Ett

år äldre
Detta året har varit mer eller mindre kaos. Som ni som läser vet...orka upprepa sig. men vad har blivit bättre då?

Jo vi fick ju ett dröm hem där alla trivs, trädgård att påta i. Små barnen har kompisar dörr i dörr. Dom stora tycker att det är bra dom med. Å vi vuxna känner som vi äntligen fått lugn å ro.

Tele terrorn är inte lika intensiv även om det går i vågor men med mer tid emellan varven.
Jag är inte lika rädd att gå ute på stan och övriga ställen. Visst i hennes del av stan får jag fortfarande ont i magen och mår illa varje gång vi lämnar och hämtar lilleman på dagis men inte med samma kraft som tidigare.

Jag kan svara i hem tele utan att magen knyter ihop sig.

Jag och sambon har överlevt två stora gräl. Jag har blivit bättre på att säga ifrån innan jag går på knäna.
Jag blir fortfarande tagen för given men dom börjar vakna till liv lite. Och jag har börjat göra sker som JAG vill bara för att JAG vill.

Jag mår i helhet mycket bättre än för ett år sen. Jag gråter mig inte till sömns längre när jag är ensam hemma. Å känner att nästan alla i familjen börjar komma samman å se varann mer och mer som en helhet.

Så i det stora hela så sakta men säkert börjar vi närma oss vårat mål. Det är bara små bränder att släcka för tillfället.

Jag är ju oerhört tacksam för min sambo...han finns där och plockar upp mig när jag behöver plockas upp. Han har blivit bättre på att se och faktiskt på att sätta undan tid ibland bara för oss. Han är en klippa för mina barn när dom behöver det. Han älskar dom lika mycket som sina egna.
Han vill att jag ska ha bra kontakt med mina vänner och uppskattar att dom dyker in på en fika eller så. Han blir inte svartsjuk om jag drar iväg å följer med på krogen eller nån fest utan snarare tvärt om han blir glad över att dom finns där efter allt som händer runt oss.

Så kan inte klaga jag har en underbar familj som tar hand om varann och vänner som finns där när mörkret känns tungt En dörr som är öppen för alla dag som natt.

Så vad gör det att sambon för andra året i rad glömmer att säga grattis på min födelsedagen kanske ska räknas som en petitess i sammanhanget?!