lördag 1 maj 2010

Valbrog del 2

Hade kommit hem efter bogseringen. Tänkte försöka vila nån timme men fastnade i datorn. Bestämde mig för att när sambon åker å jobbar åker jag å håller älskarinnan sällskap i hennes bunker.

Gör oss ordning för att åka då ringer sambons underverk till mobil.
Det är han stora son som bestämt sig för att gå på krogen. Jag trodde ju genast att han har ramlat med cykeln å brutit handleden igen (han bröt ju handleden en annan gång när han far på lan å hoppa i nån studs matta eller va det nu va) så jag får sitta på akuten med honom hela natten.

Men se så enkelt va det inte han ville bara berätta att han tappat sitt kort...å sen visst nycklarna å sen hade han tydligen glömt vart han ställt cykeln han låna av min son.

Så hur det blixtra till i sambons ögon för ett par ögonblick. Oj oj tänkte jag...sambon försökte prata med han lite men ni vet ju alla hur det går med ett fyllo. Sambon avslutade samtalet med vi tar hand om detta imorgon när du är nykter!

Sen var det jag som fick lyssna på en arg sambo. Han börja genast räkna på vad kalaset skulle gå på ny cykel...byte av lås...jag försökte lugna han å säga vi kollar det imorgon lugn nu. Dumpa av han på jobbet å drog mot älskarinnan.kasade mig på telefon å berätta för bigT dom senaste händelserna eftersom han skrattar sig fördärvad över allt som tycks hända oss.

Väl framme hoppar jag ur bilen. Å traskar ner till bunkern. Sätter mig å pustar ut. Berättar för henne om min dag om hur synd det är om mig å hon skrattar åt mig! Fattar ni älskarinnan som ska ha all sympati för mig å bara va go är rar hon skrattar.

Vi ägnar nattens timmar åt att prata om viktiga saker som tjej fisar, klantiga barn. Å allt som hör till.

Eftersom det inte finns nån teckning nere i bunkern får jag va i fred några timmar väldigt skönt. Å ventilera sig lite. Andas komma tillbaka lite efter dagens äventyr.

Vid halv 6 gick jag tillbaka till bilen öppnar dörren från sjukhuset å nästan flyger med dörren för det blåser storm. Lyckas hitta balansen igen å tar upp nycklarna ur jack fickan. Med hoppar mobilen. Sambons gamla underverk. Gör en kullerbytta i luften jag nästan fångar den men den studsar till å landar med displyen ner mot en trottoarkant. Böjde mig ner blixtsnabbt för min första tanke va akta vatten pölen, hoppar in i bilen med mobilen i handen. Sätter på värmen på max å tänder inne belysningen. Ser ett litet jack i fronten å min mage knyter ihop sig till en boll. Nej nej nej nej å vad sambon kommer bli arg...får igång telefon å ser att jo men visst displyen är mos ser halva nedre delen men resen är bara ett fint mönster av färger å streck. Åh magen blir helt tom å jag börjar darra lite Någrasvett pärlor letar sig fram i pannan. Suck det är ju bara att bekänna färg när jag hämtar sambon.

Väl där så springer alla runt å stänger av maskiner å chefen (som är sambons sysers ex) inne på kontoret. Går in å gosar med lille hunden som älskar att man kommer å gosar å hälsar på han. Små pratar lite å frågar om sambon berättat om dagen. Jo skrockar han å skrattar å skadeglädjen lyser ur ögonen. Tar fram den trasiga mobilen ur fickan å säger då kanske jag inte ska visa han detta å han börjar fnissa högre å högre.

Tar upp lille hunden i famnen å räknar med att om jag har den som buffert så kanske sambon inte handgripligen försöker trycka ner sin ilska i halsen på mig. Visar upp mobilen lite fint å hans blod åder i pannan växte på noll sekunder till mega åder halleluja arg blå.
Han dråsa ner väggen å skönk ner på golvet å sucka HÖGT!!! Sen frågar han då har du inte fått rapport i från din dotter. Tankarna gick i 190...hon har blivit osams med pojkvänen avdumpad i skogen, kommer inte hem, hanmat i slagsmål, sitter i fylle cellen. Polisen körde hem henne ingen vuxen hemma. Socialjouren om händer tagit henne. Ja ni vet allt sånt flög runt i huvudet.

