Förstumad

så jag vet inte riktigt vad jag ska tro och inte heller sambon vet vilket som är fram och bak.

Han var i väg på ett möte på familjerätten ang det att vi dragit igång en vårdnadstvist gentemot henne. Och sambon va lite fundersam om vad som skulle kunna komma ur det mötet. Han vet ju att hon spelar ängel så fort myndighetspersoner kommer i närheten och sen så smäller det fan när hon kommit utanför dörrarna. Så han gick in på mötet med förhoppning om att iallafall få fram budskapet att vi inte är intresserade av att ta barnen helt ifrån henne. Det är barnens mamma och dom har rätt att få träffa henne i den mån hon är så pass frisk så hon klarar det. Men barnen har även en rätt att få växa upp i ett tryggt och lugnt hem där alla får samma rättigheter och skyldigheter.

Och hör och häpna hon bara satt och sa att hon går med på alla krav att vi tar över huvudansvaret att vi har rätt att välja bra skola,mm mm mm inte en sak sätter hon sig emot.

Visst sambon sa att hon verkar nedstämd och det är ju helt förståligt. Vem skulle inte bli det men samtidigt så verkade hon inte det när hon va beredd att lämna över lilleman och stora lilltösen. Utan det verkar som det att nu när hon märkt att hon kan inte få lilla lilltösen till att hata oss båda och ha henne som bundsförvant inte funkar längre utan hon sagt själv till mamma att hon hellre vill bo hos oss. Verkar vara det som va spiken i kistan för henne.

Nu är ju bara pappret ang adress ändringen gjord inget avtal är påskrivet än men allt verkar gå i rätt rikting och bra mycket lättare än vad vi någonsin kunnat föreställa oss. Och det om nåt skrämmer skiten ur mig. För så här lätt skulle det inte gå. Vi va beredda på en kamp till vi grät blod för att vi startade det hela. Nu fattar jag bara inte hur detta gick till.

Kan detta betyda att barnen äntligen kommer få en uppväxt som dom är värda? Att slippa få växa upp och va vuxen vid 8 års ålder? Att dom inte kommer behöva känna att ingen vuxen bryr sig? Att dom har vuxna hemma som ställer upp och gör allt för att dom ska ha det bra.
Och att det kan även betyda ett slut på att springa hos socialen och sitta och förklara saker som händer hemma hos henne som vi inte kan styra över.

Alltså kan allt detta betyda att vi som familj kan få fokusera på det som är viktigt, nämligen att svetsa samman familjen till en enhet där alla är lika mycket värda och att alla har rätt att få en självklar plats i familjen..även jag kan få ta och få en mer tillbaka lutad plats. Jag kommer att finnas där men den dagliga kampen kommer snart vara ett smärre problem. För ingen kommer ikull kasta allt vi säger varje gång dom är borta i mer än 2 dygn. För dom kommer själva komma in i en rutin som alla Svenssons har. Man går till skola/jobb/dagis man städar tvättar umgås med vänner. Man sover på kvällar/nätterna (ja alltså om man nu inte jobbar nätter) man äter godis på lördagar, man har ordentliga kläder efter väder. Ja allt sånt som kan verka självklart för alla men som nu kommer vara deras vardag.

Så vi håller tummarna på att alla papper blir ifyllda innan årets slut och sen så kan vi slå till med en riktig jävla fest här hemma för barn och alla nära och kära för att fira!