Jag har sytt det jag tänkte sy dammsugit, diskat och plockat med tvätten. Skulle vilja röja lite i sovrummet med där sitter sambon och spelar nåt spel som vanligt när han vet att jag är sur eller arg. Det spär ju inte på elden det näää inte alls. Pucko.

Visst det är fint väder ute skulle kunna ta och snöra på mig skor och ta mig en långpromenad. Men nej...det känns inte som jag. Bättre att stampa in i sovrummet och röja lite och göra sambon irriterad så han måste flytta på sig så kan jag sen flytta in min dator dit och kura ihop mig och vila lite middag.