Men se hon va helt oskyldig. Han hade bara rapporterat om att när hon kom hem så hitta hon stora syvbror full som en kastrull sovades på studs mattan utan cykel utan skor och utan nycklar å hör å häpna utan mobil.
Sambon hade blivit ox tokig å försökt kolla om det gick att ringa hans mobil. Men icke hamna rakt i röstbrevlådan.
Han kasde i väg ett par sms till min dotter för att kolla läget, hon hade fått väckt han å sett till att han kommit in. Snäll som hon är hade hon ju tagit hand om fyllot till styvbror.

Jag kunde lixom inte låta bli att börja fnissa medans sambon börja tala om vad denna dag har kostat oss. Var bara att ta på sig den allvarliga minen å nicka å se allvarlig ut.

Han muttrar å gnäller hela vägen hem. Jag får mig en bränna för att jag ser allt för glad ut men säger att det är ju för att bilen går ju så bra märker du inte det?Svänger in på våran gata å ser att det är upptaget i carporten. Å det står en extra bil där så vi får ställa oss längst ut på uppfarten. Små pratar lite om bilarna med sambon. Och det att extra bilen har en stor dekal på bakrutan där det så vackert står Fjugesta reacing. Båda håller med om att det är väl knappast nåt man vill skylta med. Jag öppnar dörren å är på väg u bilen när sambon öppnar sin dörr å skrapar under kanten i nya fina stenpartiet. Jag bryter ihop åviker mig å låter skrattet bubbla upp. Sambon har mycket lättare för att hålla sig för skratt. Han kliver ur bilen å dörren lyfter sig så det blir fri gång å han kan stänga dörren utan att skrapa den mera. Jag går till carporten å hämtar extra nykeln som vi lagt där för att stora odågan skulle kunna komma in. På plattorna nedanför köks fönstret gör sambon ett fynd...bakluckan till odågans mobil. Hmmmm vi kollar runt å hittar hans mobil liggandes uppå ner utan batteri i gräset. En snabb sökning å jag hittar batteriet. Sambon plockar snabbt ihop den. Å den funkar Halleluja prisa skatte åter bäringen (som ska ge mig 103 kronor tillbaka) han muttar lite å kollar igenom den. Raderar ett sms som han skickat till mobilen om det va någon som nu hittat den.

Går med fasta steg uppför trappen å lämnar mobilen till en sovandes klant. Jag går in i vårat sov rum för att ta fram en av dom gamla mobilerna som jag har liggandes i lådan under där jag har datorn ståendets Ser inte att sambon ställt ifrån sig ett glas vatten.Det välter jag rakt ner i den ut dragna lådan. Å vattnet rinner rakt ner i den lilla tvn som står under där...fan! Helvete åxå...kastar undan den å sliter fram en handduk. Sambon svär högt mellan tänderna. Ja ja det torkar ju om tvn får stå några dygn inga problem. Får fram en mobil å sätter i mitt simkort. Startar upp den å kastar mig i sängen lägger datorn i knät å talar om för älskarinnan på msn det senaste som hänt...hon bara skrattar...

Sambon muttrar å bloggar å ser inte alls det roliga längre. Vi båda kryper ner under täcket å sambon försöker dra täcket över huvudet å är bara allmänt sur...jag retas å sticker in mitt huvud under hans täcke å säger med du...vi har ju det bästa kvar...våran kärlek till varanndra den knäcks ju inte så lätt. Han va inte alls road av det uttaladet. Men jag fick iallafall krypa in under hans täcka å mysa in mig.

Ur datorn strömmar ett en dvd med American dad. Sambons rytmiska andetag hörs i mitt öra...då en 15 min efter jag satt igång telefon så dimper det ner två sms från sambon det första om att jag skulle läsa hans blogg...nåt han hade skickat vid halv 3. Sen ett sms där det bara står...Hoppas stora odågan rymmer innan jag är hemma.

Då börja det bubbla igen. Men höll emot för allt jag va värd. Förstog ju att sambon orkar inte det nu att jag ska bryta ut i asgrav.

På nåt sätt lyckades jag hålla mig å somnade.

Å nu sitter jag här å underhåller er mina vänner!

Vad jag önskar av denna dag? Jo snälla snälla låt oss hitta cykeln och nycklarna bara kortet går ju att spärra så det fixar sig men cykeln vill jag få hem. Så blir väl till att ruska liv i han där uppe å kräva att han följer med å försöker komma ihåg vart han ställde ifrån sig cykeln

Inga kommentarer: